Sök:

Sökresultat:

8 Uppsatser om Spont - Sida 1 av 1

Deformationer kring spont: Jämförelse mellan fältmätning och FEM-simulering

Sättningar i jord kring Spontkonstruktioner kan under byggskedet ställa till med stora besvär i kringliggande bebyggelse och utgöra en säkerhetsrisk samt tillika vara en kostsam faktor. Sättningar och deformationer i jorden förutspås vanligtvis med tabellvärden från empiriska försök med avseende på konstruktionstyp, jordart mm. Det är även möjligt att FEM-simulera deformationerna.På uppdrag av WSP-Samhällsbyggnad har en Spontkonstruktion vid Skanskas projekt Nya Karolinska Solna (NKS) studerats med avseende på deformationer under byggskedet. Detta med hjälp av fältmätning. Samtidigt har en FEM-analys av samma konstruktion utförts med programmet PLAXIS, ett program framtaget för geotekniska FEM-simuleringar.

Dynamisk FEM modellering av pålning inom schakt med spont: Utvärdering av deformations- och portrycksbeteende

I ett mer och mer urbant samhälle så förtätas bebyggelse allt mer. I städerna brottas gamla byggnader med nya byggnadskomplex om det begränsade utrymmet. Stödkonstruktioner och andra grundförbättringsmetoder behöver användas för att möjliggöra byggnationer. Sveriges städer ligger ofta nära vattendrag, vilket många gånger innebär att husen är tvungna att grundläggas på sediment av stor mäktighet. Grundläggningen sker vanligtvis genom slagna betongpålar.

Grundläggningsmetoder för mindre broar: en teknisk och
ekonomisk studie

I Norrbottens och Västerbottens län finns det över 1800 broar i det allmänna vägnätet och flertalet av dessa är betongbroar. Även om brobeståndet underhålls kontinuerligt är det ibland nödvändigt att byta ut en bro. Utöver detta tillkommer nya broar i samband med nya vägsträckningar och förbättringar av trafiksäkerheten. Dessa åtgärder är en stor kostnad för samhället och därför är det viktigt att broarna byggs på det mest tekniskt och ekonomiskt optimala sättet. Denna undersökning baseras på studier av 15 stycken mindre plattrambroar belägna i Norrbottens och Västerbottens län.

Skivverkan i volymbyggda trähus

Syftet med denna rapport är att åskådliggöra en mängd olika alternativ för hur skivor kan monteras på träregelväggar. Förbindarmönster och skivmaterial varieras för att slutligen presentera olika alternativ för produktion av volymbyggda flervåningshus i trä. För plywoodskivor finns två möjligheter till infästning i regelstommen om stommen är högre än 2400 mm, detta p.g.a. dess begränsade dimensioner: - En kortling monteras i regelväggen och två väggskivor kan monteras på höjden. Den dimensionerande bärförmågan för väggenheten uppgår till den minsta bärförmågan av de två ingående skivorna.

Geoteknisk undersökning för en ny ishall i Sjöparken

Gällivare kommun har beslutat om att en ny ishall skall byggas då den befintliga ishallen i Malmberget är fallfärdig. Från början fanns det 5 alternativ för var den nya ishallen skulle byggas. Till slut stod det mellan 2 platser, båda i Sjöparken.Sjöparken utgörs av en älvfåra. Marken har tidigare varit myrmark, men har avvattnats och fyllts igen med schaktmassor. Idag är marken fortfarande relativt fuktig på sina håll.Under några veckor i februari och mars genomfördes olika borrningar i Sjöparken av Tomas Sandberg och Erik Modig WSP samhällsbyggnad.

Jämförelse av stödkonstruktioner: En projektspecifik studie vid kv. Heimdal, Uppsala

Byggföretagen är intresserade av att hitta nya billigare metoder att bygga med. Idag diskuteras slitsmurar och sekantpålning sedan det har blivit tillåtet att integrera dessa i den permanenta konstruktionen och därmed vinna produktionsfördelar. Genom integrering i den permanenta konstruktionen utnyttjas stödkonstruktionen som permanent källarvägg. Syftet med arbetet är att se om det kan vara intressant att använda slitsmurar eller sekantpålar vid kommande byggnation vid kv. Heimdal i Uppsala.Utomlands används slitsmurar och sekantpålar i innerstadsmiljö.

Hur skapas en hälsosam byggetablering? : En studie av den fysiska arbetsmiljön i personalutrymmen

I januari 2008 ingick Vägverket ett avtal med Hochtief-Oden-Tunnelling, ett konsortium bestående av det tyska företaget Hoechtief Counstruction Ag samt den Svenska aktören Oden Anläggningsentreprenad AB. Entreprenaden avsåg byggandet av Norra Länken etapp 51 betongtunnel Värtan.Byggandet av NL 51 har fram till juni 2010 omfattat moment som grundläggning, väg- och betongarbeten, schaktning och därmed även provisoriska stödkonstruktioner. I mars 2009 upprättades en provisorisk Spontvägg i anslutning till betongtunneln. Vi har i denna rapport undersökt lasteffekterna på Sponten utifrån två metoder, analytisk samt numerisk beräkning. I enlighet med Vägverkets önskemål har Geomind KB granskat entreprenadens konstruktionshandlingar utförda av Hoechtief AG.Denna rapport består av en fallstudie för vilket vi studerat två enskilda sektioner ur Spontkonstruktionen tillhörande NL 51.

Spontberäkning Norra Länken NL51 : Jämförelsestudie av beräkningsmetoder för jordtryck mot sponter

I januari 2008 ingick Vägverket ett avtal med Hochtief-Oden-Tunnelling, ett konsortium bestående av det tyska företaget Hoechtief Counstruction Ag samt den Svenska aktören Oden Anläggningsentreprenad AB. Entreprenaden avsåg byggandet av Norra Länken etapp 51 betongtunnel Värtan.Byggandet av NL 51 har fram till juni 2010 omfattat moment som grundläggning, väg- och betongarbeten, schaktning och därmed även provisoriska stödkonstruktioner. I mars 2009 upprättades en provisorisk Spontvägg i anslutning till betongtunneln. Vi har i denna rapport undersökt lasteffekterna på Sponten utifrån två metoder, analytisk samt numerisk beräkning. I enlighet med Vägverkets önskemål har Geomind KB granskat entreprenadens konstruktionshandlingar utförda av Hoechtief AG.Denna rapport består av en fallstudie för vilket vi studerat två enskilda sektioner ur Spontkonstruktionen tillhörande NL 51.