Val av Sparform vid ägande i aktier har blivit allt mer aktuellt sedan det år 2012 infördes en ny Sparform. Beskattningsskillnader mellan de tre nuvarande Sparformerna har lett till konfunderade och osäkra aktieägare. Att optimalt val av Sparform beror på ett flertal föränderliga och individuella faktorer gör att ett generellt och entydigt svar saknas.Denna rapport ska på uppdrag av ett mindre förvaltningsföretag med anledning av ovanstående, ta fram ett matematiskt verktyg vilket illustrativt ska rekommendera val av Sparform utifrån olika antaganden. Rekommendationerna ska leda till att aktieportföljens avkastning efter skatt maximeras. Vidare ska rekommendationer kring implementation av den matematiska modellen i företagets verksamhet ges, där fokus ligger på ökat kundvärde.Modellen som togs fram kan utefter aktieägarens förväntade årsavkastning, förväntad prognos över statslåneräntan, placeringshorisont samt individuellt courtage rekommendera vilken Sparform som ska väljas, samt när och till vilken Sparform ett byte ska ske, för att därigenom maximera avkastningen efter skatt, givet att byte av Sparform enbart tillåts vid årsskiftet.

Bakgrund: Sedan introduktionen i början av 1990-talet har utvecklingen av volymen nyemitterade aktieindexobligationerna totalt sett varit positiv vilket tyder på att produkten blivit en populär Sparform hos svenskar. Detta tillsammans med det faktum att det finns få studier gjorda kring aktieindexobligationer som Sparform där ett större perspektiv tas i beaktande gör ämnet intressant att studera.Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga och analysera för vilka privata investerare aktieindexobligationer passar som Sparform ur ett livscykelperspektiv med utgångspunkt i (i) bransch- och rådgivningspraxis, (ii) finansiell riskhanteringsteori med fokus på portföljvalsteori och (iii) historisk data avseende risk och avkastning.Genomförande: Studien har genomförts med hjälp av att intervjua privatrådgivare, kapitalrådgivare och personer som arbetar med strukturerade produkter på storbanker och hos mindre finansiella aktörer. Fem stereotyper har använts som diskussionsunderlag vid intervjuerna. För att kunna föra en djupare analys kring produkten som Sparform för privata investerare har en portföljoptimering genomförts för att ta historisk data gällande risk och avkastning i beaktande.Slutsats: Studien fastställer att produkten passar privata investerare som befinner sig i den senare delen av konsolideringsfasen och inte är de mest riskbenägna. Studien visar att det främst är kredit- och marknadsrisken som är kopplade till aktieindexobligationer samtidigt som risken i produkten bedöms som låg.

Denna uppsats utgörs av en jämförande studie vars mål var att utröna huruvida åtta stycken utvalda investmentbolag på Stockholmsbörsen hade varit ett konkurrenskraftigt alternativ som Sparform eller inte med avseende på risk och avkastning. Detta jämfört med SIX Return Index och den riskfria räntan under en tidsperiod på tio år, 2001-01-01 till 2010-12-31.Syftet med undersökningen var att den i slutändan skulle mynna ut i generella slutsatser kring investmentbolag som Sparform utifrån de data som hämtats in från de berörda investmentbolagens hemsidor.Författarna kunde efter avslutad undersökning dra slutsatsen att investmentbolagen historiskt sett hade klarat sig mycket bra och kunnat uppvisa resultat som varken marknaden eller den riskfria räntan var i närheten av. Även om vissa av investmentbolagen hade presterat sämre än jämförelsemåtten så var dock den samlade bilden att de som grupp hade varit ett mycket fördelaktigt investeringsalternativ. Detta med en genomsnittlig totalavkastning som överträffade index med drygt åtta procent.  .

Nyckelord: Aktiv- passivitet, inaktivitet, riskmått, lönsamhet, värderingsmått, Sharpekvot, Treynorkvot, Jensens Alfa, CAPMSyfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilket typ av sparande inom PPM- fonder som är mest lönsam under en arbetslivstid, aktivpassivitet eller ren inaktivitet.Metod: Uppsatsen utgår från en kvantitativ studie, som sträcker sig från 2001 till 2010. Historisk avkastningsdata från portföljernas fonder har används för uträkning av olika värderingsmått. Därmed har ett jämförbart resultat av portföljernas prestation kunnat uppnås.Slutsats: Resultatet påvisade att aktiv-passivitet med en högrisk är en lönsam Sparform. Med andra ord att en investerare får en stark positiv utveckling trots att de inte gjort ett fondbyte sedan det första aktiva valet. AP7 Såfa som har fått mycket utomstående kritik presterade väl i studien..

Denna uppsats utgörs av en jämförande studie vars mål var att utröna huruvida åtta stycken utvalda investmentbolag på Stockholmsbörsen hade varit ett konkurrenskraftigt alternativ som Sparform eller inte med avseende på risk och avkastning. Detta jämfört med SIX Return Index och den riskfria räntan under en tidsperiod på tio år, 2001-01-01 till 2010-12-31.Syftet med undersökningen var att den i slutändan skulle mynna ut i generella slutsatser kring investmentbolag som Sparform utifrån de data som hämtats in från de berörda investmentbolagens hemsidor.Författarna kunde efter avslutad undersökning dra slutsatsen att investmentbolagen historiskt sett hade klarat sig mycket bra och kunnat uppvisa resultat som varken marknaden eller den riskfria räntan var i närheten av. Även om vissa av investmentbolagen hade presterat sämre än jämförelsemåtten så var dock den samlade bilden att de som grupp hade varit ett mycket fördelaktigt investeringsalternativ. Detta med en genomsnittlig totalavkastning som överträffade index med drygt åtta procent.  .

Människor har alltid och kommer alltid att kontrollera varandra. En del av byggandet av god intern kontroll i företag har inneburit ökad reglering i form av ramverk och lagar i många länder, vilket har medfört högre krav på företags interna kontroll jämfört med tidigare. Ett ramverk som fått stor spridning och internationellt erkännande är COSO-ramverket Internal control ? Integrated Framework. Under de senaste decennierna har det växt fram ett behov hos revisionsföretag att internt utforma funktioner som kvalitetssäkrar de tjänster de säljer.

There are various investments to suit different investors, what affects the investor is the risk he/she takes with the investment and also the awareness  the investor has. According to different theories a higher risk gives even a higher yield to compensate for the extra risk the investor takes.In this paper, we discuss and compare two different forms of savings, Swedish closed-end funds and Swedish mutual funds to examine what alternative that generates highest returns in relation to the risk.To help, we use different evaluation measures that adjusts the different investments risk so that you can compare how well the investments have performed regardless of the risk they have. This will give us an answer about what investment form that have performed the best between 2002.01.01-20010.12.31. Five Sweden mutual funds and five closed-end funds have been selected to participate in the survey.To evaluate this, it is primarily quantitative data, analyzed in the evaluation measures. The results obtained in the survey show that Swedish closed-end funds have performed far better during the selected time period.

Att ha ett sparande är ett kännetecken för en god och disciplinerad privatekonomi, där individen ger sig själv möjlighet att bestämma över hur och när den vill använda sina pengar. Aktier är den Sparform som historiskt sett har resulterat i högst avkastning, men det är även en Sparform som är förknippad med hög risk och volatilitet. Den historiskt överlägsna avkastningen har resulterat i att aktieandelen i den svenska befolkningens sparande har ökat avsevärt och idag uppskattas det att cirka 80 procent av det svenska folket, direkt eller indirekt, sparar i aktier. Det stora intresset för aktier har medfört att en akties avkastning är ett utav de mest frekvent förekommande områdena för studier inom ämnet finansiering.Intresset kring en akties avkastning grundar sig bland annat i teorin om den effektiva markandshypotesen. Enligt teorin om den effektiva marknadshypotesen så ska all tillgänglig och relevant information om ett företag avspeglas i kursen på den finansiella tillgången.

Idag berör fondsparandet alla svenskar. Exklusive ppm äger sju av tio svenskar andelar i någon fond och under fjärde kvartalet 2009 uppgick det totala fondsparandet till 1393 miljarder kronor. En majoritet av detta kapital är investerade i aktivt förvaltade fonder. Målet för aktivt förvaltade fonder är att slå index och genom detta ge en bättre avkastning än passivt förvaltade indexfonder.Media har under senaste tiden börjat ifrågasätta om de aktivt förvaltade fonderna kan slå index. Men redan tidigare, faktiskt så tidigt som 1960 talet har forskarvärlden påstått att det inte går att slå index under en längre period genom aktiv förvaltning.

Bakgrund: Fonder är en Sparform som har utvecklats och blivit en av de mest populära och framgångsrika placeringsformerna på marknaden. Många företag väljer därför, efter en högkonjunktur följd av möjlighet till reservsparande, att investera på fondmarknaden för att kunna öka sitt kapital under kommande lågkonjunktur. Att välja en stor och trögrörlig eller en liten och snabbfotat fond kan vara av avgörande karaktär när man ska se till utvecklingen.Problemformulering: Har fondstorleken betydelse vid placering i fonder under lågkonjunktur?Syfte: Klargöra huruvida fondstorleken har betydelse för avkastningen vid placering i svenska aktiefonder under lågkonjunktur.Metod: Studien använder sig av metodtriangulering där ett kvantitativt upplägg kombineras med ett kvalitativt inslag i form av en intervju. En deduktiv ansats anammas.

Aktieägandet i Sverige har ökat markant under senaste decennierna och idag sparar var och varannan i denna Sparform. Detta innebär en risk för den enskilde jämfört med exempelvis ett banksparande. Det är därför viktigt att försöka ta reda på de faktorer som kan ha påverkan på börsutvecklingen och ta hänsyn till dessa i sitt investeringsbeslut. Löpande presenteras statistik av makroekonomins utveckling. Det gäller dock att man vet vad det betyder och om det har betydelse för börsens utveckling.

Aktier var utan tvekan 1900-talets bästa Sparform. En stor del i detta hade dock de kraftiga uppgångarna på aktiemarknaden under 1980- och 1990-talen. Dessa decennier var i särklass de två bästa årtiondena på den svenska aktiemarknaden under 1900-talet. Utvecklingen på den reala sidan av ekonomin uppvisade inte alls samma imponerande utveckling som den på aktiemarknaden. Syftet med uppsatsen är att försöka förklara den kraftiga börsuppgången som ägde rum i Sverige under 1980- och 1990-talen.

Svenskar har en stor andel av sina sparpengar placerade i olika fonder, och fondsparandeverkar bli en allt större Sparform. Under andra kvartalet 2014 ökade den totala förmögenheteni svenskregistrerade fonder med 69 miljarder gentemot föregående kvartal, vilket går att tolkasom att det är väldigt populärt att spara i fonder. Denna studie undersöker fonder varsförvaltare har kontor i Sverige och vad som kan tänkas påverka dennes prestation. För att göradetta har fyra aspekter valts ut och de är geografiskt avstånd, marknadens grad avsofistikering, storleken på bolag samt persistens. För att genomföra undersökningenkategoriserades de valda fonderna i grupper utifrån dessa aspekter.

Svenskar har en stor andel av sina sparpengar placerade i olika fonder, och fondsparandeverkar bli en allt större Sparform. Under andra kvartalet 2014 ökade den totala förmögenheteni svenskregistrerade fonder med 69 miljarder gentemot föregående kvartal, vilket går att tolkasom att det är väldigt populärt att spara i fonder. Denna studie undersöker fonder varsförvaltare har kontor i Sverige och vad som kan tänkas påverka dennes prestation. För att göradetta har fyra aspekter valts ut och de är geografiskt avstånd, marknadens grad avsofistikering, storleken på bolag samt persistens. För att genomföra undersökningenkategoriserades de valda fonderna i grupper utifrån dessa aspekter.

Marknadsförutsättningarna för en utveckling av den svenska marknaden för högavkastande företagsobligationer är idag bättre än någonsin. För första gången är bankerna motiverade att hjälpa svenska företag med marknadsfinansiering via exempelvis företagsobligationer. Tidigare har denna verksamhet setts som konkurrerande till bankernas egen lånefinansiering. Regulatoriska förändringar, såsom Basel III, ligger till grund för denna nya viktiga förutsättning. Det händer saker på bred front och mycket sker samtidigt. Nya aktörer och organisationer har bildats, färdiga marknadsplatser för högavkastande företagsobligationer finns nu att tillgå.