Skred är en sluttningsprocess som orsakar stora materiella skador och som dödar många människor, runt om i världen. Med de svenska markförhållanden förekommer Skred främst i lera, lågväxt vegetation och i sluttningar som överstiger 5.71 graders lutning. Syftet med denna studie är att ge en övergripande bild över Skredproblematiken i Köpings kommun. Metoder som har använts är litteraturstudier, rumslig analys med geografiska informationssystem (GIS) och intervju med Köpings kommuns gatu- och parkchef.I Köpings kommun har det tidigare förekommit små Skred som gett upphov till mindre omfattande konsekvenser. Det är sannolikt att Skred kommer att inträffa vid slänter mot vattendrag i Köping och Kolsva.

Målet med denna studie är att framställa en modell för sannolikheten för Skred i Cuenca del Arga i Navarra, Spanien, med hjälp av GIS och oskarp logik. Utifrån denna modell framställs en karta som visar områden där det finns sannolikhet för Skred. Övergripande har metoden skett i fyra steg. Först har en Skredindexkarta framställts, sedan har medlemsfunktioner skapats utifrån dessa med hjälp av Skredriskparametrar. De ingående parametrarna har varit sluttningsvinkel, topografisk fuktighetsindex, avstånd till vattendrag, jordmån och markanvändning.

Denna uppsats syfte har varit attstudera jordarter och morfologiförsöka bestämma om Skreden i dagsläget kan betecknas som recenta eller stabiliserade. Detta bla. genom att studera vegetation; ålder och utbredning av denna.beskriva vad människorna i området gjort efteråt..

Uppsatsen tar avstamp i klimatförändringarna och risken för ökade Skred i Göta älvdalen. Platsen är vald med hänsyn till hur många människor som bor i de hotade områdena samt min egen personliga anknytning till Västra Götalandsregionen. I uppsatsen förklaras på ett enkelt sätt vad Skred är och hur de uppstår samt förklarar Göta Älvdalsproblematiken. Därefter kommer redogörelser av de Skredförebyggande åtgärder som används idag och en diskussion kring deras konsekvenser på miljön. Avslutningsvis finns slutsatser dragna utifrån insamlingen av fakta och de frågor som uppkommit utifrån de insikterna. Uppsatsen är tänkt att kunna vara ett stöd som landskapsarkitekt då Skredförebyggande åtgärder blir föreslagna av geotekniker.

Detta examensarbete behandlar stabiliteten hos den typ av siltiga nipor som före-kommer längs med och i direkt anslutning Ångermanälven. Dessa sluttningar som i många fall antar karaktären av rasbranter har i många fall en alltför hög släntlutning för att kunna betraktas som stabila enligt traditionella beräkningsmetoder, men verkligheten visar att dessa beviserligen har den egenskapen att kunna stå kvar i mer extrema geometrier. Detta tillskrivs ofta egenskapen hos sand och framförallt silt att hysa negativa portryck samt cementeringseffekter till följd av mineralisering.Ägare av vattenkraftsanläggningar längs med Ångermanälven, till vilka e.on tillhör, har uttryckt en viss oro över vissa enstaka större Skred som skulle kunna tänkas förekomma vid mer extrema tillfällen, där den stabiliserande förmågan blir reducerad och risken för att dessa generera flodvågor av det större slaget, ökar. Detta kopplat till andra omständigheter vid dessa tidpunkter som höga vattenflöden och minskad av-bördningskapacitet i själva dammen, gör att det finns ett intresse i branschen att kart-lägga stabiliteten hos slänter i anslutning till vattendrag, inte minst då Skred generar drivgods, vilket kan leda till igensatta utskov.Studien har behandlat Ångermanälven från kraftverket i Sollefteå C upp till Nämforsens kraftverk i Näsåker och har ur stabilitetssynpunkt fokuserat på två slänter, en i Remsele och den andra i Mo-Norrtannflo, där det för den förstnämnda fanns en del material tillgängligt från tidigare undersökningar, medan det för den andra krävdes undersökningar i fält för att fastställa dess egenskaper.Av de analyser som gjorts framgår att de studerade objekt och området närmast om-kring dem verkar vara stabila mot de djupare Skred som befarades. Däremot tycks ytli-gare Skred och erosion utgöra ett större problem, och bör analyseras och karteras mer för området som helhet för att fastställa den egentliga förkomsten av dessa, i synnerhet då just ytligare Skred som berör större ytor kan bidra med stora mängder drivgods..

Målet med detta examensarbete var att inventera olika förekommande Skredriskmodeller som man kan utföra med hjälp av GIS-teknik, detta för att sedan föreslå och implementera en modell för Vägverket Region Mitt för att kunna lokalisera riskbenägna vägsträckor med avseende på Skred. Inom projektets ramar ingick att utifrån de befintliga databaser som finns inom Vägverket Region Mitt utföra riskanalyser i GIS-programvaran ArcView 3.2 och tilläggen Spatial Analyst och Geoprocessing. I detta arbetssteg gjordes också en analys av de befintliga databaserna med avseende på dess ursprung och kvalitet för att vara medveten om på vilken nivå analysresultatet kan användas. Slutligen analyserades GIS-resultatet av geoteknikern Nenad Jelisic som har många års erfarenhet av ras och Skred inom Vägverket Region Mitt. Detta för att kunna utröna om resultatet kan användas för att påvisa områden där stabilitetsförhållanden bör uppmärksammas och om metoden kan vara ett stöd för Vägverket Region Mitt i översiktliga planeringsprocesser såsom i vägutredningar och förstudier.

Due to the climate change natural disasters expects to increase and in some areas the conditions for dissemination of hazardous pollutants from contaminated areas could be affected. Different inventories and mapping has been made to identify areas of risk for flood or avalanche around the country. At the same time inventory and treatment of potential polluted areas (MIFO objects) is progressing. In Ljungans run of area in Västernorrlands county is a exposed area due to the amount of clay and silt in the ground that are sensitive in the context avalanche. The area has also a lot of MIFO objects and risks of flood.This essay aims to investigate what data material that is available regarding MIFO objects, flood- and avalanche risks in Ljungans run of area in Västernorrlands county.

Under åren 2003-2004 byggdes en del av väg 364 om, delsträckan genom samhället Hjoggböle i Västerbottens län. Den nya sträckningen passerar en flack dalgång där undergrunden huvudsakligen består av en relativt låghållfast sulfidjord. När vägbanken var uppbyggd till en höjd av ca 2 m gick ett Skred längs en ca 100 m lång sträcka av vägen. Under byggtiden inträffade totalt tre Skred. Det framkom senare, efter det att Skreden inträffat, att det aktuella området är utsatt för artesiskt grundvattentryck.

Projektet behandlar det sublima i relation till arkitektur; både som händelse, diskurs och institution. Genom ett event som dynamisk förskjuter arkitekturens parametrar och sätter dessa i kontinuerlig förändring i relation subjekt-tid och objekt-rum. Ett gränsöverskridande erfarande av arkitektur..

I detta examensarbete har möjliga säkerhetsrisker för Grytfors kraftstation i Skellefteälven identifierats och sammanställts, främst utifrån anläggningens tidigare dokumenterade säkerhetsstörningar och fyllningsdammarnas uppbyggnadssätt. De anläggningsdelar som har berörts är Grytfors tre stenfyllningsdammar, betongdamm och avbördningsanordning. Vid händelse av ett dammbrott i någon av de två högkonsekvensklassade fyllningsdammarna eller i betongdammen, förmodas konsekvenserna bli stora för människor, miljö och samhälle. Därför är det av vikt att de mest riskfyllda områdena inom anläggningens byggnadstekniska- elektriska och mekaniska delar uppmärksammats i förväg, för att en viss beredskap ska kunna finnas tillgänglig om en svaghet visar sig, eller när det finns en tendens till att en större förändring håller på att ske som kan leda till ett dammbrott. Detta förfarande behöver inte innebära att de mest relevanta säkerhetsrisker som tagits fram utgör en direkt fara för anläggningen.

Syftet med detta arbete är att ge byggföretaget NCC ett underlag för hur kommunerna runt Vänern och längs Göta älv planerar inför den nya dimensionerande vattennivån på + 47,4 m (RH70) som klimat- och sårbarhetsutredningen presenterat i sin rapport.Vänerns medelvattenstånd ligger i dag på + 44,3 m (RH70). Under en 100-årsperiod är det 1% risk att den dimensionerande nivån uppkommer. Enligt klimat- och sårbarhetsutredningen är det alltså möjligt att vattennivån kan stiga med ca tre m vid ett extremfall. Detta kan medföra en rad olika konsekvenser för kommunerna runt Vänern och längs Göta älv. NCC är intresserade av att få kännedom om de åtgärder som kommunerna planerar att vidta för att skydda ny och befintlig bebyggelse mot översvämningar och Skred till följd av högre vattennivåer.

Med jämna mellanrum drabbas världen och Sverige av naturolyckor. Som ett resultat av detta har Räddningsverkets avdelning NCO (Nationellt Centrum för lärande från Olyckor) år 2005 fått i uppdrag av regeringen att upprätta en databas över naturolyckor i Sverige. 34 olika myndigheter och organisationer är involverade i arbetet med uppbyggnaden av databasens utformning.Dagens databas har ett kartstöd för sökning av specifika händelser/naturolyckor men är inte färdigutvecklad. Den innehåller idag endast naturolyckor i punktform vilket inte ger en bra helhetsbild över hur stort det drabbade området var eller är.Detta arbete syftar till att komplettera databasens kartstöd med naturolyckors utbredning och olika riskkarteringar för att på så sätt öka användbarheten. För att göra detta möjligt samlades data in från olika myndigheter.

It is imperative to provide more information regarding changed conditions resulting landslide events in a future climate. The aim of this thesis is to assess landslide susceptibility in Huddinge Municipality in middle Sweden. The main purpose is to produce a map, to visualize landslide susceptible areas, and to integrate the result with changes in physical factors such as climate change. Also, the thesis aims to analyze anthropogenic factors such as changes in land use and an increasing population in Huddinge Municipality. Methods used are GIS-analyses, interviews with staff of Huddinge Municipality, and field observations.

Rapporten är en sammanställning av de vanligaste grundläggningsmetoderna samt pålning och hur de kan användas vid grundläggning på lera i Sverige.Examensarbetet är utfört som en del i ett forskningsprojekt . Handledare har varit Yvonne Andersson Sköld på SGI samt Kaj Granath på Tekniska Högskolan i Jönköping.Fallstudieområdet är i Lödöse som ligger i Lilla Edets kommun. Samhället har idag 1 300 invånare och är beläget 10 km söder om Lilla Edet samt 30 km norr om Göteborg, längs med Göta Älv. Vid den nya sträckningen av Norge- Vänerbanan samt utbyggnaden av E45 kommer det att bli en knutpunkt ca 1 km söder om Lödöse samhälle. Kommunen planerar att placera ca 500 nya bostäder mellan samhället och den nya pendeltågsstationen.Intervjuer har gjorts av tre tjänstemän på Lilla Edets kommuns avdelningar Samhällsplanering, Plan- och Bygg samt Miljö.

Under extrema flödessituationer ökar erosionen längs stränderna, vilket genom ras och Skred leder till att drivgods hamnar i älven. Det finns en mängd förebyggande åtgärder för att minska risken med drivgods. Det kan vara allt från att ta bort träd i känsliga områden, till att sätta upp länsar som styr undan drivgodset.För att ta reda på hur mycket tänkbart drivgods som finns har därför en inventering gjorts för Granfors och Krångfors magasinen. Eftersom det tidigare inte genomförts något liknande arbete så har först metoder för arbetets olika delar tagits fram.- Metod för Inventering- Metod för Beräkning av mängden drivgods- Metod för RiskanalysFör att bättre förstå hur man ska sätta in lämpliga åtgärdsförslag har även en kortare studie av hur drivgods beter sig vid höga flöden genomförts, samt hur olika typer av länsar och skyddsvisir fungerar.Resultatet från inventeringen och riskanalysen visade att det kommer en relativt stor mängd drivgods till båda anläggningarna. Detta leder till att dammarna förmodligen inte kommer att klara av den mängden drivgods utan att särskilda åtgärder vidtas.Det som rekommenderas för de båda magasinen är att rensa upp magasinen på både löst drivgods och träd närmast strandkanten.