Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att beskriva hur långt kommunens skyldigheter sträcker sig i fråga om anordnande av Skolskjuts och därmed vilken rätt en elev med skolplikt har till Skolskjuts. Rätten till Skolskjuts kan för vissa elever tyckas vara självklar, men lagens olika skrivningar och gällande praxis har under arbetets gång visat att frågan inte är helt enkel. Huruvida Skolskjuts kan ges är beroende av andra bestämmelser än bara vad som stadgas uttryckligen om Skolskjuts. Exempel på det är vad lagen föreskriver om hur placering i en skola ska gå till och på vilket sätt en kommun väljer att organisera hela sin grundskola. För att illustrera detta fästs stor vikt vid praxis, beskrivningar av skolstruktur och komparation av olika kommuners tillämpning.

This thesis concentrates on the organization surrounding the school transports in Norrköping and its surrounding areas. It is a qualitative research based on interviews with four different groups that is included by this organization, local municipal officials, entrepreneurs, school personnel and youths depending on this service. I have used organization theory as a theoretical base. In my study it became clear to me that this is a complex and multifarious organization. The many different actors sometimes make it hard to survey all the different parts of the organization.

Examensarbetet är tänkt att visa hur GIS-programvaran ArcView 3.0 Network Analyst kan användas till inom kommunal Skolskjutsplanering. De moment som ingått i arbetet är följande: ? Sammanställning av indata. ? Uppbyggnad av databas i Access.

In Trollhättan municipality approximately 700 school bus stops are in service. To ensure high quality of the performance of school bus operations, with focus on traffic safety, it was decided to conduct a survey of bus stops including assessments of risks.This master thesis aims to identify the factors affecting road safety at bus stops and pedestrian connections, and to conduct an inventory and analysis of selected sites in Trollhättan municipality. The work also aims to show examples of how risk assessment should be performed in future studies. A risk analysis model provided by the Swedish Transport Administration is supplemented and used in a field study. The risk assessment is based on, inter alia, traffic flow, visibility distance, lighting, speed of traffic and the presence of bus shelter.

Sammanfattning Maria Elm (2010). Elevers upplevelse av den psykosociala miljön på Skolskjutsen. Examensarbete i barn och ungdomsvetenskap, Lärarutbildnigen, Malmö högskola. Detta examensarbete handlar om elevers upplevelser av Skolskjutsmiljön. Syftet är att undersöka hur elever i åldern sju till tolv år upplever den psykossociala miljön på Skolskjutsen. Detta syfte nås genom att studiens tre frågeställningar besvaras; Vad gör elever på Skolskjutsen, Hur upplever eleverna den psykosociala miljön på Skolskjutsen samt Finns det några likheter eller skillnader i elevernas uppfattningar baserat på elevernas ålder eller kön? Ämnet är tidigare outforskat och bidrar således med ny kunskap till forskningsfältet. Undersökningen är genomförd på fyra skolor, i årskurs ett till sex.

Upprepade gånger under de senaste åren har Sverige mottagit stark kritik för det faktum att alla barn inom landets jurisdiktion inte tillförsäkras sin konventionsenliga rätt till utbildning. Framförallt har situationen för de s.k. gömda barnen i Sverige kritiserats. För närvarande är de gömda barnens rätt till utbildning i landet helt beroende av att välvilliga kommunala skolor själva tar initiativ för ett förverkligande. I strid med Sveriges åtaganden finns det inte någon rättighetsgivande lagstiftning, ej heller erhåller de kommunala skolorna nödvändigt ekonomiskt bidrag till sitt arbete.I arbetet med att förändra situationen och därigenom på ett bättre sätt förverkliga de internationella förpliktelserna har den statliga offentliga utredningen SOU 2007:34 Skolgång för barn som skall avvisas eller utvisas nyligen publicerats.

Upprepade gånger under de senaste åren har Sverige mottagit stark kritik för det faktum att alla barn inom landets jurisdiktion inte tillförsäkras sin konventionsenliga rätt till utbildning. Framförallt har situationen för de s.k. gömda barnen i Sverige kritiserats. För närvarande är de gömda barnens rätt till utbildning i landet helt beroende av att välvilliga kommunala skolor själva tar initiativ för ett förverkligande. I strid med Sveriges åtaganden finns det inte någon rättighetsgivande lagstiftning, ej heller erhåller de kommunala skolorna nödvändigt ekonomiskt bidrag till sitt arbete.I arbetet med att förändra situationen och därigenom på ett bättre sätt förverkliga de internationella förpliktelserna har den statliga offentliga utredningen SOU 2007:34 Skolgång för barn som skall avvisas eller utvisas nyligen publicerats.

Upprepade gånger under de senaste åren har Sverige mottagit stark kritik för det faktum att alla barn inom landets jurisdiktion inte tillförsäkras sin konventionsenliga rätt till utbildning. Framförallt har situationen för de s.k. gömda barnen i Sverige kritiserats. För närvarande är de gömda barnens rätt till utbildning i landet helt beroende av att välvilliga kommunala skolor själva tar initiativ för ett förverkligande. I strid med Sveriges åtaganden finns det inte någon rättighetsgivande lagstiftning, ej heller erhåller de kommunala skolorna nödvändigt ekonomiskt bidrag till sitt arbete.I arbetet med att förändra situationen och därigenom på ett bättre sätt förverkliga de internationella förpliktelserna har den statliga offentliga utredningen SOU 2007:34 Skolgång för barn som skall avvisas eller utvisas nyligen publicerats.

Upprepade gånger under de senaste åren har Sverige mottagit stark kritik för det faktum att alla barn inom landets jurisdiktion inte tillförsäkras sin konventionsenliga rätt till utbildning. Framförallt har situationen för de s.k. gömda barnen i Sverige kritiserats. För närvarande är de gömda barnens rätt till utbildning i landet helt beroende av att välvilliga kommunala skolor själva tar initiativ för ett förverkligande. I strid med Sveriges åtaganden finns det inte någon rättighetsgivande lagstiftning, ej heller erhåller de kommunala skolorna nödvändigt ekonomiskt bidrag till sitt arbete.I arbetet med att förändra situationen och därigenom på ett bättre sätt förverkliga de internationella förpliktelserna har den statliga offentliga utredningen SOU 2007:34 Skolgång för barn som skall avvisas eller utvisas nyligen publicerats.