Djurproduktionen i Sverige idag är i en stor utvecklingsfas, Många lantbrukare lägger idag ner sin djurproduktion för att den inte är lönsam. De som är kvar däremot utvecklar och utökar sin produktion, oftast med att bygga nya och rationellare Stallar. Då blir de gamla byggnaderna tomma och kostar pengar i underhåll. Detta examensarbete är gjort i syfte att hitta en produktion som täcker upp kostnaderna för att underhålla gamla byggnader samt ger ett positivt netto. Uppfödning av köttkaniner kan då vara en lösning, då de inte kräver någon större arbetsinsats samt att man ändå producerar grovfoder som kaninerna äter. Kaninkött har idag blivit mera uppmärksammat då flera exklusivare resturanger i Sveriges större städer har börjat serverat detta. Tv-kockarna har även börjat tillreda kaninkött, efterfrågan har då ökat.

Det är sedan länge känt att kor ligger och vilar både på höger och vänster liggsida och i bland helt utsträckta. Studier visar att fördelningen mellan höger och vänster liggsida är jämn, men att det finns individer som har en favoritliggsida. I detta arbete har kors liggbeteende på bete och i olika stallsystem studerats. Stallen har varit lösdrift, med och utan automatiskt mjölkningssystem, samt uppbundna system. Kors beteende studerades på bete under sommaren -06 och detta beteende jämfördes sedan i olika Stallar under hösten -06 och vintern -07.

Den här undersökningen är gjord på uppdrag av LRF Mjölk och behandlar djurskyddsbestämmelsernas inverkan på djurvälfärden med fokus på klövhälsan i svenska mjölkkobesättningar. En kvantitativ studie baserad på telefonintervjuer genomfördes med 94 utvalda mjölkproducenter med stor geografisk spridning över landet. Den svenska djurskyddslagen är bland de striktaste i världen och kraven på de svenska producenterna är i många fall högre än för de utländska konkurrenterna vad gäller djurvälfärd, stallmåttbestämmelser och djurskötselkrav. En mjölkkobesättning har över 50 myndighets- och branschkrav att följa, såvida denne inte är ansluten till ytterligare certifieringsprogram där det kan tillkomma krav på hur produktionen får bedrivas. Många av dessa krav är tvärvillkor som måste uppfyllas, annars riskerar producenten att drabbas av sanktioner av sina jordbruksstöd. Kraven upplevs som betungande och kostsamma av lantbrukare. Djurvälfärden i de svenska mjölkkobesättningarna är hög och rapporter visar att Sverige har den lägsta registrerade antibiotikaanvändningen i Europa. Mjölkproduktionen drabbas ofta av vad man kallar för produktionssjukdomar.

Att använda sig av höstkalvning innebär att man ska lämna sina slaktdjur i den period under året som det är högst betalt och störst efterfrågan. Att använda ett stall till just dikor är kanske inte det man tjänar mest pengar på. Likviditeten är inte alls bra i början, men har man bete som måste betas ner och har ett genuint intresse av djur är det ett bra alternativ. Tillvägagångssättet för att få fram information har byggt på intervjuer med lantbrukare som använder sig av höstkalvande dikor, en rapport från Swedish Meats som har räknat på åtgång av foder och kalkyler även de från Swedish Meats som jag har uppdaterat. Om man ska välja höst- eller vårkalvning beror till stor del på vad man har för Stallar och hur stora betena är.

Dagens lantbruk blir allt mer mekaniserat och tunga manuella arbeten byts ut mot maskiner eller automatiska system. Målet med denna uppsatts är att få fram för- och nackdelar med några av de strösystem som finns på marknaden, var olika strösystem lämpar sig bäst och om det är skillnader i strö- och tidsåtgång. Detta ska sedan kunna vara en grund för lantbrukare vid nyinvestering. Ströprocessen är det minst mekaniserade momentet inom dagens djurproduktion. Arbetet med ströning är monotont och kan innebära hälsorisker. Dammet från strömedel kan bland annat skapa hudirritationer, sömnproblem och andnöd. Förutom hälsorisker kan arbetet även orsaka risk för personskador då arbetet sker inne bland djuren. Utvecklingen av automatiska och mekaniserade strösystem har pågått under en längre tid och idag finns ett flertal olika alternativ på den svenska marknaden.

Luftkvalitén vintertid i stall för frigående värphöns är ett omdiskuterat ämne inom svensk äggnäring. Djurens välfärd är grunden till en effektiv produktion och ventilationen i Stallarna har en stor inverkan på detta. I de flesta stall sänks ventilationsflödet under kallare perioder vintertid för att reducera värmeförlusterna vilket medför att luftutbytet i stallet blir lågt och koncentrationen av fukt, koldioxid och ammoniak ökar. Flertalet studier har visat att det är svårt att hålla nivåerna av ammoniak under gränsvärdet på 10 ppm i stall för frigående värphöns vintertid. Med anledning av vikten av en väl fungerande ventilationsanläggning har den ideella föreningen Fjäderfäcentrum i samråd med ventilationstekniker Sivert Johansson arbetat fram en checklista för optimerad ventilation i fjäderfäStallar. Examensarbetet syftade till att utvärdera om den utformade checklistan kan fungera som verktyg vid felsökning och optimering av ventilationsanläggningar i stall för frigående värphöns i flervåningssystem, utan tillsatsvärme.

På grund av de blöta höstarna de senaste åren har priset på halm stigit. Intresset har därmed ökat för att börja odla och använda energigräset rörflen som alternativt strömedel. Rörflen slås sent på hösten eller tidigt på våren för att sedan balas i slutet på april, eller i början på maj. Praktiska erfarenheter tyder på att rörflenets ströegenskaper är likvärdiga med halmens men inga vetenskapliga studier har hittats på exempelvis uppsugningsförmåga eller dammförekomst. Tidigare erfarenheter har också visat att spridning av gödsel med inblandning av rörflen orsakat oönskad rörflenstillväxt i spannmålsfält. Syftet med studien var att ta reda på mer fakta om rörflenets ströegenskaper.