Detta examensarbete syftar till att kartlägga hur utvalda socialarbetare i Malmö stad konstruerar skydd samt riskfaktorer som existerar i ensamkommande barns liv och deras integrationsprocess. Vidare avser vi att undersöka vilka resurser och brister som finns i arbetet med de ensamkommande barnen, med en geografisk avgränsning till Malmö stad. Vår problemformulering belyser barnens komplexitet och dubbla utsatthet vilket leder till en långvarig integrationsprocess. Våra valda informanter är dels boendestödjare som har en vardaglig kontakt med barnen men även socialsekreterare som har det huvudsakliga ansvaret för barnen. Arbetets teoretiska utgångspunkt är en konstruktivistisk ontologi där vi har valt att koppla det resultat vi framställt av våra kvalitativa intervjuer till hur socialarbetarnas reflektioner, tolkningar och konstruktioner av hur skydds- samt riskfaktorer kan se ut.

Syftet med denna studie var att undersöka och tydliggöra vissa skydds- och riskfaktorer som finns för barn placerade i familjehem. Den ansats som användes till denna studie var kvalitativ och urvalet till denna skedde genom kvoturval. Efter urvalet genomfördes halvstrukturerade intervjuer med fem stycken respondenter. Genom intervjuerna fick jag en tydligare bild av vilka faktorer som kunde inverka positivt eller negativt för de placerade barnen. Betydelsen av att familjehem samtalade med barn påvisades och genom detta bekräftades och hördes de placerade barnen.

Syftet med den här studien var att undersöka hur ungdomarna som varit placerade i vård enligt SoL eller LVU upplever att det gått att lämna vård för att klara ett självständigt liv som vuxen och vad som har varit viktigt för dem. Fokusen har varit på deras relationer och stöd de haft och vilka skydds- och riskfaktorerna som kommer fram i deras livsberättelser.Studien har genomförts med en kvalitativ metod och genom semistrukturerade intervjuer med 4 ungdomar som varit placerade och där vård upphört och där de inte flyttat hem till de biologiska föräldrarna.De teoretiska perspektiven har varit anknytningsteorin för att se deras relationer och resilience för att se skydds- och riskfaktorer.Resultaten visar på att det finns gemensamma skyddsfaktorer i ungdomarnas berättelser, bland annat har alla ungdomarna haft stödjande relationer till vuxna och jämnåriga. .

Syftet med examensarbetet är att studera hur IT-hjälpmedel så som smartphones och surfplattor kan användas i byggprojekt. I vilken utsträckning kan dessa verktyg effektivisera skydds- och miljörond samt tillbuds- och observationshantering samt hur fungerar dessa moment i dagsläget. Studien påbörjades med en litteraturstudie där Arbetsmiljöverkets regler och krav samlades in och granskades. För att erhålla mer kunskap om dessa IT-hjälpmedel gjordes en undersökning av historian om surfplattans uppkomst. En intervjustudie genomfördes med tjänstemän från Skanska och NCC.

Detta arbete behandlar problematiken med att bygga kustnära, samtidigt som det i relation till klimatförändringen och den globala uppvärmningen sker en havsnivåhöjning. Syftet med arbetet är att upplysa om olika skydds- och bygg-nadsmetoder, som kan användas för att upprätthålla traditionen av att bygga vid kusten samt att kunna stilla den efterfrågan som idag finns för havsnära lägen utan att utsätta människor för risken av översvämningar. Arbetet börjar med en översiktlig bild av dagsprognosen för de stundande kli-matförändringarna samt vilka effekter dessa har för den globala havsnivåhöj- ningen, för att sedan beta sig ner till en mer lokal nivå och beskriva dagsläget för södra Sverige samt prognosen fram till slutet på seklet. Det presenteras även en aktuell bild för hur lagstiftningens, kommunernas, länsstyrelsernas och den fysiska planeringens roll förhåller sig till den stundande havsnivåhöjningen samt vilka kli-matanpassningsåtgärder som kan göras med havsnivåhöjningen i fokus. Avsnittet, ?Att bygga för framtiden? ger en kort översikt för olika skydds- och byggnadsmetoder som finns med hänsyn till havsnivåhöjningen.

Detta arbete behandlar problematiken med att bygga kustnära, samtidigt som det i relation till klimatförändringen och den globala uppvärmningen sker en havsnivåhöjning. Syftet med arbetet är att upplysa om olika skydds- och bygg-nadsmetoder, som kan användas för att upprätthålla traditionen av att bygga vid kusten samt att kunna stilla den efterfrågan som idag finns för havsnära lägen utan att utsätta människor för risken av översvämningar. Arbetet börjar med en översiktlig bild av dagsprognosen för de stundande kli-matförändringarna samt vilka effekter dessa har för den globala havsnivåhöj- ningen, för att sedan beta sig ner till en mer lokal nivå och beskriva dagsläget för södra Sverige samt prognosen fram till slutet på seklet. Det presenteras även en aktuell bild för hur lagstiftningens, kommunernas, länsstyrelsernas och den fysiska planeringens roll förhåller sig till den stundande havsnivåhöjningen samt vilka kli-matanpassningsåtgärder som kan göras med havsnivåhöjningen i fokus. Avsnittet, ?Att bygga för framtiden? ger en kort översikt för olika skydds- och byggnadsmetoder som finns med hänsyn till havsnivåhöjningen. Här presenteras även influenser och inspirationer från Holland, ett land känt för sin eviga kamp mot översvämningar och för sin innovativa arkitektur vad gäller kustnära bebyg-gelse.

Slöseri är ett stort problem på byggarbetsplatser. Ett koncept där minimering av slöseri ärcentralt är Lean-manufacturing. Detta arbetes syfte var att utreda hur förbättringsarbeteanvänds på byggarbetsplatser. De befintliga systemen för förbättringar analyserades ochförslag till förbättringar gavs.Genom intervjuer undersöktes hur förbättringsarbete sker på byggarbetsplatser.Egenkontroller och arbetsberedningar användes som kvalitetsarbete på arbetsplatserna. Detvisade sig att de inte har något system för förbättringsarbete.

Syftet med studien är att undersöka hur socialtjänstens stöd ser ut för barn med frihetsberövade föräldrar i Uppsala län. Studien ämnar även undersöka hur faktorer på mikro, meso och exonivå samspelar och vilken betydelse det har för dessa barn. Vidare syftar studien till att undersöka om socialtjänsten beaktar skydds- och riskfaktorer vad gäller barn med frihetsberövade föräldrar Studien bygger på en kvantitativ metod och innefattar även kvalitativ del. Datainsamlingen har genomförts med en webbaserad enkätundersökning. Enkäten distribuerades till 109 socialsekreterare som arbetar med barnavårdsärenden i Uppsala län.

Syftet med studien är att undersöka hur socialtjänstens stöd ser ut för barn med frihetsberövade föräldrar i Uppsala län. Studien ämnar även undersöka hur faktorer på mikro, meso och exonivå samspelar och vilken betydelse det har för dessa barn. Vidare syftar studien till att undersöka om socialtjänsten beaktar skydds- och riskfaktorer vad gäller barn med frihetsberövade föräldrar Studien bygger på en kvantitativ metod och innefattar även kvalitativ del. Datainsamlingen har genomförts med en webbaserad enkätundersökning. Enkäten distribuerades till 109 socialsekreterare som arbetar med barnavårdsärenden i Uppsala län.

Syftet med rapporten är att belysa varför ett nytt radiokommunikationssystem är nödvändigt, vilken skillnad det kommer att utgöra i polisarbetet samt om det nya systemet upplevs uppfylla kraven som föranledde förändringen. För att uppfylla syftet med rapporten har jag tagit del av materialet som publicerats på krisberdskapsmyndighetens hemsida angående anledning till införandet av det nya radiokommunkiationssytemet RAKEL samt vilka fördelar införandet i teorin skall komma att innebära för samtliga användare. Sedan har jag genom intervjuer med sakkunniga och personer inom polisen granskat denna fakta ur ett polisiärt användarperspektiv. Bakgrunden till beslutet att införa ett nytt radiokommunikationssystem var att det idag används ca 200 olika radiokommunikationssystem inom landets myndigheter som jobbar inom skydds och säkerhetssektorn vilket försvårar samverkan mellan dessa myndigheter. Förutom fördelen med samverkan genom ett och samma radiokommunikationssystem konstaterades att en förnyelse var nödvändig då de befintliga radiokommunikationssystemen ansågs tekniskt föråldrade och opålitliga ur säkerhetssynpunkt.

The worsening of psychical health issues among young people has widely been discussed over the last few years. Research shows for example that 9% of girls at the age of 16-24 reported anxiety problems in 1989 while 16 years later, in 2005, the same number was 30%. The purpose of this essay was to study and analyze psychiatrists', psychologists' and counselors' view on the resilience and risk factors for youth depression (age 16-24). Beside this, our aim was to study their view on the influence of family environment on treatment and recovery. Data were collected with qualitative interviews with eight informants within the psychiatric care.

Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap så är information ?mycket värdefull, ibland till och med livsviktig? (1). Informationssäkerhetsarbete syftar i korthet till att skydda information och för att möjliggöra det krävs det att utifrån de förutsättningar som finns att anpassade skydds- och säkerhetsåtgärder införs för att informationen ska få ett välavvägt, anpassat och kostnadseffektivt skydd i förhållande till dess värde för en organisation eller individ (1).I detta examensarbete har Försvarsmaktens metod för applikationsgranskning utvärderats i syfte att utifrån ett informationssäkerhetsperspektiv se om den är tillämpbar som en säkerhetsåtgärd för andra svenska myndigheter samt ta fram en uppdaterad version av metodiken.Kvantitativa och kvalitativa data har samlats in via enkätundersökning, litteraturstudie samt intervjuer och resultatet visar att applikationsgranskning passar väl in i det övriga informationssäkerhetsarbetet.Denna studie visar att svenska myndigheter har brister i sitt informationssäkerhetsarbete och efterlyser konkreta exempel och metodstöd för att det ska bli bättre. I den här studien visar sig Försvarsmaktens metod för applikationsgranskning vara en lämplig och flexibel grund som kan bidra med detta då den är anpassningsbar utifrån miljö och förutsättningar och en billig säkerhetsåtgärd som går fort att genomföra och klarar sig med små resurser. Metoden ger en god grund till ett fortsatt informationssäkerhetsarbete genom att den metodiskt steg för steg går igenom och granskar en applikation.

Studiens syfte var att sammanställa en kunskapsöversikt över den forskning som finns om barn som fått eller får bevittna våld i hemmet. Min övergripande problemformulering var; hur beskriver man i tidigare forskning de barns livsvillkor som fått bevittna våld i familjen och hur kan man inom det sociala arbetet skydda och stödja de utsatta barnen? Studiens omfatt-ning begränsades till ett selektivt utvalt material med fokus på högst tio år gammal, svensk-producerad litteratur. Detta för att på ett bra sätt kunna visa var forskningen om barn som i Sverige lever med våld i familjen står idag. Huvudinriktningen var att sätta barnens livssitua-tion, socialtjänstens ansvar och det sociala arbetets skydds- och stödinsatser i centrum.

Målet med denna uppsats är att undersöka huruvida det är möjligt eller om det är omöjligt att bygga järnvägsspårnära med tanke på de skydds- och säkerhetsavstånd som råder. Den viktigaste aktören gällande säkerhetsavstånd är Trafikverket då det är de som planerar och projekterar hela Sveriges järnvägsnät. Förutom säkerhetsavstånden kommer buller, vibrationer och elektromagnetiska fält tas upp. Vidare fortsätter uppsatsen med ett avsnitt som förklarar hur planeringsprocessen går till, vilket stärks genom två intervjuer. Detta föregås med en diskussion som bland annat avser hantera på vilket sätt det kan vara viktigt att bygga järnvägsnära samt hur trafikplanering genom tiderna har möjliggjort att bilåkandet har ökat i städer och orter.

Denna studie behandlar ämnet familjerättssekreterares syn på barns delaktighet i vårdnad, boende och umgängesutredningar. Studien har genomförts i form av kvalitativa intervjuer med sex familjerättssekreterare inom Stockholms stad. De frågeställningar som styrt arbetet lyder: Om och på vilket sätt bereder familjerättssekreterarna barn i åldern sju till elva år möjlighet att delta i vårdnad, boende och umgängesutredningar? Vilken av de två konstruktionerna, skydds- eller aktörsperspektivet, framträder i familjerättssekreterarnas tal om barn i åldern sju till elva år? Vilken betydelse får familjerättssekreterarnas konstruktioner av barn för hur de bereder barnen möjlighet att delta i dessa frågor? Gällande uppsatsens vetenskapsfilosofiska position och teoretiska angreppssätt befinner sig denna studie inom ramen för den fenomenologiska forskningstraditionen. Som en övergripande förståelseram för familjerättssekreterarnas syn på barn och barns delaktighet har vi använt oss av det teoretiska perspektivet socialkonstruktionismen.