Please see attached files for Swedish and English summaries. .

Ett arbete om olika ljudnivåer i kycklingStallar under en uppfödningsperiod. Hur ljudet förandras inne i stallet i tackt med att djur och ströbädd växer.

Syftet med detta arbete är att kontrollera om det går att låna pengar till att bygga Stallar för animalieproduktion även om det inte finns en gård bakom som det finns mark på. Anledningen till det är att jag tror att man blir en bättre producent om man specialiserar sig och inte håller på med allting. Det är också mindre kapital som ska fram om man inte ska köpa mark som nystartad. Jag har sammanställt ett ental frågor för att ha något och diskutera utifrån. Sedan har jag besökt några banker och diskuterat ämnet. Arbetet utgår helt ifrån vad som framkom under mötena.

Dagens sporthäst lever idag under människans ansvar i Stallar. I Stallarna förekommer luftföroreningar, den med störst påverkan på hästen är luftburna partiklar som huvudsakligen härrör från strö och stråfoder. Föroreningarna kan orsaka skada i respirationsorganen, vilket medför att hästen får en minskad prestationsförmåga och de kan leda till allvarlig sjukdom. För att bli av med föroreningarna i stallet behövs en väl fungerande ventilation, med tillräckligt flöde, som kontinuerligt kan byta ut luften i stallet. Förståelsen för problematiken med partikulära föroreningar i stalluften är dålig, bland annat för att även starkt förorenad luft kan upplevas som frisk.

Idag är det vanligaste inhysningssystemet ett traditionellt stall med boxar och spiltor. Förutom detta system finns det även andra system som skulle kunna vara av intresse för hästägare som funderar på att bygga nytt eller bygga om befintligt stall. För att ge en helhetsbild av de olika inhysningssystemen så tas regler för dessa upp. Även en beskrivning av vad varje inhysningssystem innebär och enkla skisser på planlösningarna för att lättare se hur systemen ser ut och fungerar finns med i arbetet av samma anledning. I en tidigare undersökning i ämnet hästhållning och inhysning av häst framkom att de flesta av hästhållarna hade ett traditionellt stall med boxar och spiltor.

Investeringar i mekaniserade utgödslingsanordningar började göras av svenska lantbrukare i mitten på 1900- talet. Med en hög mekaniseringsgrad följer också fler driftstörningar, avbrott och reparationer. Idag hålls över hälften av Sveriges mjölkkor i lösdriftssystem där två typer av golv kan användas ? hela och dränerande golv (s.k. spaltgolv).

De senaste åren har mjölkbesättningarna i Sverige förändrats. Det mest dominerande sättet har varit att hålla korna bundna men efterhand som mjölkgårdarna har rationaliserats och blivit modernare har det blivit vanligare att många lantbrukare ställt om till lösdrift. År 2007 bestämde jordbruksverket att alla nya Stallar som ska byggas för mjölkkor ska vara lösdriftssystem, vilket innebär att våra bundna besättningar kommer försvinna i framtiden. Det här examensarbetet har ställt frågan till mjölkproducenter med bundna kor hur de ser på framtiden för sina besättningar. Idag (2011) finns det 348 100 mjölkkor i Sverige. Av dem står ungefär hälften i uppbundna system.

Färjestadstravet behöver utöka antalet boxplatser för gästande hästar med 30 stycken. Bör detta göras genom att bygga nya gästboxar? Eller bör nya boxar för permanentuppstallning byggas, och då bygga om några befintliga stall till gästStallar? Hur kan stallet utformas? Var på stallbacken bör stallet byggas? För att besvara dessa frågor har jag tittat på vilka praktiska lösningar de olika typerna av Stallar behöver, samt gjort vissa ekonomiska överslagsberäkningar. Thomas Söderberg som är anläggningschef på Färjestadstravet frågade tränarna om de var intresserade av att hyra ett nybyggt stall. De flesta var positiva till detta men ingen var villig att betala högre boxhyra än de gör idag.

Ravelsmarks gård have now reached the stage when there are few options for the future. The options are either a construction of completely new farm buildings or a winding up of the milk production. Present on the farm today there is 65 dairy cows plus recruitment. 44 cows stand in long-stalls and 20 cows stand in short-stalls. The objective of this study was to examine the profitability of a completely new cowshed. In order to get costs for investments different milking systems and equipment for feedstuff have been compared. The systems in the investment budget have been chosen on recommendations from advisers, salesmen and on the basis on what is suitable for the farm. One system where a so-called mix feeder wagon is used for the roughage seemed to be best suited for Ravelsmark. The different prices obtained for the manure well show that there are possibilities to decrease the investment costs.

Investment costs for eight different type housing systems for dairy cows has been calculated in order to compare the building costs as a function of herd size, shelter type and automatization. A commercial calculation programme for building was used and complemented with prices of equipments specific for dairy cow building. Herd sizes were 120, 250 and 400 cows. The milking equipments were automatic milking system (AMS), parallel parlour with 32 stalls (2x16) and rotary parlour with 24 stalls. Shelter was either insulated equipped with automatic cable driven scrapers on solid alleys, automatic feed wagon on rails, or uninsulated with manual manure handling and a tractor driven mobile mixer wagon on a drive-through feeding table. Building cost per cow or per kg milk was calculated using an average life time and 6 % interest rate and annual milk yield is 9 500 kg/cow and year. Structure effect 3-4 % higher for an insulated structure than in an uninsulated for 400 and 120 herd respectively. This is much lower compared to what is normally argued.

Hästar är flockdjur och flocken har stor betydelse för deras möjlighet att uttrycka beteenden såsom att klia varandra, leka, söka föda och uppfostra unga individer. Att hålla hästar i större grupper är dock långt ifrån självklart i hästvärlden idag och hästägare ifrågasätter ibland om det går att hålla alla typer av hästar i grupp. Mitt arbete syftar till att belysa frågan om grupphållning fungerar för alla hästar. Det är inte ovanligt att hålla unghästar grupp men när det är dags för inridning Stallar man ofta in dem en och en för lättare hantering och för att vänja dem vid den typen av hållning. Det har dock visats att inridning går fortare och lättare om man fortsätter att hålla dem i grupp och hanteringen av hästarna blir trevligare på grund av färre antal negativa beteenden gentemot tränaren. Även hos något äldre hästar i träning ger grupphållning positiva effekter då hästarna upplevs som mer tillmötesgående under ridning. Den aggression och skaderisk många hästägare är oroliga för i samband med grupphållning kan ha att göra med hur hästarna hålls.

Detta examensarbete i landskapsarkitektur behandlar gågator i Sverige, med avsikten att undersöka och reflektera kring vad som är en lyckad gågata. Målet med examensarbetet är att dra och beskriva generella slutsatser om hur man planerar och gestaltar lyckade gågator. Litteraturstudier har legat till grund för en ökad bakgrundsinformation om gågator och stadens andra offentliga rum. Genom studier och undersökningar formulerades fem olika kriterier som ansågs av vikt för huruvida gågator har goda förutsättningar att vara lyckade och använda av såväl boende som besökare. De fem olika kriterierna är: Stadsstruktur, Tillgänglighet, Byggnader och verksamheter, Material och möbler samt Socialt liv.

SUMMARY Several studies have shown that weaning pigs are in great need of heat. The reason for this is mainly because the pigs are given very little feed just after weaning. Some of the pig producers of today have tried to get along with these problems by building some kind of hut for the pigs. Some of these pig houses have been included in this study.The study has shown shortcoming functions for the pig cottage. The expected heat increase has not occurred.

Syftet med detta arbete är att få fram kunskap om vad som krävs vid en omläggning till utedrift inom Sveriges Nötköttsproducenter och Svenska Djurhälsovårdens kontrollprogram ?Utegångsdjur utan ligghall, nötkreatur?. Det har även undersökts om detta kan vara ett ekonomiskt försvarbart alternativ för gårdar som är intresserade. En fallstudie har gjorts på en gård på mellersta Gotland kring om en omläggning till utedrift i kontrollprogrammet är möjlig och om det är mer ekonomiskt lönsamt än dagens produktion. Vid en omläggning görs även en utökning till ca 200 kor för att optimera användningen av de Stallar som blir tillgängliga. Genom att sammanställa dagens produktion och effekterna efter en omläggning i varsin driftsplan så har de ekonomiska resultaten sammanfattats. En enkät skickades ut under våren 2013 till de 21 gårdar som är anslutna till kontrollprogrammet.

ABSTRACT There is present a lot of focus on animal welfare issues during transport and the related loading and unloading of animals. This thesis is a field study investigating the present situation of beef and dairy farms in Sweden. The predominant reasons stressing cattle when transported to abattoirs are when they are loaded and unloaded on the trucks. The aim of this thesis is to improve the handling and the loading facilities to facilitate the handling and reduce the stress for the animals as well as the personnel. The field study was done by travelling together with the transports from the farm to the abattoir in Uppsala. Three trucks where used and about 60 farms were visited January to March 2003.