Det har blivit dyrare att producera byggnader och därför behövs en effektivare byggproduktion för att kunna sänka priserna. Industriellt byggande har den senaste tiden setts mer och mer som en lösning på det här problemet. Några faktorer som talar för industriellt byggande är kortare byggtider, förbättrad arbetsmiljö och att det är lättare att undvika fuktproblem.I denna rapport görs ett försök till att jämföra lönsamheten för två projekt med olika industrialiseringsgrad. JM är både byggherre och entreprenör i de tvåstuderade projekten som ligger i Stångby och Staffanstorp. I Stångby ska JM bygga totalt ca 200 hus och i Staffanstorp ska de bygga ca 140 st.

Skåne Plantor AB är ett garden center som har vuxit från den lilla växtleverantören till en storskalig växtförsäljning. De importerar växter som sedan säljs direkt till slutkunden och deras närområde inkluderar främst Staffanstorp och Lund. Globaliseringen medför att fler internationella företag kan etablera sig på flera platser i landet. Deras kontaktnät medverkar till att de når ut till fler kunder, och ökar därmed sin omsättning, vilket bidrar till större konkurrenskraft. Det är en stor utmaning för det här familjeföretaget i Staffanstorp att bli lika konkurrenskraftigt.Skåne Plantor AB har idag ett väl inarbetat varumärke, och det ger dem en konkurrensfördel.

Denna uppsats gör ett försök att skildra hur tre kommuner förhåller sig tillidrottsföreningars roll i det kommunala livet. Uppsatsen behandlar deförväntningar som de kommunala bidragen väntas generera för samhället, genomatt sätta fokusen på den bakomliggande policyn. Vidare försöker uppsatsen utrönaom det finns en gemensam syn på föreningarnas funktion i kommunerna.Detta görs utifrån en teori om hur idrottsföreningar vinner sin legitimitet tilloffentliga resurser.Studien har innefattat en komparation av tre kommuner, Lund, Landskronaoch Staffanstorp. I vardera kommun har även tre innebandyföreningars syn på sinroll undersökts..

I norra London startade, den sjätte augusti 2011, ett av de största upploppen i modern tid. Syftet med denna teoretiska uppsats är att - inspirerat av londonupploppen - diskutera olika teoretiska sätt att förklara och förstå händelserna ifråga, med särskild fokus på relationen mellan strukturellt och direkt våld. Styrande teman är socialt utanförskap, skam och vanmakt. Analysen indikerar att det sociala utanförskap som strukturellt våld och relativ deprivation skapar är grogrunden för vanmakt och skam ? två känslor som är intimt förknippade med direkt våld.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka och belysa hur man som lärare ska bemöta och stötta elever med läs-och skrivsvårigheter i ämnet religion samt redogöra för arbetsmetoder som förenar läs- och skrivsvårigheter och religionskunskap utifrån ett sociokulturellt och reformpedagogiskt perspektiv. Vi har inspirerats av den kvalitativa intervjumetoden där reflektion och samtal får en djupare roll än den kvantiativa metoden. Våra intervjupersoner bestod av fem stycken verksamma lärare i mellanstadiet som undervisar i de samhällsvetenskapliga ämnena. Respondenterna arbetar på skolor i Malmö, Lund och i Staffanstorp. Resultatet visade att samtliga lärare använder sig av olika arbetssätt och metoder för att stötta elever med läs-och skrivsvårigheter i religionsundervisningen. Det var vanligt förekommande att lärarna fick stöttning och hjälp i undervisningen av specialpedagog.

Vårt syfte med arbetet har varit att belysa relationen mellan den pedagogiska miljön och barns uppmärksamhet i förskolan. I vår uppsats har vi velat ta reda på hur pedagoger i förskolan genom sitt arbetssätt och sina arbetsmetoder, kan öka möjligheterna för barn att behålla uppmärksamheten samt vilken roll den pedagogiska miljön har för barns uppmärksamhet. Vi har tittat på vad litteraturen säger om detta.Genom att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod, där vi använt intervjuer, har vi fått fram ett resultat om pedagogernas arbetssätt och den pedagogiska miljön i praktiken. Det resultat vi fick fram visar att pedagogerna betonar relationen och det positiva mötet med barnet som mycket viktigt. En grundläggande metod som majoriteten använder är att dela in barnen i mindre grupper.

The purpose of this thesis is to describe and analyze how the mining equipment producers on a global market manage to handle the changing conditions concerning customer value. Our approach has been a comparative analysis between two different sites in order to answer the purpose. The case studies at Metso Mining have been made through interviews and visits at two geographical markets, South America and Scandinavia. The theoretical framework applied on our empirical findings is based on Blue Ocean Strategy, Customer Value and Resourced Based View. The empirical foundation is based on interviews with Metso Mining employees at Sorocaba in Brazil and Kiruna/Gällivare, Trelleborg and Staffanstorp in Sweden.

Undersökningen vi har valt att genomföra handlar om två förskolors verksamhet. Primärt fokus är på barns språk kopplat till lek och miljö. En förskola ligger i Malmö och den andra förskolan ligger i Staffanstorp. Vi valde detta för att vi har haft vår praktik på var och en av förskolorna. Under utbildningens gång har vi flera gånger diskuterat våra erfarenheter från våra respektive praktikplatser gällande verksamhetens upplägg.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera vad som driver den kommunala revisionens effekt utifrån granskarnas och de granskades perspektiv. Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie av tre kommuner utifrån en deduktiv ansats. Fallstudien har genomförts via personliga intervjuer med förtroendevalda revisorer, sakkunnigt biträde och nämndordförande från samtliga kommuner. Vår teori grundar sig främst på institutionalia och relevant teori inom området kommunal revision. Utöver detta har vi använder vi oss av agentteorin och förväntansteori, som våra två analysteorier.

Mitt intresse för senmodernismens och rekordårens strukturer vaknade till liv när jag gjorde min praktik i Avesta i Södra Dalarna. Med en stadskärna starkt influerad av rekordårens strukturer hade man i Avesta börjat fundera över hur en centrumomdaning skulle gå till. Då arvet efter senmodernismens strukturer återfinns i nästan alla svenska städer blev jag intresserad av att studera hur man hanterat den här typen av stadsomvandlingar på andra platser i landet. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur man som stadsplanerare kan förändra en stadskärna, influerad av senmodernismen, till dagens planerings- och stadsmässighetsideal. I uppsatsens teoridel beskrivs bakgrunden till modernismens arkitektur genom 1900- talets historia. Därefter övergår uppsatsen i en fallstudie där två stycken kvalitativa intervjuer genomförts med två respondenter avseende tre platser.

Träd har historiskt sett varit en viktig del av våra städer. Utöver rent arkitektoniska värden så bidrar stadsträden även till ett bättre mikroklimat, minskad stress och en bättre hälsa hos stadens invånare. I stort bidrar träden också till en bättre miljö och studier har visat på att varje planterat träd i förlängningen ger en ekonomisk nettovinst. Träd är följaktligen en viktig del av våra urbana miljöer som vi bör värna om. Stadsmiljön utgör emellertid ofta en ogästvänlig växtplats, långt ifrån trädens naturliga växtmiljö. På grund av den pågående förtätningen och platsbristen i våra städer tvingas många träd stå i hårdgjorda ytor.