Syftet med studien vara att undersöka vilka uppfattningar som finns kring Snabbmat och Snabbmatskonsumtion. Anledningen till att jag valde detta ämne är för att fetman och ohälsan i samhället ökar samtidigt som vi lägger allt mindre tid på matlagning. Jag tror att Snabbmatskonsumtionen snarare kommer att öka än att minska. Genom att undersöka vilka uppfattningar som finns kring Snabbmat kan man lägga grunden till fortsatta studier om hur man skulle kunna få människor att välja hälsosamma Snabbmatsalternativ.Metoden jag använde var kvalitativa intervjuer med tre personer i 20-30 årsåldern, en man och två kvinnor, vilka valdes genom ett så kallat bekvämlighetsurval. För att finna olika uppfattningar har jag inspirerats av fenomenografisk metod.Jag fann att bland mina deltagare var det vanligast att äta Snabbmat när man var stressad eller led av tidsbrist och detta inträffade vanligtvis kring lunchtid.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att analysera hur McDonald's som aktör förhåller sig till den aktuella debatten om riskerna med Snabbmat. Hur försöker McDonald's upprätthålla förtroendet från oss konsumenter inom ramen för den aktuella debatten? Vilka nya åtaganden har McDonald's genomfört den senaste tiden vad det gäller sortiment och marknadsföring? Hur speglar Snabbmatskulturen den västerländska människans vardag idag och hur relaterar till och använder sig McDonald's själv av denna tillvaro?.

Background: Over the past 30 years the incidence of overweight and obesity has increased. Obesity is a risk factor for many diseases, for instance type 2 Diabetes, cardiovascular diseases, many types of cancer and musculoskeletal diseases. That ready available food today is so accessible can be a reason for the public health problems of overweight and obesity.Objective: The aim was to study what possibilities and barriers there are for fast-food restaurants to sell healthy food.Methods: Information was collected by seven telephone interviews and two respondents answered by e-mail. Nine persons that were in charge of the menu at different fast-food restaurant chains in Sweden participated in the study.Results: To have a large variety was considered to be a problem for selling healthy food, also because the sale of it was low in some of the fast-food chains. Some of the informants did not find any problems with selling healthy food and it was regarded as an opportunity to get more consumers.Conclusion: The demand for healthier food has increased, and the offer and sales of it has also escalated.

Under 2000-talet verkar flera företag i en konkurrensutsatt miljö och vikten av begreppen kundnöjdhet och servicekvalitet har återigen aktualiserats. En av de branscher där kon-kurrensen tilltar är restaurangbranschen och olika konsumenter efterfrågar olika erbju-danden. Ett vanligt förekommande sätt att öka konkurrensförmågan är genom en nisch-ning och ett globaliserande av konceptet, detta är särskilt vanligt inom Snabbmatsbran-schen. Det finns flera olika anledningar att besöka en restaurang och olika konsumenter har olika uppfattning om vad en god service innebär. Det är därför viktigt att förstå vilka branschspecifika aspekter som ger upphov till kundnöjdhet.

Syfte: Syfte med arbetet är att undersöka vilken attityd studenterna har till Snabbmat och att därutöver klarlägga om det råder någon varumärkeslojalitet hos de svenska studenterna inom Snabbmatsbranschen. Uppsatsen ska ge en ökad förståelse för vilken roll ett varumärke spelar hos de svenska studenterna och se om det kan generera kundlojalitet. Den ska också medföra ökad förståelse för vilken attityd studenter har mot den i dagsläget mycket omdebatterade Snabbmaten. Förutom det nyss nämnda syftar arbetet även till att förklara vilka faktorer som verkar vara viktiga för lojalitetsskapandet bland gruppen som studeras. Resultatet av undersökningen kan ge intressant och relevant information till företag och alla andra intressenter inom Snabbmatsbranschen som kan ha nytta av uppsatsen för att lättare förstå studenter som en kundgrupp men även i skapandet av olika lojalitetsprogram som kan attrahera studenter.

Syfte: Syfte med arbetet är att undersöka vilken attityd studenterna har till Snabbmat och att därutöver klarlägga om det råder någon varumärkeslojalitet hos de svenska studenterna inom Snabbmatsbranschen. Uppsatsen ska ge en ökad förståelse för vilken roll ett varumärke spelar hos de svenska studenterna och se om det kan generera kundlojalitet. Den ska också medföra ökad förståelse för vilken attityd studenter har mot den i dagsläget mycket omdebatterade Snabbmaten. Förutom det nyss nämnda syftar arbetet även till att förklara vilka faktorer som verkar vara viktiga för lojalitetsskapandet bland gruppen som studeras. Resultatet av undersökningen kan ge intressant och relevant information till företag och alla andra intressenter inom Snabbmatsbranschen som kan ha nytta av uppsatsen för att lättare förstå studenter som en kundgrupp men även i skapandet av olika lojalitetsprogram som kan attrahera studenter.

Dagens svenska barn baserar många av sina restaurangerfarenheter från pizzerior och Snabbmatsrestauranger, då det är denna typ av barnvänliga restauranger som de oftast kommer i kontakt med. Barnmenyerna på Sveriges restauranger är förutsägbara och lämnar få valmöjligheter. Syftet med uppsatsen är att belysa hur barn i åldern nio till tolv år ser på ämnen som mat, måltider och restaurangbesök och även om platsen och upplevelsen kring måltiden har betydelse. Resultaten kan användas till att utveckla området mat- och måltid för barn genom en ökad förståelse för barns egna tankar, förväntningar och upplevelser av mat, ätande och måltider såväl i hemmet som på restauranger.Fyra fokusgrupper med sammanlagt nitton barn har genomförts. Två observationer av sammanlagt sju barn har genomförts då de lagade mat i ett restaurangkök.Resultatet visar att barn vill vara delaktiga i familjens val av mat samt matlagning, de visar en preferens för typiska barnrätter och Snabbmat men även plockmat såsom tacos och bufféer.

Syfte; Syftet var att undersöka BMI, Snabbmatskonsumtion, läskintag och medieanvändande hos ungdomar i klass 9 samt se om samband fanns mellan Snabbmatskonsumtion och medieanvändande. Metod; Studien var en delstudie av projektet "Mat och Hälsa 2007". Via en kvantitativ metod har 359 ungdomar i klass 9 (182 pojkar, 177 flickor) på 10 slumpmässigt utvalda skolor i ett län i Mellansverige svarat på frågor via frågeformulär. Resultat; Pojkarnas BMI var i genomsnitt 21 och för flickorna 20.4 och majoriteten av ungdomarna var normalviktiga. Drygt en tredjedel av ungdomarna åt Snabbmat och pommes frites mer än två till tre gånger i månaden.

Olika undersökningar vittnar om att familjer inte äter tillsammans längre på grund av tidsbrist och olika aktiviteter på fritiden. Vi äter enklare måltider som inte är lagade och vi utför andra aktiviteter medan vi äter. Eller så äter vi Snabbmat när vi är ?på språng? på väg till något annat. Dessa förändringar i måltidsstrukturen skulle kunna innebära att den hemlagade maten till viss del har ersatts av Snabbmat.

Bakgrund: Ohälsosamma levnadsvanor bidrar avsevärt till sjukdomsbördan. Allt mer tid spenderas vid skärm och forskning tyder på negativa effekter på mat-, motions- och sömnvanor. Teknikens utveckling har förändrat skärmtiden. Sociala medier har intagit en viktig plats i mångas liv och skärmtid är inte längre automatisk förknippat till faktorer såsom stillasittande samt möjlighet att äta mer. Forskning om levnadsvanor och sociala medier saknas.Syfte: Att undersöka graden av användning av de sociala medierna Facebook och Twitter samt dess samband med de tre olika levnadsvanorna mat-, motions- och sömnvanor.Metod: Deskriptiv, korrelativ tvärsnittstudie i form av en webbaserad enkätundersökning.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att bidra till en ökad förståelse kring kostens betydelse för barns kognitiva utveckling samt deras förmåga till inlärning:Vilken påverkan har kosten förbarns inlärning och kognitiva utveckling? Metoden är en kunskapsöversikt med 13 analyserade artiklar. Resultatet visar att lång amningstid ger färre ADHD symtom, hyperaktivitetoch impulsivitet hos barnet. Mycket Snabbmat, salt, friterad mat, rött kött, söta drycker och sötsaker bidrar till en sämre minnesfunktion och inlärningsproblem. Att äta hälsosam mat med mycket fisk, frukt och grönt bidrardettatill en god hälsa och mindre symtom av ADHD, hyperaktivitet, impulsivitet och bättre akademiska resultat..

Denna uppsats handlar om hur dagens klimatsituation har blivit enmarknadsföringsfråga. Företag kan positionera sig som det gröna och medvetnaalternativet och på så sätt attrahera nya kunder. Det denna uppsats vill undersöka är omdenna trend även har nått en bransch som inte är lika förknippad med miljöproblem. Idetta fall valdes hamburgerrestaurangen Max för att undersöka detta. Företaget har enomfattande miljösatsning och frågan var om denna satsning var ämnad för att attraheranya kunder och om miljövänlighet var något som prioriteras vid val av restaurang.

Syftet med denna studie är att undersöka svenska tolvåriga barns kostvanor och klarlägga de eventuella skillnader som finns mellan pojkar och flickor. Vi har använt oss av en kvantitativ metod där sammanlagt 97 barn deltog. Studien var utformad som en enkätundersökning med färdiga frågor och svarsalternativ. Svaren sammanställdes och analyserades statistiskt och jämfördes med resultat från tidigare redan genomförd forskning. Sammanfattningsvis visar vår studie visa på att det finns vissa signifikanta skillnader i pojkar och flickors kostvanor.

Syftet med vårt examensarbete är att vi vill undersöka och försöka förstå de samband som vi menar finns mellan elevernas lärande och deras kostvanor. För att eleverna i dagens skola skall må bra och kunna prestera bra krävs att flera yttre faktorer fungerar. Kost, motion och sömn är några av de yttre faktorer som påverkar eleverna. För att nå syftet har vi använt metoden enkät, där 225 elever deltagit. Den litteratur som presenteras belyser kostvanor. Vi tar också upp lite om behovsteorier, motion och sömn i litteraturen. Resultatet av undersökningen visar att en stor del av eleverna äter regelbundet frukost och skollunch.

En av de ledande dödsorsakerna i världen beror på övervikt och fetma, därför är det viktigt att barn utvecklar bra kostvanor under tidig ålder. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka sambandet mellan kostrelaterad övervikt/fetma och karies hos barn. Artiklarna söktes i den medicinska databasen PubMed. Åldersbegränsning gjordes på barn mellan 0-18 år på grund av att studien är fokuserad på barn. Resultatet baseras på 10 vetenskapliga artiklar.