Sökresultat:
5 Uppsatser om Skyddsjakt - Sida 1 av 1
Äter Mellanskarv i Sommen det unika beståndet av röding och öring?
Detta är ett naturvetenskapligt arbete som omfattas både av en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Syftet med arbetet är att undersöka mellanskarvens födoval i sjön Sommen, samt att närmare studera huruvida det unika beståndet av röding och öring ingår i mellanskarvens födoval. Sommens Fiskevårdsområde har fått tillstånd till Skyddsjakt på mellanskarv av Länsstyrelsen och det främsta skälet skulle vara att fågeln prederar röding och öring. Genom att analysera mellanskarvens spyboll och jämföra innehållet med referensfiskar fångade från samma sjö ska vi se om beslutet från Länsstyrelsen är befogat. Insamling av spybollar och referensfiskar utfördes i fält medan analys av spybollar utfördes på laboratorium.
Skyddsjakt på björn: statens reglering av björnstammen
Antalet björnar i landet har under drygt 20 år konstant ökat, bara under
åren 1996-2004 ökade björnstammens tillväxttakt med 44 %. En tillväxt som
invånarna i de björnrika länen fått känna av då björnen har närmat sig
människan allt mer. Syftet med uppatsen är därför att beskriva grunderna
för svensk jaktpolitik och viltskadeersättning med avseende på björn, samt
aktörernas (riksdagsmän, bofasta, jägareförbundet, lantbrukarnas
riksförbund och världsnaturfonden) inställning till Skyddsjakt på den
växande björnstammen. För att besvara syftet har jag använt följande
frågeställningar: På vad grundar sig Skyddsjakten av björn? Vad krävs för
att erhålla viltskadeersättning? Vilken syn har aktörerna på den rådande
rovdjurspolitiken? Vilken åsikt har aktörerna om jaktlagstiftningens
utformning?
Rätten att få utfärda Skyddsjakt baseras på EU:s art och habitatdirektiv,
vilket godkänner Skyddsjakt då det inte finns någon annan lämplig lösning
på ett björnproblem.
Skyddsjakt : 28 § Jaktförordningen
I Sverige pågår en livlig debatt som rör skydd av egendom från rovdjursattacker. Tamdjursägare upplever att de inte kan skydda sin boskap från angrepp av rovdjur med nuvarande lagstiftning och jägare upplever att de inte kan skydda sina jakthundar från angrepp från främst vargar.I rapporten redogörs för nuvarande gällande lydelse av 28 § jaktförordningen och den föreslagna nya lydelsen.Meningen med rapporten är att belysa de problem som finns runt Skyddsjakt och då med anledning av 28 § jaktförordning. Rapporten ska även svara på vad polisen har för uppgifter när misstanke om jaktbrott uppstår.Som källor till rapporten har vi använt oss av internet, rapporter framtagna inom området samt intervju med en miljöbrottsutredare från Östersund.Polisen har en viktig roll i rovdjurspolitiken då det är viktigt att polisen i ett tidigt skede gör adekvata åtgärder. Spårsäkring är ofta avgörande i dessa brott och då främst teknisk bevisning. En ordningspolis uppgift blir att snabbt spärra av platsen.
De fem stora: en analys av spelplanen för Sveriges rovdjurspolitik
Sverige har ratificerat ett antal internationella konventioner och direktiv under de senaste åren, bland annat Bernkonventionen samt Art- och Habitatdirektivet samt konventionen om biologisk mångfald. I dom besluten som vi har antagit ingår våra fem stora rovdjur, björn, varg, lo, järv och kungsörn som arter som skall tillgodoses med ett starkt skydd. I dessa konventioner och direktiv står det klart och tydligt att huvudregeln enligt konventionen att all avsiktlig fångst och all avsiktligt dödande skall vara förbjudet. Det skall också vara förbjudet att avsiktligt störa djuren, särskilt under deras yngeltid och under vintervilan. Hur kan då Sverige som land bedriva jakt på dessa rovdjur? Ja, det finns undantag i konventionerna och direktiven som gör att det under vissa förutsättningar får förekomma jakt på dessa.
Vargen i etern
Vargen har varit ett mytomspunnet och hatat djur genom hela vår historia, och den väcker fortfarande starka känslor. Licensjakt på varg återinfördes i början av 2010, och den väckte lika höga röster från jaktmotståndare så som jägare som ville skjuta fler vargar än de tilldelats. Uppståndelsen kring vargen avspeglades även i våra medier, och rapporteringen har varit mycket intensiv under jaktperioderna. Hur kommer det säg då att vargen har fått detta mediala utrymme? Vi har i denna uppsats ägnat oss åt etermedierna, främst P4 Dalarnas nyhetsrapportering men även Ekots sändningar, med fokus på dess rapportering om vargen.