Introduktion/bakgrund: Att fysisk aktivitet är en del av ett hälsosamt liv är det säkert många människor som är överrens om. Många studier som har bedrivits inom området pekar på att fysisk aktivitet är viktigt för att förebygga skador av olika karaktär. Dessa skador kan vara av både fysisk och psykologisk karaktär. Fysisk aktivitet har även visat sig ha en positiv effekt på människor i rehabilitering. Beroende på skadans karaktär så finns det möjlighet att behandla problemet med fysisk aktivitet, istället för att bara se till den medicinska behandlingen som ofta får mycket utrymme i behandlingsstrategin.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte var att undersöka om utförandet av en isometrisk bålstabiliseringsövning/coreövning kunde påverka upplevelsen av smärta i nacke, axlar och Skuldror hos kvinnor med kronisk/långvarig idiopatisk smärta. Studiens frågeställningar var: Hur påverkar utförandet av övningen ?plankan? upplevelsen av smärta i nacke, axlar och Skuldror hos deltagarna? Förändras den maximala uthålligheten i övningen mellan deltagarnas första och sista träningstillfälle? Kan interventionen fullföljas av deltagarna?Metod Fyra kvinnliga deltagare som alla hade kronisk/långvarig smärta i nacke, axlar eller Skuldror utförde övningen ?plankan? som hemträningsövning under fyra veckors tid. Mängden träning dokumenterades i en träningsdagbok som deltagarna kontinuerligt fyllde i under träningsperioden. Före samt inom en vecka efter träningsperioden ifylldes en enkät med frågor om upplevd intensitet, frekvens och lokalisation av smärta.

Ländryggsbesvär förekommer frekvent hos personal inom hemsjukvård och hemtjänst, trots anpassningar och förbättrad arbetsmiljö i hemmen. Arbetet består även av leveranser och transporter, vilket leder till att personalen i allt högre grad behöver använda bilen. Det kan bli många i och urstigningar i bil under ett arbetspass, vilket skulle kunna påverka besvären ytterligare i ländryggen. Hittills finns problemet inte beskrivet i litteraturen.Syftet med denna studie har varit att kartlägga vilka besvär som personalen har, vilka arbetsuppgifter som personalen upplever som ansträngande, samt vilka faktorer som kan påverka hälsan såväl negativt som positivt. Ett specifikt syfte har också varit att studera vilken betydelse användandet av bil som transportmedel i tjänsten kan ha för besvär i ländrygg, samt kartlägga önskemål på utformningen av bil.Tack vare en positiv attityd från chefer och personal i Ystad kommun har det varit möjligt att utföra observationsstudier, intervjuer och slutligen en enkätundersökning bland 178 individer av kommunens personal.Studien visar att personalen har mest besvär med ländrygg, tätt följt av Skuldror och nacke.

Ländryggsbesvär förekommer frekvent hos personal inom hemsjukvård och hemtjänst, trots anpassningar och förbättrad arbetsmiljö i hemmen. Arbetet består även av leveranser och transporter, vilket leder till att personalen i allt högre grad behöver använda bilen. Det kan bli många i och urstigningar i bil under ett arbetspass, vilket skulle kunna påverka besvären ytterligare i ländryggen. Hittills finns problemet inte beskrivet i litteraturen.Syftet med denna studie har varit att kartlägga vilka besvär som personalen har, vilka arbetsuppgifter som personalen upplever som ansträngande, samt vilka faktorer som kan påverka hälsan såväl negativt som positivt. Ett specifikt syfte har också varit att studera vilken betydelse användandet av bil som transportmedel i tjänsten kan ha för besvär i ländrygg, samt kartlägga önskemål på utformningen av bil.Tack vare en positiv attityd från chefer och personal i Ystad kommun har det varit möjligt att utföra observationsstudier, intervjuer och slutligen en enkätundersökning bland 178 individer av kommunens personal.Studien visar att personalen har mest besvär med ländrygg, tätt följt av Skuldror och nacke.

Bakgrund: Felaktiga arbetsställningar utgör ett dominerande arbetsmiljöproblem inom frisöryrket. Ett stort problem är också kemiska preparat som orsakar hudirritation och handeksem. Frisörer arbetskadeanmäler oftare belastningsskador och uppger oftare hudöverkänslighet än personer i andra branscher.Syfte: Syftet med studien var att beskriva i vilken utsträckning som ergonomiska besvär och hudbesvär förekommer på frisörsalonger i Gävleborgs län och om förebyggande åtgärder vidtas för dessa besvär.Metod: Detta är en retrospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats med deskriptiv dataanalys. En webbenkät har skickats ut till 87 frisörer i Gävleborgs län, 50 personer har deltagit.Resultat: Resultatet visade att 36 av 50 personer uppgav att de hade ergonomiska besvär, främst från axlar/Skuldror och nacke vilket förekom hos 25 personer. På de flesta salonger uppgavs att det fanns hjälpmedel för att förebygga besvär från nacke, axlar, Skuldror, rygg och nedre extremiteter.

Syftet med studien var att undersöka upplevd stress och stressymtom hos sjukgymnaster inom öppen och slutenvård i Norrbotten. Studiens resultat baserades på en webbenkät som innehöll frågor om stressupplevelsen, fysiska, psykiska och känslomässiga symtom och besvär, samt frågor om personal- och arbetsbörda. Försökspersonerna bestod av sjukgymnaster verksamma inom öppen- och slutenvården i Norrbottens läns landsting. Av de 63 sjukgymnaster som ingick i studien var 10 procent mycket stressade och 46 procent lite stressade och resterande inte stressade. Vanliga psykiska och fysiska besvär var trötthet: värk i Skuldror, nacke eller axlar och huvudvärk eller migrän..

Ambulanspersonal (ambulanssjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och ambulanssjukvårdare) förväntas klara av både fysiska och psykiska påfrestningar och samtidigt utföra en patientsäker vård. Framförallt de fysiska påfrestningarna kan skapa muskuloskeletala besvär hos ambulanspersonalen. Muskuloskeletala besvär kan leda till arbetsrelaterade förslitningsskador i nacke, Skuldror, ländrygg och knän. Syftet med studien var att beskriva ambulanspersonalens upplevelse av regelbunden strukturerad fysisk aktivitet. Studien utfördes med kvalitativ design och en induktiv ansats där sex manliga deltagare intervjuades.

IT-användningen har ökat kraftigt de senaste åren både i skolan, på arbetet och på fritiden och det är väl känt att hälsoproblem uppstår av långvarig datoranvändning. I kombination med olämpliga arbetsställningar ökar risken för problem i nacke, Skuldror och armar. Det saknas fortfarande kunskap på många områden bland annat i hur stor utsträckning dessa besvär påverkar prestationsförmågan.Syfte: Att beskriva förekomst av besvär i nacke, Skuldror och armar hos en grupp unga IT-användare (studerande på datalinjen) och eventuell prestationsnedsättning avseende studier/examensarbete, samt att jämföra resultat från telefonintervju med resultat från en pågående uppföljning via web-enkät.Undersökt grupp och metod: Studiegruppen som bestod av 67 personer hämtades från en grupp på 643 studerande på datalinjen som angivit pågående besvär från rörelseorganen med prestationsnedsättning. 20 personer boende i Göteborgsregionen valdes ut för en telefonintervju angående kvarstående besvär och prestationsnedsättning avseende studier/examensarbete. Resultatet från telefonintervjun har därefter jämförts med resultatet från en sedan tidigare planerad 1-årsuppföljning via web-enkät.Resultatet/Diskussion: Besvär relaterade till datorarbete och som påverkar prestationsförmågan kan börja tidigt och i många fall vara ett problem redan innan man kommit ut på sitt första riktiga arbete.

Massage är en gammal behandlingsmetod som kan ges vid olika muskulära tillstånd. I Sverige är det vanligt förekommande med nacke- och skuldersmärta och massage är ett av de behandlingsalternativ som finns. Detta är en metod som fysioterapeuter tidigare behandlat med men som nu diskuteras. Att undersöka evidensen för massage som smärtlindrande behandling vid nacke- och skuldersmärta. En litteratursökning gjordes på databaserna Cinahl, PubMed, Pedro och Ahmed.

Under 1980-talet ökade arbetstempot och kraven inom organisationer samtidigt som den egna kontrollen och påverkan minskade tydligt. Vilket resulterade i att alltfler sjukskrev sig. Den psykosociala stressen blev den centrala orsaken till ohälsan. Olika studier har visat att psykosocial stress kan leda till muskelbesvär. Den viktigaste komponenten i återställning av balansen är tid för återhämtning.

Elektrotermo AB tillverkar storköksutrustning så som kokerier, spisar och arbetsbänkar. Företaget jobbar aktivt med att utöka sitt sortiment och på initiativ av Cedervall Arkitekter AB beslutade de sig för att satsa på en kantinlyft till kokerier. En liknande produkt har företaget inte tidigare haft i sitt sortiment. Målet med projektet är att utforma en kantinlyft som uppfyller företagets och användarnas önskemål och presentera produktionsunderlag till en funktionsduglig prototyp. Särskild hänsyn till storkökens krav på hygien och säkerhet skall tas.För att uppnå målen har information insamlats från olika källor och problemet analyserats noggrant.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att jämföra förekomsten av belastnings- och arbetsskador hos idrottslärare med teoretiska ämneslärare. Följande frågeställningar användes för att svara på syftet:Drabbas idrottslärare mer av förslitningsskador/arbetsskador än teoretiska ämneslärareVilka kroppsdelar är mest utsatta för slitage/påfrestningKan faktorer som motionsnivå och idrottsbakgrund påverka belastningsskador hos lärarnaMetodDen metod som användes i studien var en kvantitativ enkätundersökning. Enkäten innehöll 18 formulerade frågor som delades ut till 119 lärare i Täby kommun. Vi fick tillbaks 82 svar från 40 idrottslärare och 42 teoretiska ämneslärare, vilket gav en svarsfrekvens på 69 %. Vi behandlade resultaten i statistikprogrammet SPSS.ResultatDet finns inte några signifikanta skillnader i förekomsten av belastningsskador mellan idrottslärarna och de teoretiska lärarna däremot finns skillnader i förekomsten av olycksfall där endast idrottslärarna är drabbade.

Bakgrund och problemformulering: Kvinnors symtom och upplevelser vid akut hjärtinfarkt är ofta svårtolkade. Det beror på att deras symtom är atypiska. Kranskärlssjukdom har länge ansetts vara ett manligt problem varför kvinnor har uteslutits ur vetenskapliga studier. Detta har medfört att kunskapen om kvinnans hjärt-kärlsjukdom inte är lika god som mannens. För att kunna ge rätt behandling och god omvårdnad är det viktigt för ambulanssjuksköterskan att få kunskap om kvinnors atypiska symtom.Syfte: Studien syftar till att beskriva kvinnors symtom och upplevelser vid akut hjärtinfarkt för att ambulanssjuksköterskan ska kunna ge rätt behandling och god omvårdnad.Metod: Vi har gjort en litteraturstudie där fokus har lagts på kvalitativa artiklar som beskriver kvinnors symtom och upplevelser vid akut hjärtinfarkt.

Syftet med denna enkätstudie var att undersöka prevalensen av muskuloskeletal värk och smärta hos datoranvändare, ta reda på hur många timmar de ägnat sig åt fysisk aktivitet, och träning varje vecka den senaste månaden samt att ta reda på om det förelåg någon association mellan upplevd värk och träning. Ytterligare ett syfte var att ta reda på om individerna vidtagit några åtgärder för att lindra värk eller för att förhindra att värk uppstår. 70 enkäter skickades ut via google docs och den besvarades av 47 stycken varav 25 var kvinnor (53 %) och 22 var män (47 %). Resultatet visade att totalt 27 respondenter (57 %) rapporterade att de upplevt värk eller smärta den senaste månaden varav 18 var kvinnor (72 %) och 9 var män (41 %). Alla respondenter hade varit fysiskt aktiva och nästan alla hade motionerat den senaste månaden.

Svensk mjölkproduktion har under de senaste decennierna genomgått stora strukturförändringar. Det totala antalet mjölkgårdar har minskat, samtidigt som antalet större mjölkgårdar ökat. Antalet stora mjölkkobesättningar förväntas dessutom fortsätta öka. Mjölkgårdar har under de senaste decennierna blivit mer tekniskt utrustade, men trots detta upplever lantbrukare och anställda besvär i rörelseorganen. Forskning visar att mjölkningsarbetet är en av de mest betungande arbetsuppgifterna i mjölkproduktionen.