Title: Playing techniques of the eight-keyed traverso in Irish and Breton traditional music. The dissertation examines basic aspects of playing techniques of the eight-keyed traverso, as it is used in Irish and Breton traditional music. The background material consists of four interviews with four professional flute players as well as literature that considers the subject from different perspectives. The results reveals a consensus between those of the informants that are mainly playing Irish music while the informant that is mainly playing Breton music has a different approach to several of the technical aspects examined.Examensarbetet behandlar grundläggande Spelteknik på åttaklaffig traversflöjt inom bretonsk och irländsk folkmusik. Studiens underlag består av intervjuer med fyra professionella flöjtister samt av litteratur som belyser ämnet från olika perspektiv.

Denna uppsats syftar till att utveckla en förståelse för hur stråkinstrumentundervisning kan bedrivas då syftet är att lära ut en ergonomisk riktig Spelteknik som förebygger hälsoproblem. Fokus i studien har varit på nybörjarundervisning samt HUR elever spelar. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativ metod. Sex ergonomiskt kunniga och intresserade musiker och pedagoger har intervjuats. Deras specialområden är musikerergonom, sjukgymnast, kontrabasist, forskare, alexandertekniklärare och cellopedagog.

Detta arbete handlar om hur jag som folkmusikslagverkare genom självobservation kan lära mig en speciell Spelteknik för att framkalla melodier på ostämda slagverksinstrument med fokus på tamburinen och hur denna kan simulera ett helt trumset med samma Spelteknik. Syftet har varit att undersöka om det som slagverkare går att komma från rollen som en ackompanjemangsmusiker och istället ses som en melodispelare samt att se hur man kan utnyttja tamburinens fulla kapacitet för att hitta nya spelsätt och nya möjligheter.  För att göra detta arbete, och för att observera mig själv i min lärandeprocess, har jag använt mig av videoinspelning, ljudinspelning och kontinuerligt loggboksskrivande. Min teoretiska utgångspunkt i detta arbete är mästarläran och det är utifrån den teorin jag har bearbetat mitt datamaterial. I resultatet presenterar jag processen när jag, i relation till folkmusikgenren, har lärt mig att spela melodier på ostämda slagverksinstrument och att simulera att helt trumset på endast en tamburin. Jag har tydligt visat de tekniker jag har övat på för att lyckas med detta.

In this essay, I want to achieve an accessible and applicable entrance to Alexander Technique as a method for learning to use the body in such a way as to allow emotional expression in music. It is necessary to see the real need of Alexander Technique for the active musician, and therefore important components of music-making will be presented. These components are presented from an Alexander-perspective in order to produce a clear picture of the method of application.The prerequisite for emotional expression in music is musicians and music listeners with the ability to generate, and respond after emotional impressions. Alexander Technique provides an approach to make it easier for musicians, especially guitarists, to express emotions in a performance situation.After years of practice and obtaining musical knowledge and practical skills at the instrument, it is common that muscle tension and ingrained patterns contribute to limited expression. Muscle tensions arising from pressured situations such as auditions, competitions and concerts.

Detta arbete handlar om luft och artikulation används i trombonspelet. Först skriver jag om luft och artikulation i mera generella drag. Hur tungan rör sig och hur luften ska användas för att få ut så mycket som möjligt i varje andetag. Efter att jag skrivit om luft och artikulation mer generellt så reflekterar jag sen över min egen luftanvändning och min egen artikulation. Vad jag gör som är bra och vad som kan förbättras.

Syftet med detta projekt har varit att transkribera klarinettstämman i andra satsen ur Brahmsklarinettkvintett, opus 115, från klarinett till tvärflöjt, samt att analysera detta arbete. Målet med transkriptionen har varit att hålla mig så nära originalet som möjligt genom att behålla satsens grundkaraktär och enhetlighet. Analysen tar upp problem som uppstår vad gäller tonomfång, klangfärg, frasering, Spelteknik och dynamik. Återkommande svårigheter är klarinettens större omfång nedåt samt flöjtens jämförelsevis begränsade dynamik i det låga registret. .

The aim with this essay is to look into what literature has been published in 2006 and 2007 for boys between the ages of twelve and sixteen in order to analyse six of the titles. Our two main questions are as follows:?How is the teenage boy depicted in six of these books? - To what extent is the teenage boy depicted in a gender stereotypical way?.We chose the titles for analysis based on our mapping of the published literature and took into account the authors? gender and age as well as the main themes of the books. As theoretical base for our analysis we used Marias Nikolajeva?s table of gender stereotypes in literature.

Övning, ensemblespel och personligt uttryck av musik är element i utvecklingen till att bli musiker. Finns det även individuella aspekter av betydelse i den musikaliska utvecklingen? Syftet med studien var att undersöka om det finns vissa signifikativa personlighetsdrag utifrån femfaktormodellen hos musikhögskolestudenter. Studien syftade även till att undersöka styrkor och svagheter för musikalisk utveckling på huvudinstrumentet. Musikhögskolestudenterna (n=83) hade signifikativt högre nivåer av Openness och Agreeableness jämfört med psykologistudenter (n=134).

Vad är det för skillnad mellan folkmusikaliskt fiolspel och klassiskt violinspel? Syftet med arbetet var att tydliggöra några av de interpretatoriska skillnaderna mellan folkmusik och romantisk musik. Undersökningen gjordes genom instudering av ett romantiskt stycke och en folkmusiklåt med hjälp av lärarhandledning, lyssning på inspelningar och reflektioner kring stilmedlen. Efter tillägnandet av de båda interpretationssättet gjordes en omvänd interpretation. Folkmusiklåten spelades enligt romantisk interpretation och det romantiska stycket spelades med det folkliga spelsättet.

By describing and analyzing a self made composition for the Swedish folk music instrument ?nyckelharpa? with emphasis on playing techique, dissonance treatment and interpretation questions are reflected upon regarding how dissonances and andvanced harmonical progressions are treated on a limited instrument such as ?nyckelharpa?. By emphasizing the traditional norm connected to the interpretation and instrumentation of traditional Swedish folk music (a traditon in which the nyckelharpa is included) and comparing the te- chniques connected to it with the recent composed material in a western classical context the possibilities and limitations in composition and interpretation are further investigated. Thus the musical experience and the documentation of the process of composing a concert for nyckelharpa provides a knowledge base for reflective analysis upon questions regarding interpretation, composition and dissonance treatment. This thesis also provides a brief summary of traditional playing and bowing technique as well as a short historical description of the Swedish traditional instrument ?nyckelharpa?..

Det finns många likheter mellan en orgel och en orkester och samtidigt många olikheter. Vid båda instrumenten har man, beroende på storleken, tillgång till en mängd olika stämmor men vid orgeln är det, oftast, bara en som spelar medan en orkester har betydligt fler instrumentalister. Klangen produceras till stor del på olika sätt och sättet att frasera och göra skillnader i dynamik och artikulation skiljer sig på många sätt mellan en orgel och en orkester. Att balansera dessa likheter och olikheter har varit den stora utmaningen i mitt arbete. Syftet med mitt examensarbete är att transkribera delar av Allan Petterssons 7:e symfoni för orgel samt att beskriva och problematisera kring denna arbetsprocess.

In this examination paper I?m using the qualitative method: phenomenographic analysis to present twenty educated and working pre-school teachers opinions about being outdoors in Swedish pre-school. The purpose is to describe the variation between different pre-school teachers? opinions, not to focus on wrong or right.    The paper starts with a review over the opinions presented by the literature on the subject.

Det finns många likheter mellan en orgel och en orkester och samtidigt många olikheter. Vid båda instrumenten har man, beroende på storleken, tillgång till en mängd olika stämmor men vid orgeln är det, oftast, bara en som spelar medan en orkester har betydligt fler instrumentalister. Klangen produceras till stor del på olika sätt och sättet att frasera och göra skillnader i dynamik och artikulation skiljer sig på många sätt mellan en orgel och en orkester. Att balansera dessa likheter och olikheter har varit den stora utmaningen i mitt arbete. Syftet med mitt examensarbete är att transkribera delar av Allan Petterssons 7:e symfoni för orgel samt att beskriva och problematisera kring denna arbetsprocess.