Syftet med denna studie var att få djupare förståelse av det ömsesidiga samspelet mellan elever med synnedsättning i kombination med flera andra funktionsnedsättningar och personal på en Specialskola. Genom intervjuer ville vi undersöka hur personal på en Specialskola beskrev ömsesidiga möten och hur det är kopplat till lärande. Resultatet visade på några viktiga förhållanden som var kännetecknande från intervjuerna. Det vi lyfter fram är känslomässig lyhördhet mellan elev och personal, som innebär att man är inkännande och svarar på initiativ och samspel genom att bekräfta med ord och handling. Följsam turtagning, som medför att samspelet upprepas och förnyas genom en ständig förändring.

Syftet är att undersöka hur några verksamma lärare uppfattar döva och hörselskadade elevers tidiga läs- och skrivutveckling. Metoden är kvalitativa intervjuer med fyra lärare i en Specialskola för döva och hörselskadade elever. Jag strävar efter att få en bild av vilka faktorer som kan påverka döva och hörselskadade elevers läs- och skrivutveckling. Vidare vill jag ta reda på hur man kan förbättra döva och hörselskadade elevers tidiga läs- och skrivutveckling. Sammanfattningsvis visar det sig att det finns flera olika faktorer som på olika sätt kan påverka döva och hörselskadade elevers läs- och skrivutveckling. Det kan vara elevernas språkliga bakgrund, lärarnas förhållningssätt till döva och hörselskadade elever, lärarnas arbetssätt, motivation hos eleven, läraren och även personer i elevens omgivning, avsaknad av anpassat läromedel och eventuellt ytterligare funktionshinder hos eleven.

Syftet med denna studie var att få djupare förståelse av det ömsesidiga samspelet mellan elever med synnedsättning i kombination med flera andra funktionsnedsättningar och personal på en Specialskola. Genom intervjuer ville vi undersöka hur personal på en Specialskola beskrev ömsesidiga möten och hur det är kopplat till lärande. Resultatet visade på några viktiga förhållanden som var kännetecknande från intervjuerna. Det vi lyfter fram är känslomässig lyhördhet mellan elev och personal, som innebär att man är inkännande och svarar på initiativ och samspel genom att bekräfta med ord och handling. Följsam turtagning, som medför att samspelet upprepas och förnyas genom en ständig förändring.

Kommunikation förutsätter att vi har förmågan att förmedla ett budskap och förmågan att uppfatta ett budskap från andra och därmed får språket en stor betydelse för utveckling och lärande i skolan. Barn med språkstörning har svårt att göra sig förstådda via språklig kommunikation och på motsvarande sätt har de svårt att förstå. I tidigare studier görs jämförelser mellan olika förskolor och specialförskolor för barn med språkstörning. Denna studie fokuserar på skoltid för barn med språkstörning.Syftet med studien är att beskriva några stödpersoners syn på faktorer som styr placering av barn med språkstörning i olika undervisningsformer. Empirin består av fem semistrukturerade intervjuer.

Grav språkstörning hos barn kan orsaka beteendeproblem. För barn med primärt grava språksvårigheter finns Specialskola att tillgå, så kallad språkskola. Syftet med föreliggande studie var att mäta beteende hos barn på språkskola med hjälp av föräldraenkäten Child Behavior Checklist, CBCL, samt Child Health Questionnaire, CHQ, för att utesluta hälsopåverkan på svarsresultaten.En specifik språkskola valdes ut och målsmännen till barnen kontaktades. Elva av dessa godkände deltagande i studien. Barnen var i åldrarna 6:11 till 15:5 år.

Syftet med studien har varit att undersöka om en för skolan ny undervisningsform i ämnet kommunikation gett någon utveckling av tolkning eller reaktion på ljud och tal hos elever med cochleaimplantat. Skolan är en nationell statlig Specialskola för elever med dövhet, hörselnedsättning och utvecklingstörning i kombination. Studien har genom en kartläggning försökt påvisa om någon utveckling har skett inom en tidsperiod av sex till åtta veckor. Detta har skett genom att göra en fallstudie av två elever i två olika klasser på skolan. Kartläggningen har skett genom enkätsvar och intervjuer av föräldrar, klasslärare, talpedagog och hörselingenjör. I uppsatsens teoretiska utgångspunkter ingår hur ett CI implantat fungerar och hörselnedsättningens betydelse.

Detta examensarbete syftar till att beskriva döva invandrarbarns skolsituation i den svenska Specialskolan och främst skildra elevernas inledande möte med, och tid i skolan samt undersöka hur skolans lärare konkret arbetar för att lära de döva invandrareleverna svenskt teckenspråk och svenska skriftspråket. Som metod har använts kvalitativa intervjuer med två experter inom dövområdet, nämligen Carin Roos och Louise Danielsson. Även två verksamma lärare från två olika specialskolor har intervjuats. En av experterna och en av lärarna är döva och vid intervjuerna med dem användes både teckenspråkstolkar och videoinspelning. I resultatdelen skildras lärarnas erfarenheter av det allra första mötet med det döva invandrarbarnet samt hur den allra första språkinlärningen och språkutvecklingen inleds via teckenspråket, för många av barnen är språklösa när de börjar Specialskolan.

Interventioner som hälsofrämjande insatser ger organisationer möjlighet att hindra stress och ohälsa hos anställda. Genom interventioner kan kunskap förmedlas som ger de anställda verktyg att tillsammans arbeta för en bättre arbetsmiljö i verksamheten. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur chefer och medarbetare i två separata verksamheter inom offentlig sektor (socialtjänst och Specialskola), upplever en arbetsmiljöintervention. Syftet är också att studera om interventionens medförda kunskap upplevs ha någon inverkan på individerna själva och påverkan på deras dagliga arbete. Studien baseras på kvalitativa frisvar från enkäter insamlade under en intervention inom offentlig sektor där cirka 480 personer deltog.

Interventioner som hälsofrämjande insatser ger organisationer möjlighet att hindra stress och ohälsa hos anställda. Genom interventioner kan kunskap förmedlas som ger de anställda verktyg att tillsammans arbeta för en bättre arbetsmiljö i verksamheten. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur chefer och medarbetare i två separata verksamheter inom offentlig sektor (socialtjänst och Specialskola), upplever en arbetsmiljöintervention. Syftet är också att studera om interventionens medförda kunskap upplevs ha någon inverkan på individerna själva och påverkan på deras dagliga arbete. Studien baseras på kvalitativa frisvar från enkäter insamlade under en intervention inom offentlig sektor där cirka 480 personer deltog.

I denna studie genomfördes intervjuer med 11 personer med läs- och/eller skrivsvårigheter i syfte att upptäcka hur deltagarnas inställning till studier har förändrats och hur skolans roll i denna process såg ut. Deltagarnas ålder varierade: den yngsta gick på lågstadiet och den äldsta var i 40 års-åldern. De rekryterades med hjälp av annonsering på internet och på anslagstavlor eller genom bekantas bekanta. Undersökningen har en fenomenologisk ansats och undersökte deltagarnas livsvärld med fokus på deras erfarenheter av att leva med läs- och skrivsvårigheter. I fenomenologisk forskning är upplevelsen utgångspunkt för kunskap och alltså står den subjektiva upplevelsen i centrum.

Abstract Westerlund, Charlotta (2011) Inkludering- exkludering; Hur elever med hörselnedsättningar upplevt sin skolgång (inclusion- exclusion; How students with hearing loss experienced their School time). Skolutveckling och ledarskap, lärande och samhälle, Malmö högskola. Att vara hörselskadad betyder ofta att den sociala kommunikationen och samvaron med andra människor påverkas. Många är beroende av tekniska hjälpmedel, så som hörapparater och hörselslingor, för att kunna följa med i samtal och för att kunna känna sig delaktiga. Att få tillgång till rätt hjälpmedel är varje landstingsinvånares och elevs rätt. Är detta tillräckligt för att eleven ska känna sig inkluderad i skolans verksamheter? Hur har elever med hörselnedsättning upplevt sin egen grundskoletid, utifrån ett inkluderande perspektiv? Kan man vara inkluderad och ändå känna sig exkluderad? Är det tillräckligt att få gå i samma klass som ?hörande? elever för att känna sig inkluderad? Detta är en undersökning med kvalitativ ansats, som består av tre djupgående intervjuer och 20 öppna frågeformulär, om elevers egna erfarenheter och tankar kring sin grundskoletid.

Syftet med studien har varit att ta reda på om döva elever har svårigheter inom algebra. Inom algebra fokuseras då de tre symbolbetydelser som är karakteristiska för ekvationer, likhetstecknet, minustecknet samt bokstavssymbolerna. Bakgrunden har varit forskning och litteratur som visar på att elever, generellt, tycks ha svårigheter i algebra och även på gymnasienivå tycks många elever inte ha förstått algebran. Vilka svårigheter som döva elever kan ha i matematik och algebra finns det mycket lite forskning om. Därav det aktuella i att göra en studie av detta.

Syftet med denna studie är att med en kvalitativ ansats beskriva hur skolgången kan se ut för särskolans elever som går inkluderade i grund- och gymnasieskolan. Studiens frågeställningar syftar till att belysa skolpersonalens erfarenheter av särskoleelevernas skolgång. Studien är indelad i två delar. Studiens första del har genomförts i en lärargrupp som undervisar särskoleelever i grund- och gymnasieskolor. Träffarna med dessa lärare innehöll litteraturstudier, litteraturseminarier, diskussioner om arbetssätt, metoder, individuella studieplaner, portfolio, samverkan, sociala aspekter på inkludering, anpassning av läromedel, föreläsningar och studiebesök.

Sammanfattning: Hemmasittare definieras av Gladh och Sjödin (2010) som elever som varit frånvarande från skolan under längre tid än tre veckor. Hemmasittare är en växande grupp av elever. Det finns lite forskning kring ämnet och den litteratur som finns är inriktad på elever inom grundskolan. Vår studie riktar sig mot elever i särskolan och Specialskolan för elever med grav språkstörning. Det finns behov av att kartlägga vilka metoder som fungerar bäst när det gäller att bryta hemmasittares isolering och få dem att ha en hög närvaro i skolan, detta för att åtgärda och förebygga psykisk ohälsa och social problematik som i förlängningen kan leda till ett normbrytande beteende (Konstenius & Schillaci, 2010).

Tidigare forskning kring funktionshindrade elevers skolgång och behov har oftast kretsat runt föräldrarnas eller andra vuxnas perspektiv. Barn och unga med funktionshinder har setts med vuxnas ögon. Röster och erfarenheter från barn och ungdomar med funktionshinder har i stort saknats i utredningar och betänkanden. Detta trots att Sverige förbundit sig att efterleva FN:s konvention om barnets rättigheter och inlemma barn och unga i beslutsprocesser. Med utgångspunkt från artikel 12 i FN:s barnkonvention, om barns rätt att höras och bli hörda och den nyligen initierade utredningen om bland annat behovet av en Specialskola för elever i gymnasieålder, samt kommunernas möjlighet att anordna utbildning för elever med vissa funktionshinder, var syftet med den aktuella studien att belysa funktionshindrade barn och ungdomars erfarenheter och upplevelser av sin skolsituation.