Denna studie syftar till att undersöka mottagningsmiljön i några av Socialkontorens väntrum inom Göteborgs Stad och hur utformningen av miljön påverkar mötet mellan klient och det myndighetssystem som socialtjänsten utgör. Studien granskar väntrummens utformning och interiör samt interaktioner mellan besökare och myndighetsutövare genom deltagande observation. Analysen sker med hjälp av ett reflexivt förhållningssätt till kunskapsframställning där empiri och slutsatser tolkas genom en abduktiv ansats. Fältstudierna baseras på en mikroetnografisk metod som genomfördes under åtta dagar, varav sex dagar ägnades åt djupstudier på tre utvalda Socialkontor. Analys och resultat tolkas genom teorier om makt, skam och stigma.

Syftet med denna masteruppsats var att undersöka vilka idéer och faktorer som legat till grundför de säkerhetslösningar som finns på två Socialkontor ? samt hur dessa förkroppsligas i ochgenom kontorens fysiska miljöer. Dessutom är syftet att undersöka vilka föreställningar omklienten som kan uttolkas ur detta. Studiens empiriska material består av sju kvalitativaintervjuer, som genomförts med tjänstemän som varit involverade i planeringen avSocialkontorens utformning och/eller tjänstemän med som har ett särskilt ansvar för kontorenssäkerhet. Empirin utgörs även av observationer som jag genomfört på Socialkontoren.Materialet har analyserats och tolkats med hjälp av sociologen och filosofen Henri Lefebvresteori om hur (sociala) rum produceras, och filosofen Ian Hackings begrepp interaktivakategorier.

Örebro universitetInstitutionen för beteende-, social- och rättsvetenskapSocialt arbeteC-uppsats 41-60 pTitel: Upplevelser och hanterande av moralisk stress ? en undersökning bland socialsekreterare på Socialkontor väster, ÖrebroFörfattare: Cecilia Billing, Linn Klintenberg & Hanna LedstamHandledare: Erik FlygareSammanfattningHuvudsyftet med denna studie är att undersöka om moralisk stress förekommer på Socialkontor väster i Örebro. Mer precist vill vi undersöka om socialsekreterarna upplever några hinder i arbetet för att utföra sina uppgifter på ett sätt som de anser är moraliskt rätt, hur man i så fall reagerar på dem och vilka strategier man använder för att hantera detta. Vidare är vi intresserade av att undersöka om det finns några mönster mellan hinder, moralisk stress och strategier.Vi har använt en kvalitativ forskningsmetod. Detta genom att vi har intervjuat nio socialsekreterare som har utredningsansvar i barn- och ungdomsgruppen, Socialkontor väster i Örebro.

Inom socialt arbete konstrueras och upprätthålls ständigt olika problemidentiteter. I den här uppsatsen undersöker jag de bilder och föreställningar som skapas utifrån klienters etnicitet och kultur. Idag förs det en ständig debatt på olika plan i samhället om män och kvinnor från andra kulturer. Debatten präglas av begrepp som exempelvis ?patriarkalisk syn?, ?hedersvåld? och ?assimilation?, begrepp som kan peka ut och generaliserar stora grupper av individer och som kan skapa olika ?sanningar? kring dessa individer.

En studie om 1:e socialsekreterarens roll och funktion inom ekonomiskt bistånd i Individ och familjeomsorgen på två av Göteborgs största Socialkontor.Undersökning bygger på kvalitativa forskningsintervjuer med tio socialarbetare varav sex socialsekreterare, två 1:e socialsekreterare och två enhetschefer. Alla våra informanter verkar inom försörjningsstödsenheten.De intervjuade har valts ut slumpvis från de två Socialkontor med mest liknande sammansättning av befolkningen strukturellt sett.Syftet med uppsatsen är att undersöka vad 1:e socialsekreteraren har för roll och funktion inom försörjningsstödsenheten. Studien vill belysa 1:e socialsekreterarens roll och funktion dels utifrån socialsekreterarnas synvinkel men också utifrån enhetschefernas perspektiv samt 1:e socialsekreterarnas egen uppfattning. Följande frågeställningar har används;Vilken funktion anser socialsekreterarna att deras 1:e socialsekreterare har?Vilken funktion vill socialsekreterarna att deras 1:e socialsekreterare skall inta?Vilken funktion anser 1:e socialsekreterarna att de har i organisationen?Vilken funktion anser enhetschefer att 1:e socialsekreteraren har?De teorietiska perspektiv som används är human services organizations, ledarskapsteori och modernistisk organisationsteori.Analysen redovisas under fyra teman där alla professionernas intervjuer redovisas och analyseras under samma tema.

Örebro universitetInstitutionen för beteende-, social- och rättsvetenskapSocialt arbeteC-uppsats 41-60 pTitel: Upplevelser och hanterande av moralisk stress ? en undersökning bland socialsekreterare på Socialkontor väster, ÖrebroFörfattare: Cecilia Billing, Linn Klintenberg & Hanna LedstamHandledare: Erik FlygareSammanfattningHuvudsyftet med denna studie är att undersöka om moralisk stress förekommer på Socialkontor väster i Örebro. Mer precist vill vi undersöka om socialsekreterarna upplever några hinder i arbetet för att utföra sina uppgifter på ett sätt som de anser är moraliskt rätt, hur man i så fall reagerar på dem och vilka strategier man använder för att hantera detta. Vidare är vi intresserade av att undersöka om det finns några mönster mellan hinder, moralisk stress och strategier.Vi har använt en kvalitativ forskningsmetod. Detta genom att vi har intervjuat nio socialsekreterare som har utredningsansvar i barn- och ungdomsgruppen, Socialkontor väster i Örebro.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om man på Socialkontor i Göteborg arbetar på något sätt för att klienter ska känna sig bekväma med att ta upp frågor av sexuell karaktär, både i det faktiska samtalet vid det första mötet med klienten och i skriftliga material, samt vilka regler kring detta som gäller på arbetsplatsen. Detta har jag gjort genom kvalitativa intervjuer med två socialsekreterare. Jag har även granskat de dokument de använder i sina samtal med klienter samt om de på något sätt använder väntrummet för att öppna upp för denna typ av samtalsämne. För att gå än mer på djupet när det gäller hur man kan arbeta för att öppna upp för samtalande om frågor av sexuell karaktär har jag även intervjuat en kurator på en ungdomsmottagning. Utöver det har jag intervjuat en person vilken arbetar på en verksamhet som arbetar med utbildning och information riktad till personer som arbetar inom Göteborgs stad via e-mail.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka vilka erfarenheter socialsekreterare, som arbetar med försörjningsstöd på olika arbetsplatser, har av hot och våld på arbetsplatsen. Syftet var också att undersöka om det fanns skillnader i deras erfarenheter beroende på skillnaderna i kommunens och stadsdelarnas olikheter. Uppsatsen syftade vidare till att ta reda på om det förekom något individuellt förebyggande arbete bland socialsekreterarna och i så fall hur detta såg ut.För att uppfylla syftet har en kvalitativ metod använts och resultatet visade att socialsekreterarnas erfarenheter av hot och våld varierar. Det visade sig också vara skillnad mellan de olika stadsdelarna/kommunen. I analysen användes ett klassperspektiv för att tolka skillnaderna och för att resonera kring företeelsen.

Hot och våld mot tjänsteman, en uppmärksammad företeelse som tas på allvar men som i vardagen glöms bort på Socialkontoren i samma takt som högarna med klientärenden växer. Syftet med denna C-uppsats har varit att ta reda på vad lagen säger om våld och hot mot tjänsteman samt att belysa hur arbetsmiljön påverkar mötet mellan klient och socialsekreterare och hur detta hänger ihop med företeelsen hot och våld mot tjänsteman. Metodvalet var en litteraturstudie. För att få svar på den empiriska delen av arbetet användes kvalitativ metod. Tre socialsekreterare på Socialkontor i Västra Götaland intervjuades.

The aim of this study was to examine and analyze the experiences which social workers have of working with relatives of substance abusers. This included examining how they work with relatives who are in need of care and support and how the social workers identify their needs. We have also investigated how well informed the social workers are when it comes to approaches to helping relatives of substance abusers. A qualitative method has been used in this study in order to analyze the experiences of the social workers from a phenomenological point of view. This study was based on six semi-structured interviews.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur socialsekreterare själva ser på sitt bemötande gentemot klienter och vilka faktorer som omgärdar detta. För att förstå detta har vi använt oss av maktperspektivet, relationsperspektivet samt begreppet gräsrotsbyråkrater. För att får en fördjupad förståelse har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi genomfört kvalitativa intervjuer med åtta socialsekreterare fördelade på tre Socialkontor. För att nå vårt syfte hade vi tre frågeställningar som berörde vad som upplevs som ett gott/mindre gott bemötande, hur det värderas, vilka förutsättningar som föreligger samt hur klienterna påverkar socialsekreterarnas bemötande. Vi har kunnat se att socialsekreterarna värderar bemötandet mycket högt och att det är en förutsättning för att kunna få till ett bra arbetsklimat.

Den här studien har till syfte att utreda om barns vilja påverkar beslutet om insatserna i LVU-utredningar. Vi ville även undersöka om barn är delaktiga i beslut som rör dem själva i socialtjänstens utredningsarbete, samt om barn är synliga i utredningsdokumenten. För att ta reda på det syftet har vi valt att använda oss av följande frågeställningar.1. Vilka metoder använder sig socialtjänsten av i LVU-utredningar för att ta reda på vad barnet själv vill? 2. Är utredningen skriven på ett sådant sätt att barnet kan ta del av alla dess delar?3.

När barn av olika anledningar inte kan bo kvar hos sina biologiska föräldrar hamnar de flesta inom samhällets vård under heldygnsinsats. Den vanligaste formen av heldygnsinsats är i dagsläget vård i familjehem. När barn placeras i familjehem får barnet en egen socialsekreterare och familjehemmet får en annan, denne kallas för familjehemssekreterare. Familjehemssekreteraren deltar vid överväganden av familjehemsvården och har ett visst inflytande i umgängesfrågor. Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för vad familjehemssekreterarna anser om umgänge mellan de biologiska föräldrarna och barn placerade i familjehem enligt lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) utifrån principen om barnets bästa.

SammanfattningDenna studie syftar till att undersöka hur personalomsättningen av socialsekreterare ser utinom socialtjänsten i Västerbottens inland. Studien är en fallstudie av ett Socialkontor i englesbygdskommun i Västerbotten. Studiens resultat visar att personalomsättningen avsocialsekreterare inom socialtjänsten i den glesbygdskommun i Västerbotten som vi undersöktär hög. Universitetsorter utbildar många socionomer och konkurrensen om jobb är stor i dessastäder. Nyutexaminerade söker till glesbygden där konkurrensen inte är lika stor.

Syftet med min c-uppsats var att undersöka klienters attityder och förväntningar i bemötandet till socialtjänsten. Jag ville även undersöka varför en del klienter blir självförsörjande medan andra inte blir det och vilka faktorer som kan påverka klienten till självförsörjandet, utifrån socialsekreterarnas perspektiv. För att förstå detta och nå mitt mål så bra som möjligt fokuserade jag mest på socialsekreterare, makt, klient, bemötande, handlingsutrymme, relation och professionalitet. I denna forskning använd jag mig av ostrukturerade kvalitativa intervjuer. Jag intervjuade tre socialsekreterare på ett Socialkontor och fem klienter på en verksamhet som har samarbete med socialtjänsten.