Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilka föreställningar och kunskaper elever i skolår 6 och 9 har angående hushållssopor, Sopsortering, vatten- och elanvändning, närmare bestämt hur sopor sorteras och hur de återvinns och vilka vatten- och el-användare som finns i hemmen och vilka mängder det rör sig om samt vilka besparingar som kan göras. I huvudsak kvalitativa intervjuer har genomförts i två klasser. Resultatet pekar på att eleverna har vissa kunskaper, om än små, om Sopsortering och vilka som är vatten- och el-användarna i hemmen. Kunskapen om varför man sorterar och vilka mängder el och vatten det rör sig om var under förväntan, likaså förmågan att kunna uppskatta absoluta och relativa mängder och därifrån föra ett resonemang om att beräkna mängder och dra slutsatser. Kunskapen om vilka besparingsalternativ som står till buds var också begränsad och rörde så gott som uteslutande inskränkningar..

Målet med detta projektarbete har varit att utveckla och förbättra denpapperspåse för organsikt avfall som används idag, och på så sättmotivera användare att källsortera i högre grad. Detta är del av deåtgärder i regeringens förslag om ett minskat utsläpp av koldioxid sompå längre sikt innebär att Sveriges fordonsfotta ska vara helt oberoendeav fossila bränslen. Projektarbetet har till viss del baserats på tidigareförstudier och rapporter, men framför allt på designmetodik i form avanvändarstudier, intervjuer och analyser av dessa uppgifter.Utvärdering av det befntliga systemet för Sopsortering har visat att detfnns ett antal problem att lösa. Framför allt förståelse av påsenshandhavande innefattar ett fertal underliggande problem av vilka defesta har lösts. Intervjuer och studiebesök av de olika delarna i kedjanfrån produktion av påsen till användandet av den till sopinsamling haräven gjorts för att få en förståelse för alla inblandade parter.

En jämförelsestudie mellan svenska och kinesiska mejeriförpackningar som delvis genomfördes i Shanghai, Kina. Omfattar även en färgstudie samt en undersökning om personers uppfattning av färger kontra fetthalt..

Syftet med denna uppsats är att undersöka miljömedvetandet hos invandrare i Sverige från länder utanför Europa. Även deras tankar och känslor kring källsortering, och deras egna vanor kring miljö. Fokus ligger på stadsdelen Angered i Göteborg som anses vara ett invandrartätt område där Sopsortering fungerar dåligt. Vad för bakomliggande faktorer som existerar i bristen, och vad de har för tankar kring källsortering. Är det sociala eller kulturella faktorer som spelar in? Vad anser de om miljöfrågor generellt? Hur beskrivs deras livsstil i termer av miljöpåverkan?Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi intervjuade fyra personer med utländskhärkomst.

Studien som genomförts, hade till syfte att få syn på hur pedagoger i förskolan uppfattar att de skapar tillfällen för hållbar utveckling. De metoder som användes för att få svar på forskningsfrågan, var en öppen enkät som efterföljdes av en fördjupad intervjustudie. Det resultat som framkom, visade att lärande för hållbar utveckling var en del av vardagen. Respondenternas utsagor och uttryck visar att lärande för hållbar utveckling, till stor del ligger i att värna om naturen, ge barnen möjlighet till naturupplevelser, Sopsortering och kompostering. Arbetssättet för att göra detta möjligt sker genom demokratiska arbetssätt där delaktighet, dialog, kritiskt tänkande och inflytande är viktiga delar.

Ett projektarbete i samarbete Hold Norge Rent, Norsk Resirk och Skiskolenes bransjeførbund i syfte att skapa enkel, intressant och lättförståelig miljöinformation för barn som är på semester i de Norskafjällen. Information bestående av en 12-sidig målarbok med miljövännerna Truls, Trude, Älgen Egiloch Haren Harald tillsammans med ett antal hjälpsamma lämmlar. Tillsammans lär de sig hur man sorterar sopor. I tillägg finns en frågesport med elva frågor om Sopsortering, en samlingsplatsskylt och ett diplom. Alla illustrationer är gjorda efter samma manér, detta för att ge hela konceptet ett enhetligt intryck.

Det syfte vi har med den här studien är att undersöka hur det ligger till med förskollärares medvetenhet kring återvinning och hållbar utveckling. Varför arbetar förskollärare med återvinning och hållbar utveckling eller varför gör de inte det? Studien är en kvalitativ undersökning där vi intervjuat 14 förskollärare på två olika orter i samma kommun i södra Sverige. Vi har tolkat förskollärarnas svar om sin medvetenhet kring återvinning och hållbar utveckling. Resultatet visar att förskollärare vet vad återvinning är.

Mitt syfte med den här studien är att beskriva och ge en förståelse för hur pedagoger i förskolan uppfattar och förhåller sig till begreppet hållbar utveckling och vad det innebär för arbetet i barngruppen. Studien är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer och en videofilmningsobservation som metod. Intervjuerna genomfördes med fyra förskollärare på olika förskolor i en och samma kommun. I resultatet framkommer det att förskollärarna har stora kunskapsskillnader vad gäller hållbar utveckling, även intresse och engagemang varierar bland förskollärarna. Hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling är ett komplext begrepp som förskollärarna tolkar och förstår på olika sätt.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och ta reda på vilka typer av demokrati framställs i avsnitten om demokrati i ett urval läroböcker i samhällskunskap avsedda för årskurs 7-9. De teorier, som är centrala i uppsatsen, är teorier kring demokratimodeller. I uppsatsen är det främst tre demokratimodeller som är centrala: valdemokrati, deltagardemokrati och samtals-demokrati. Det är dessa tre modeller, som vår analys bygger på. I analysen presenterar vi citat från läroböckerna följda av en förklaring av vilka/vilken modell som framkommer i citatet.

Denna studie handlar om i vilken utsträckning förskollärare tar in hållbar utveckling i den dagliga verksamheten. De områden som berörs är lärandet i barngruppen, uteverksamheten samt miljöcertifieringar. Detta har undersökts genom att förskollärare i en kommun har fått svara på en webbenkät om hur de har arbetat med den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling i sin verksamhet det senaste året. Enkäten har även följts upp med intervjuer av två förskollärare som närmare har fått beskriva sina upplevelser av detta i förskolan. Resultatet visar att majoriteten berör hållbar utveckling i sin verksamhet och det vanligaste innehållet handlar om naturkunskap, närmiljö samt Sopsortering och återvinning.

Syftet med detta arbete är att undersöka elevers, i skolår nio, attityder och kunskaper kring begreppet klimatförändringar. För att genomföra detta har vi utgått från två metoder: intervjuer och enkäter. Utifrån fyra intervjuer och cirka 100 enkätsvar, från en stad i västra Skåne och en landsort i norra Skåne, har vi samlat in vårt empiriska material för undersökningen. Resultatet visade att majoriteten av eleverna stött på begreppet klimatförändringar och växthuseffekten, som har en viktig roll i klimatförändringarna, främst från TV och radio. Det visade sig emellertid vara svårt för dem att i skrift redogöra för deras innebörd.

Under den senaste tiden har människans syn på omvärlden förändrats radikalt. Plötsligt är våra resurser ändliga och vår påverkan på klimat och natur större än vi någonsin kunnat ana. En del politiker uppmanar till krafttag. Men vad innebär egentligen miljöarbete?Syftet med denna studie är att undersöka hur kostchefer och arbetsledare inom offentliga storhushåll i Borås kommun värderar och tillämpar miljöarbete.

I Sverige ökar förbränningen av avfall som inte är ett helt definierbart bränsle. Detta är i mångt och mycket ekonomiskt och miljömässigt försvarbart genom den höga kvalitén på rökasreningen, som garanterar att en mycket liten del av föroreningar når atmosfären, utan dessa koncentreras i askorna. Avfallsaskor går till stor del till deponier och används där för sluttäckning eller för att deponeras, samt att en stor mängd flygaska transporteras till Langöya. Inom en tioårsperiod kommer deponierna vara sluttäckta och Langöya uppfyllt, samtidigt som mängden avfallsaskor ökar, vilket innebär krav på nya lösningar. Orsaken till att framförallt flygaskan klassas som farligt avfall är koncentrationen av tungmetaller och föroreningar som härrör från bränslet.

Studiens syfte är att få kunskap om hur arbetet med en klientgrupp som avviker från normen påverkar socionomers sätt att förhålla sig till det som avviker från normen. Vi vill tydliggöra hur man använder olika strategier för att hantera det avvikande. Genom att använda perspektiv från sociologi och kulturteori vill vi även placera den professionella rollen i ett större sammanhang. Våra frågeställningar är:Hur upplever socionomer som arbetar med funktionshindrade respektive missbrukare, att de förhåller sig till vad som är normalt? Hur har förhållningssättet förändrats sedan man började arbeta med sin klientgrupp? Kan vi se någon skillnad i förhållningssätt och i hur det utvecklats beroende på vilken klientgrupp man arbetar med? Hur kan en sådan eventuell skillnad förstås? För att förstå socionomers förhållningssätt till normalt/avvikande, har vi intervjuat en grupp kuratorer på en habilitering och en grupp socialsekreterare som arbetar med missbrukare.

Allt fler företag arbetar idag förebyggande med miljöfrågor samt med införande av miljöledningssystem enligt ISO 14001. ISO 14001 är en standard för miljöledningssystem som blivit ett allt mer använt verktyg för företag som vill arbeta för en hållbar utveckling. Ett miljöledningssystem kan vara ett bra verktyg för ett företag som vill utforma sitt miljöarbete systematiskt och effektivt. ISO 14001 är tillräckligt brett och flexibelt för att kunna användas av alla typer av företag och organisationer. Införandet av ett miljöledningssystem leder till ett effektivare miljöarbete och skapar trovärdighet hos samarbetspartner och en alltmer miljöintresserad allmänhet.Syftet med detta arbete var att komma fram till vilka möjligheter och problem som kan uppkomma med införandet av ett miljöledningssystem enligt ISO 14001 på ett företag.