Denna uppsats avhandlar begreppet sponsring och vilka prioriteringar sponsrande företag gör när de väljer Sponsringsobjekt. En jämförelse har gjorts mellan kultur- och idrottssponsorer.Med en kvalitativ ansats har tre företag som ägnar sig åt kultursponsring (Vattenfall, SAS och IKEA), samt fem företag som sysslar med idrottssponsring (AXA, Svenska spel, Agent 03, Adidas och ICA), undersökts för att kunna göra denna jämförelse. Samtliga intervjuobjekt är belägna i Stockholm.Resultatet av undersökningen har tydligt visat att Idrottssponsorer prioriterar exponering och en naturlig koppling mellan sponsorobjektet och den egna verksamheten. Kultursponsorer prioriterar associationer till värden som bildning och kulturbevarande för att skapa goodwill, samt goda relationer till stora kunder och anställda..

Catella Swedish Open grundades 1948 och firar i år 60 års jubileum. Sedan slutet av 1990-talet har en ökning av sponsorer och sponsorintäkter växt i takt med den massmediala uppmärksamheten. De faktorer som påverkar ett företags val av sponsringobjekt i detta specifika fall är användningen av eventet som relationsvård till sponsringsföretagens kunder. Image överföring är även det en påverkande faktor. I uppsatsen har även Catella Swedish Open konkurrensfördelar analyserats. .

Konkurrensen om kunderna ökar allt mer och mer, och det gäller för företagen att hitta unika koncept som särskiljer dem gentemot sina konkurrenter. Genom effektiv marknadsföring har företagen en chans att bryta igenom dagens mediabrus, och på så sätt nå ut med sitt budskap till den tilltänkta målgruppen. Ett av de kommunikationsmedel som företagen kan använda sig av är sponsring, som har visat sig vara det snabbast växande marknadsföringsverktyget. I denna uppsats har sportsponsring, som är den överlägset största typen av sponsring samt vanligast, studerats. I tidigare studier kring detta ämne, hävdas att det främsta motivet att företag använder sponsring är för att exponera sig mot sin målmarknad.

Syftet med denna uppsats var att belysa kommunala bolags användning av sponsring av idrott. Valet att undersöka kommunala bolags sponsring av idrott baserades på bristen av tidigare forskning inom detta område samt våra personliga intressen. För att besvara syftet skrevs tre forskningsfrågor. Skellefteå Kraft valdes som fallstudieobjekt där det genomfördes tre intervjuer. Resultatet från denna studie visade att kommunala bolag använde sponsring av idrott främst som ett kommunikationsverktyg för att skapa medvetenhet kring varumärket och erhålla goodwill.

I dagens samhälle har det blivit allt viktigare för idrottsklubbar att få finansiärer utifrån. De ekonomiska kraven på klubbarna för att kunna överleva har på senare tid blivit större och därför utgör sponsring en allt större och viktigare del av idrottsklubbars ekonomi. För att ett hockeylag ska få spela i elitserien måste en elitlicens uppfyllas. Elitlicensen innebär bestämmelser om att ett lag som sportsligt kvalificerat sig för elitserien därutöver ska uppfylla vissa angivna krav på ekonomisk stabillitet, god organisation, ungdomsverksamhet och arenakapacitet. Uppfylls inte elitlicensen får laget inte spela i högsta divisionen trots att klubben rent sportsligt skulle klara av detta.Utvecklandet av sponsringen har gynnats av att dagens företag inte längre kan konkurrera enbart med pris och produkt.

Problem Intresset för sport är omfattande i världen och med sporten kommer möjligheter för företag att kommunicera med marknaden. Dessa möjligheter innefattar sponsring. Företag väljer olika sponsringsobjekt, sätter upp mål och aktiverar sin sponsring. I dagsläget finns det dock alltför många företag som investerar i sponsring utan eftertanke till objektets karaktär eller potentiella målsättningar. Dessutom brukar företagen enbart utöva varumärkesexponering vid sportevenemang.

Företag sponsrar idrottsföreningar, kulturevenemang, humanitära organisationer samt forskning och utveckling för att exponera sitt varumärke, synas i positiva sammanhang, bygga relationer och skapa en image kring företaget. Medan sponsring som marknadsföringsverktyg hela tiden har utvecklats har dock regelverket kring sponsring och rätten att dra av den som en kostnad i företaget inte haft samma utveckling. Stockholms Handelskammare har de senaste åren arbetat aktivt med att förändra skattereglerna på området och kom under 2006 med ett förslag om förändrade regler för sponsring. Förslaget lämnades till regeringen för vidare hantering men hade i januari 2008 ännu inte resulterat i någon åtgärd. Stockholms Handelskammares arbete och påtryckningar på området har gjort oss intresserade av hur företag i praktiken hanterar de krångliga och oklara regler som anses föreligga.

Syfte: Syftet med denna uppsats ge en ökad inblick i individuell sponsring då litteraturen kring detta fortfarande är väldigt begränsad.Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats då vi ansåg att detta skulle ge det djup vi eftersökte för att finna svaret på hur företag resonerar kring sina sponsringsåtgärder. Vi började med att studera den tillgängliga litteratur som vi fann både i bibliotek och i databaser, för att sedan jämför dessa teorier med de tre semistrukturerade intervjuer som genomförts i empiri kapitlet. Vår avgränsning gjorde urvalet av respondentföretag väldigt limiterat, dock fann vi tillslut tre företag som passade våra preferenser väl, vilket bidrog till en ökad validitet i arbetet.Resultat & slutsats: De tre olika respondentföretagen definitioner av sponsring skiljde sig åt, dock var kärnan i deras definition densamma. Vi tror även att sponsring inte skall användas i alla sammanhang. Istället bör företag noggrant överväga vilka personer och events som varumärket vill bli förknippade med, vilket stärker företagets profilering hos deras respektive målgrupp.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att ta reda på hur det sponsrade objektet ser på sponsringen. Uppsatsen undersöker vad som styr valet av sponsorer för elitfotbollsklubbar, som både är sponsringsobjekt och innehar starka varumärken. Tänker klubbarna på att skapa rätt associationer samt överväger de etiska aspekter vid samarbeten med företag. Framförallt undersöks om det är pengar som styr valet av sponsorer. De forskningsfrågor undersökningen är inriktad på är: Vilka faktorer styr elitfotbollsklubbarna vid valet av sponsorer? Har klubbarna något policydokument? Hur använder sig klubbarna av associationsmarknadsföring?MetodDen empiriska undersökningen har genomförts utifrån ett hermeneutiskt synsätt med hjälp av kvalitativa metoder.