Bakgrund: Konsumtionen  av sötsaker, läsk, energidryck och Snacks kan vara relaterad till olika slags sjukdomar  på grund av  energi-  och fettmängden  samt tillgången till dessa livsmedel.  Kunskap om  konsumtionsmönster  och konsumtionsplatser  för  dessa  livsmedel saknas för gymnasieelever. Syfte: Målet med denna studie var att kartlägga gymnasieelevers konsumtion av sötsaker, läsk, energidryck och Snacks. Metod:  En tvärsnittsstudie med tio enkätfrågor om konsumtionsmönster och konsumtionsplatser för  sötsaker, läsk, energidryck och Snacks genomfördes på 74  gymnasieelever i årskurs två under två dagar.  Resultat:  I resultaten kom det fram att det vanligaste stället att köpa sötsaker och läsk som konsumerades på skoltid var vid elevfiket. Det som konsumerades på fritiden var vanligast köpt i affärer. Det framgick också signifikanta skillnader i hög- och totalkonsumtionen mellan könen och mellan praktiska och teoretiska program.

Bakgrund: Konsumtionen  av sötsaker, läsk, energidryck och Snacks kan vara relaterad till olika slags sjukdomar  på grund av  energi-  och fettmängden  samt tillgången till dessa livsmedel.  Kunskap om  konsumtionsmönster  och konsumtionsplatser  för  dessa  livsmedel saknas för gymnasieelever. Syfte: Målet med denna studie var att kartlägga gymnasieelevers konsumtion av sötsaker, läsk, energidryck och Snacks. Metod:  En tvärsnittsstudie med tio enkätfrågor om konsumtionsmönster och konsumtionsplatser för  sötsaker, läsk, energidryck och Snacks genomfördes på 74  gymnasieelever i årskurs två under två dagar.  Resultat:  I resultaten kom det fram att det vanligaste stället att köpa sötsaker och läsk som konsumerades på skoltid var vid elevfiket. Det som konsumerades på fritiden var vanligast köpt i affärer. Det framgick också signifikanta skillnader i hög- och totalkonsumtionen mellan könen och mellan praktiska och teoretiska program.

Bakgrund: Konsumtionen  av sötsaker, läsk, energidryck och Snacks kan vara relaterad till olika slags sjukdomar  på grund av  energi-  och fettmängden  samt tillgången till dessa livsmedel.  Kunskap om  konsumtionsmönster  och konsumtionsplatser  för  dessa  livsmedel saknas för gymnasieelever. Syfte: Målet med denna studie var att kartlägga gymnasieelevers konsumtion av sötsaker, läsk, energidryck och Snacks. Metod:  En tvärsnittsstudie med tio enkätfrågor om konsumtionsmönster och konsumtionsplatser för  sötsaker, läsk, energidryck och Snacks genomfördes på 74  gymnasieelever i årskurs två under två dagar.  Resultat:  I resultaten kom det fram att det vanligaste stället att köpa sötsaker och läsk som konsumerades på skoltid var vid elevfiket. Det som konsumerades på fritiden var vanligast köpt i affärer. Det framgick också signifikanta skillnader i hög- och totalkonsumtionen mellan könen och mellan praktiska och teoretiska program.

The purpose of this study was to evaluate meals and eating in one day for at least ten truck or lorry drivers. Another aim was to investigate the attitudes by the drivers to food and meals and their expectations on the meals. This is a qualitative study conducted in ten interviews, seven of which were over the phone. The interviews were semi-structured and took about twenty minutes for each driver. Data relating to the food choices for one day were collected and questions asked about their attitudes to food and meals were collected simultaneously.

The purpose of this study was to evaluate meals and eating in one day for at least ten truck or lorry drivers. Another aim was to investigate the attitudes by the drivers to food and meals and their expectations on the meals. This is a qualitative study conducted in ten interviews, seven of which were over the phone. The interviews were semi-structured and took about twenty minutes for each driver. Data relating to the food choices for one day were collected and questions asked about their attitudes to food and meals were collected simultaneously.

The purpose of this study was to evaluate meals and eating in one day for at least ten truck or lorry drivers. Another aim was to investigate the attitudes by the drivers to food and meals and their expectations on the meals. This is a qualitative study conducted in ten interviews, seven of which were over the phone. The interviews were semi-structured and took about twenty minutes for each driver. Data relating to the food choices for one day were collected and questions asked about their attitudes to food and meals were collected simultaneously.

Det har varit många debatter i den svenska media om sockerintag och forskning som visar att barn i dag äter mer godis, läsk, Snacks och mindre av frukt och grönt. Syftet med uppsatsen är att undersöka några pedagogers syn på kosten och dess sockerhalt i synnerhet, och de pedagogiska måltiderna i allmänhet, vid en förskola. Vad har pedagoger för syn på hur en bra förebild ska vara vid de pedagogiska måltiderna? Jag gjorde kvalitativa intervjuer med sex pedagoger. Kosten har förändrats mycket och sockerintaget har minskat på förskolan under de år de har arbetat, anser pedagogerna. Pedagogerna kan inte påverka kosten men kan välja att ta bort vissa livsmedel på avdelningen som de anser inte är nyttiga.

The purpose of this thesis is, through both a quantitative and qualitative study, to map out how the interaction appears between the established parties and the radical right-wing party, the Sweden Democrat?s (SD) and their core issue ? immigration in the Swedish parliament. By applying analytical dimensions on the parliamentary protocols regarding the immigration issue between the years of 2010-2012 this study will get an insight on how the argumentation concerning immigration has developed since their entrance into the Swedish parliament in 2010. The result shows that SD, through the rejection treatment of the established parties, fulfilled the three conditions which accordingly to the study's theoretical framework are crucial for the party's future success. In the established parties? reception of SD regarding immigration, SD is, to a large extent, left unchallenged as the established parties rather focus on integration instead of challenge SD in the immigration issue.

The aim of this essay was to create an understanding of teachers strategies to respond to children in economic hardship in school and if these children can participate on equal terms in school. To examine this, we chose to do semi-structured interviews which is a qualitative method. Eight teachers were interviewed from four different elementary schools. In our interviews, we found that all the schools both had elements of inclusion and exclusion, which can result in both equal and unequal terms for participation in school. We also found that the school with the most students in economic hardship had the most inclusive strategies.

Många konsumenter är idag mycket hälsomedvetna och önskar att äta en hälsosam kost, men möter i sin vardag ett flertal problem. Livsmedelsval kan handla om ställningstaganden och identitet, prismedvetenhet och miljömedvetenhet. Många faktorer påverkar synen på vad som är en hälsosam kost. Livsmedelsvalet blir därför ett komplext vardagsproblem för konsumenten. Det påverkas i viss mån av begrepp från den mediala debatten kring livsmedel, kost och hälsa.

Enligt Livsmedelsverket är saltintaget för högt i Sverige. Det dagliga intaget är beräknat till 8-12 gram per person (Becker, 2005). Enligt de Nordiska näringsrekommendationerna (2004) bör det dagliga intaget inte överstiga 6 gram för kvinnor och 7 gram för män. 60-70 % av saltet vi får i oss kommer ifrån färdigberedda livsmedel som bröd, ost, charkuterivaror, Snacks och snabbmat (Livsmedelsverket [SLV], 2005a). Livsmedelsindustrins produkter är därmed en stor orsak till att saltintaget är för högt.

Övervikt och fetma hos den vuxna befolkningen är ett växande hälsoproblem i stora delar av västvärlden. Utvecklingen i Sverige är likartad. Även bland barn och ungdomar har andelen individer med övervikt och fetma ökat mycket de senaste decennierna. Ett ökat intag av energirik mat i kombination med ett alltmer stillasittande liv är viktiga faktorer.I stora delar av befolkningen i Sverige verkar dock den stora ökningen ha stannat av och till och med minskat. Undantag från denna positiva förändring utgör vissa grupper med individer med låg socioekonomisk status.

Bakgrund: Ohälsosamma levnadsvanor bidrar avsevärt till sjukdomsbördan. Allt mer tid spenderas vid skärm och forskning tyder på negativa effekter på mat-, motions- och sömnvanor. Teknikens utveckling har förändrat skärmtiden. Sociala medier har intagit en viktig plats i mångas liv och skärmtid är inte längre automatisk förknippat till faktorer såsom stillasittande samt möjlighet att äta mer. Forskning om levnadsvanor och sociala medier saknas.Syfte: Att undersöka graden av användning av de sociala medierna Facebook och Twitter samt dess samband med de tre olika levnadsvanorna mat-, motions- och sömnvanor.Metod: Deskriptiv, korrelativ tvärsnittstudie i form av en webbaserad enkätundersökning.

Bakgrund: Att bli förälder är en omvälvande händelse och ett antal studier har gjorts på hur det påverkar matvanorna. Resultaten pekar åt lite olika håll, men det verkar som att det främst är mammans kost som påverkas och ofta till det sämre jämfört med kostråden. Få svenska studier har gjorts inom ämnet. Med hjälp av data från den nationella kostundersökningen Riksmaten 2010/2011 har denna studie undersökt hur det ser ut i Sverige.Syfte: Att undersöka skillnader i livsmedelsval och näringsintag samt följsamhet av Livsmedelsverkets kostråd bland kvinnor och män i hushåll med eller utan barn.Metod: Studien bygger på sekundär analys av data från Riksmaten 2010/2011. Deltagarna som uppfyllde urvalskriterierna delades in i fyra grupper; kvinnor med barn, kvinnor utan barn, män med barn samt män utan barn.

More and more preschools are choosing to reduce the sugar consumption. The reason is, inter alia, the increase of weight in the community, but there is also research showing that sugar is harmful to children. The discussions on sugar and children are also a hot media topic.I have chosen to use a qualitative method, interviews, to gather material for the essay. I have interviewed a teacher and a cook in three different preschools, in different municipalities. I have also looked at their various nutrition policies to see how the guidelines for their work on diet and health look like.