Syfte med denna studie är att med utgångspunkter i aspekter av demokratibegreppet studera föräldrars val av utbildning för sina barn. Studien använder sig av en flerfaldig forskningsstrategi vilket innebär att en kombination av de båda ansatserna, kvantitativ och kvalitativ, nyttjas. Det empiriska underlaget utgörs av enkäter och intervjuer.Resultatet visar att föräldrars bakgrund påverkar valet av skola och att kunskapen angående skolval är differentierad. Det viktigaste motivet vid val av skola är föräldrars bedömningar av skolans kvalitet. Potentialen att uppfylla detta motiv för skolval begränsas av möjligheten att frångå närhetsprincipen.

Syftet med detta arbete är att öka kunskapen om vad eleverna anser om det fria skolvalet och om valfriheten i skolan. Detta görs genom kvalitativa studier bland de elever på grundskolans senare del, vilka gjort ett aktivt skolval. Som metod används skriftliga öppna frågeställningar och djupintervjuer. Ur elevernas uppfyllda förväntningar eller besvikelser på den valda skolan gjordes innebördsanalyser, vilka kunde kasta ljus över vad eleverna ansåg vara viktigt i skolan i dag och i framtiden. Dessa synpunkter hade en stor överstämmelse med beskrivningen om skolan i vår senaste läroplan.

Syftet med denna studie har varit att beskriva, analysera och förstå hur elever som är nya på en skola kan uppleva trygghet i både fysisk och social miljö, samt bevara och/eller bygga upp sin inre trygghet. Inför studien granskades nationella riktlinjer och råd och genom litteraturstudier i ämnena trygghet, lärande, grupprocesser och människans grundläggande behov, lades en förförståelse för ämnet. En hermeneutisk ansats var ledgivande under hela studien, i synnerhet under det analyserande och tolkande stadiet. Kvalitativa intervjuer genomfördes med tre elever i blandade åldrar i åk 1-5. Det visade sig att eleverna hade behov av trygghet under den första tiden i en ny miljö och att de framförallt hittade den tryggheten i jämnåriga kompisar.

Bakgrund: På grund av diverse politiska åtgärder har den offentliga sektorn börjat utsättas för ökad konkurrens. Genom Friskolereformen som drevs igenom 1992 har möjligheterna att starta upp friskolor blivit allt större och därmed också mer populärt. Mellan 1992 och 2002 ökade antalet friskolor i Sverige med över 500 %. Ur pedagogisk utgångspunkt har mycket forskning bedrivits om skolor medan det är knapphändigt med studier av fenomenet från ekonomisk vinkel. Det som föräldrar angett som främsta anledning till Skolbyte är skolans status och rykte, undervisningens kvalitet och skolans atmosfär, miljö och storlek.

Syftet med detta arbete har varit att få en ökad förståelse om varför vissa klasser får problem i skolan och hur man kan gå tillväga för att lösa detta. Arbetet är begränsat och har sin utgångspunkt i en mellanstadieklass, någonstans i vårt avlånga land, där varje undervisningstillfälle var i totalt kaos. Vad som framkommit var att det fanns många omständigheter som bidrog till att klassen inte fungerade. Några exempel på detta var Skolbyte, bristande auktoritet, gruppdynamik och avsaknad av kontinuitet. De åtgärder som vidtogs för att lösa de problem som fanns i klassen var bl.a.