Under 1950 talet planterades många öppna jordbruksmarker igen med skog och ett homogent Skogslandskap växte fram. Även idag sker det en ständig förändring av landskapet som leder till en minskning av ängs- och hagmarker. Konsekvenserna av en minskning av ängs- och hagmarker är att många dagfjärilsarter både i Sverige och Europa har minskat i utbredning och antal. I den här studien har jag valt att se på hur olika typer av nutida markanvändning av ursprunglig skogsmark påverkar biodiversiteten utifrån dagfjärilsförekomst. För att kunna besvara frågan jämfördes dagfjärilsfaunan i sex olika områden, som skiljer sig åt med avseende på markanvändning.

Idag sker det en ständig förändring av landskapet, vilket har lett till en minskning av ängs- och hagmarker. Trenden under 1950 talet bidrog till att många ängs- och hagmarker planterades igen med skog och ett homogent Skogslandskap växte fram. Konsekvenserna av detta är att många dagfjärilsarter både i Sverige och Europa har minskat i utbredning och antal. I den här studien undersöktes förekomsten av dagfjärilar, speciellt rödlistade arter, i västra Värmland. Tjugosex lokaler valdes ut för att undersöka om förekomsten av rödlistade fjärilsarter begränsades av deras spridningsmöjligheter.

Många impedimenttyper anses ha varit förskonade från mänsklig påverkan under lång tid och borde därför uppvisa en lång skoglig kontinuitet. De skulle då innehålla så väl gamla, grova träd som död ved i form av lågor och stående träd, faktorer som är viktiga för ett bibehållande av artdiversiteten hos växter och djur. Syftet med denna studie, som utfördes på uppdrag av AssiDomän Skog & Trä AB, var att analysera impedimentens potentiella betydelse för biologisk mångfald. Detta gjordes genom en inventering av ett urval av myrar, hällmarker och rasbranter inom ett geografiskt begränsat och landskapsplanerat område i Västerbottens län. Ett antal parametrar så som grundyta, trädslagsfördelning, krontäckningsgrad, mängd död ved och grova träd, samt kulturpåverkan registrerades.

Denna uppsats utgår från författarens intresse för en hållbar landsbygdsplanering. Ämnet har avgränsats till Skogslandskapet, då detta utgör en betydande del av den svenska landsbygden. Syftet är att jag som författare bättre ska förstå vad som är skogens värden och funktioner och hur en mångfunktionell skog kan uppnås i led mot en hållbar utveckling. Målet har varit att genom studie av litteratur och texter undersöka Skogslandskapets värden, metoder för mångbruk och hur detta kan relateras till landskapsarkitektens yrke. Skogen har varit en del av kulturen i Sverige allt sedan invandringen av både människor och skog succesivt tog fart efter inlandsisens avsmältning. Med jordbrukets etablering inleddes en omfattande påverkan på skogen, som dock skiljde sig åt betydligt mellan olika delar av landet.

Inom 100 meter öster om Hörbys tätortsområde ligger Karnas backe med omgivande betes- och Skogslandskap. Karnas backe omfattar ca 30 ha och ägs av Hörby kommun med kultur och fritidsförvaltningen som huvudansvarig för tillsyn och skötsel av platsen. Området består av ek- och hassel dominerad blandlövskog med inslag av björk, al och asp. Inom området finns även en ohävdad gammal inägomark. Landskapet är kuperat, variationsrikt och tätortsnära och är därför ett värdefullt rekreation- och friluftsområde.

Natur och kultur skapar grunden för turism och turistisk utveckling. Runt om i landet finns idag ett stort antal olika natur- och kulturområden som bidrar till utveckling samtidigt som natur- och kulturvärden skyddas. Ekoparker är Sveaskogs benämning på ett sammanhängande Skogslandskap med höga naturvärden och är ett förhållandevis nytt tillskott till natur- och kulturskyddet i Sverige. Några av ekoparkerna är intressanta för turism och turistisk utveckling, däribland Ekopark Böda. Ekopark Böda som invigdes 2006 ligger på norra Öland.

Natur och kultur skapar grunden för turism och turistisk utveckling. Runt om i landet finns idag ett stort antal olika natur- och kulturområden som bidrar till utveckling samtidigt som natur- och kulturvärden skyddas. Ekoparker är Sveaskogs benämning på ett sammanhängande Skogslandskap med höga naturvärden och är ett förhållandevis nytt tillskott till natur- och kulturskyddet i Sverige. Några av ekoparkerna är intressanta för turism och turistisk utveckling, däribland Ekopark Böda. Ekopark Böda som invigdes 2006 ligger på norra Öland.

Personer med funktionsnedsättning skall ha samma möjligheter att nyttja vår miljösom personer utan sådan svaghet. Bostaden och dess omgivning är ur dennasynvinkel kanske den viktigaste platsen för oss människor att kunna hantera ochanvända såsom den behövs, för det är trots allt där de flesta av oss spenderarmesta delen av vår tid. Att tillgodose en bostads invändiga tillgänglighet finns detofta goda förutsättningar och tekniker för, medan tillgänglighet utanför bostadeninte alltid kan ses lika självklart. Genom att studera innebörden av olika funktionsnedsättningar samt gängsestyrande lagar och rekommendationer i anknytning till dessa, presenteras i dennarapport ett förslag på utvändigt tillgänglighetsanpassat boende för tomten Tollered4:49 utanför Lerum. Den aktuella tomten har en omfattande marksituation sominnebär branta sluttningar i flera väderstreck. Utredningen har främst fokuserat påproblematiken kring vägar och vägsystem, angöringar, parkeringsplatser ochentrélösningar. Genom att också studera och tolka tre svenska bostadsområden som anseslikvärdiga och relevanta i förhållande till rapportens mål, visar det sig att denstörsta bristen i denna typ av områden är tillgången till tillgängliga entréer ochgångvägar.

Områden med skyddad skog i norra Fennoskandia, som tidigare beskrivits som orörd urskog, har på senare tid visat sig vara påverkade av långvarigt mänskligt resursutnyttjande. Historiska analyser av ekosystem, där även antropogena störningar beaktas, har därför börjat lyftas fram som en viktig del i naturvårdsarbete (Foster m.fl. 2003). De hjälper oss att förstå hur strukturer och störningsdynamik har förändrats över tiden, vilket kan vara till stor hjälp vid skötselplanering och restaurering. Det övergripande syftet med den här studien var att kvantifiera kulturspår och analysera förekomsterna av kulturvärden i relation till framförallt naturvärden, men även sociala värden, i ett skyddsvärt borealt barrskogsområde. Min avsikt var att försöka exemplifiera hur skogshistoria kan användas för att skapa underlag för skötselplanering i områden med naturvårdsanpassad skogsskötsel.

Mitt i Sjuhäradsbygden ligger staden Borås, i ett kuperat och sjörikt Skogslandskap genomflutet av Viskan. Viskan flyter genom Borås och delar staden utan att det egentligen märks. De båda sidornas olikheter möts kring vattenrummet. Den strukturerade och stadsmässiga rutnätstaden med anor från 1600-talet på ena sidan Viskan och den mer uppluckrade och storskaliga industrilandskapet som växt fram under expansionsåren, Borås var Sveriges snabbats växande stad mellan 1890-1930, på den andra sidan årummet. Viskans anonymitet är påtaglig, beskrivningar av Viskan som att den skär genom staden utan att den märks är påvisande.

Mitt i Sjuhäradsbygden ligger staden Borås, i ett kuperat och sjörikt Skogslandskap genomflutet av Viskan. Viskan flyter genom Borås och delar staden utan att det egentligen märks. De båda sidornas olikheter möts kring vattenrummet. Den strukturerade och stadsmässiga rutnätstaden med anor från 1600-talet på ena sidan Viskan och den mer uppluckrade och storskaliga industrilandskapet som växt fram under expansionsåren, Borås var Sveriges snabbats växande stad mellan 1890-1930, på den andra sidan årummet. Viskans anonymitet är påtaglig, beskrivningar av Viskan som att den skär genom staden utan att den märks är påvisande.

Denna studie har genomförts genom en litteraturstudie och två enkätundersökningar. Syftet med litteraturstudien är att sammanställa relevant information om ämnet. Syftet med enkät­ undersökningarna har varit att utforma en enkät och få svar på vilken landskapstyp och skogs­ typ som uppskattas mest av bilister. I litteraturstudien har information samlats om landskapet och dess uppbyggnad. Den första enkätundersökningen genomfördes i kön till Bilprovningen där utvalda personer intervjuades.

Vindkraft för generering av el har under de senaste åren vuxit kraftigt i Sverige och utbyggnaden väntas fortsätta. Ett viktigt steg när nya vindkraftsparker skall byggas är att göra en vindanalys för det aktuella området. Vindanalysen är ett viktigt underlag för att avgöra om en investering i vindkraftverk kommer vara ekonomiskt lönsamt på den aktuella platsen.     Som underlag till vindanalysen sätts vanligen mätutrustning upp i området och vindförhållandena på platsen mäts upp. Att installera och underhålla mätmaster är kostsamt och därför mäts vindarna på ett begränsat antal platser i det intressanta området.