Det övergripande syftet med denna undersökning är att ta reda på vad lekterapeuter, barn och mödrar anser att lekterapin har för betydelse för barnets Sjukhusvistelse. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer genomförda med sammanlagt åtta personer. Samtliga av de intervjuade har erfarenhet av lekterapi i form av yrkesprofession eller som patient och anhörig.Resultatet av den empiriska studien visar att intervjupersonerna är samsynta kring lekterapins betydelse för barnets Sjukhusvistelse. Leken är en betydelsebärande del i tillfrisknandet och en adekvat miljö och ett rikligt pedagogiskt material för barn i alla åldrar har en stor betydelse. I resultatet framgår att lekterapeuterna behöver vara mycket flexibla i arbetet med barn som vistas på sjukhus.

Bakgrund: Ett barns Sjukhusvistelse är traumatiskt och förenat med lidande hos såväl barn som föräldrar. En sjuksköterska behöver ha en grundläggande förståelse för föräldrarnas och barnets situation, då bristande kunskap kan ge upphov till vårdlidande. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor kan tillgodose barn och föräldrars behov för att förhindra vårdlidande under barnets Sjukhusvistelse. Metod: En litteraturbaserad studie baserad på tio kvalitativa artiklar med en kvalitativ analys för att skapa en ny helhet. Resultat: Resultatet presenteras under två domäner: Barns behov och Föräldrars behov. Barns behov är indelat i följande kategorier: Kontroll över sitt liv, Trygghet samt Välbefinnande. Föräldrarnas behov är indelade i kategorierna Medverkan, Förtroende för vårdpersonalen samt Stöd. Varje kategori omfattar två underkategorier. Slutsats: Ett barns Sjukhusvistelse skapar behov hos både barn och föräldrar.

Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur sjuksköterskan kan utforma omvårdnaden för patienter med sömnstörningar under deras Sjukhusvistelse. Metoden är en litteraturstudie och sökning har skett i medicinska databaser. Resultatet beskriver interventioner som sjuksköterskan kan tillämpa för att främja patienternas sömn..

När en närstående går bort väcker detta många känslor hos de drabbade och det blir även en stor omställning i deras liv. Hur de drabbade upplever det som hänt beror mycket på åldern, kön, hälsa, personlighet, om man varit med om något liknande förut, civilstånd, stöd från andra personer, religion och kultur. Syftet med studien var att belysa mötets betydelse mellan vårdpersonal och personer som mist en närstående i samband med Sjukhusvistelse. När en person går bort under Sjukhusvistelse är mötet med personalen viktigt för de närstående och deras fortsatta sorgeprocess. Studien har genomförts som en litteraturstudie.

När en närstående går bort väcker detta många känslor hos de drabbade och det blir även en stor omställning i deras liv. Hur de drabbade upplever det som hänt beror mycket på åldern, kön, hälsa, personlighet, om man varit med om något liknande förut, civilstånd, stöd från andra personer, religion och kultur. Syftet med studien var att belysa mötets betydelse mellan vårdpersonal och personer som mist en närstående i samband med Sjukhusvistelse. När en person går bort under Sjukhusvistelse är mötet med personalen viktigt för de närstående och deras fortsatta sorgeprocess. Studien har genomförts som en litteraturstudie.

Barn skrivs in på sjukhus när deras behandling och omvårdnad inte längre kan tillgodoses i hemmet. För barn innebär Sjukhusvistelse stora förändringar i deras fysiska och emotionella liv. Barns begränsade förmåga till kognitivt tänkande kan göra förändringarna svåra att hantera. När barn har svårt att förstå och tolka vad som sker under en Sjukhusvistelse kan det leda till lidande som kvarstår lång tid efter upplevelsen. En vårdmiljö som ser till barnets behov kan minska lidande under och efter en Sjukhusvistelse.

Syftet med studien var att belysa hur den fysiska miljön inverkar på patienters hälsa under Sjukhusvistelse. Författarna valde att avgränsa den fysiska vårdmiljön till det som avser den inifrån upplevda byggnadens miljö för medicinsk vård och omvårdnad inom sjukhus. Det vill säga arkitektur, design och estetik, ljus och ljud. I studien användes Florence Nightingales omvårdnadsmodell som teoretisk referensram. Studien var en litteraturstudie med en kvalitativ ansats.

Bakgrund:Att få sitt barn inlagt på sjukhus är en stor förändring för föräldrar. Detta kan leda till många olika känslomässiga upplevelser som kan skapa en obalans i familjen. För vårdpersonal är det viktigt att ha kunskap om detta så att familjen kan få en god omvårdnad och en bra upplevelse av Sjukhusvistelsen med sitt barn. Syfte: Syftet med studien är att beskriva föräldrars erfarenheter och upplevelser av omvårdnad i samband med Sjukhusvistelser med sitt barn. Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturstudie genom systematisk granskning och sammanställning av vetenskapliga artiklar.

Syftet med studien var att belysa hur den fysiska miljön inverkar på patienters hälsa under Sjukhusvistelse. Författarna valde att avgränsa den fysiska vårdmiljön till det som avser den inifrån upplevda byggnadens miljö för medicinsk vård och omvårdnad inom sjukhus. Det vill säga arkitektur, design och estetik, ljus och ljud. I studien användes Florence Nightingales omvårdnadsmodell som teoretisk referensram. Studien var en litteraturstudie med en kvalitativ ansats.

Sammanfattning Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters syn på sin omvårdnad avseende integritet och värdighet vid Sjukhusvistelse. Designen var en deskriptiv litteraturstudie och artiklar hämtades från databaserna Academic Search Elite, Cinahl och Medline via PubMed.Resultatet i denna studie visar att omgivning och arkitektoniska miljöer är framtonande orsaker till patienters negativa upplevelser i vården. Kommunikativa svårigheter och utebliven information om medicinska åtgärder och undersökningar, tillsammans med personalens bemötande och beteende, gör att patienters integritet och värdighet åsidosätts. Vårdtagarna vill känna delaktighet i sin vård och få information om sin situation vilket stärker känslan av att de behandlas med respekt från vårdpersonalens sida. Etiska kränkningar av patienters integritet och värdighet, under Sjukhusvistelse, är i stort beroende av vårdpersonalens agerande vid vårdsituationer där patienter blottas eller utsätts för undersökningar utan tillräckligt skydd runt patienten.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva barns upplevelser i samband med Sjukhusvistelse och röntgenundersökning samt vilken betydelse sjuksköterskans information har för att skapa trygghet för barn och föräldrar i denna situation. Röntgensjuksköterskan kan ge information till barn innan, under och efter undersökning. Denna information är minst lika viktig att ge till barnets föräldrar/anhöriga. Uppsatsen är baserad på 12 artiklar som hittades i Cinahl samt genom manuell sökning. I artiklarnas resultat fann vi två teman, barn och Sjukhusvistelse och hur sjuksköterskan informerar och förbereder barn utifrån utvecklings och åldersnivå.

Problemformulering: Sjuksköterskan behöver ge patienten förutsättning till delaktighet i vårdandet. En patient som är delaktig i sin vård upplever minde obehag över situationer och mindre stress. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka faktorer som påverkar patientdelaktighet vid Sjukhusvistelse och vad sjuksköterskan kunde göra för att underlätta detta. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och grundar sig på 13 kvalitativa artiklar. Resultat: I resultatet framkom att sjuksköterskan behövde bygga upp en relation till patienten och ge patienten tid och kunskap för att öka delaktigheten i vårdandet.

Bakgrund: Barnsjukvården bedrivs idag på ett sätt som inkluderar hela familjen i omvårdnaden. Det är viktigt att öka förståelsen för de känslor och behov som föräldrar till sjuka barn upplever vid de tillfällen då deras barn vistas på sjukhus, eftersom sjuksköterskan som omvårdnadsansvarig ska kunna möta och tillgodose dessa behov. Syfte: Att genom en litteraturstudie undersöka föräldrars behov och upplevelser av deras barns Sjukhusvistelse. Artiklar söktes i databaserna CINAHL och PubMed och analyserades enligt Graneheim & Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Tre teman identifierades relaterat till föräldrars behov: Miljö, Psykosocialt och Kommunikation.

Ett av patientens främsta behov under Sjukhusvistelse är att få information angående sin hälsa och pågående vård. Informationsutbytet under en Sjukhusvistelse sker till största del under en rond. Studier visar att patienter upplever bristande bemötande och information vid olika kontakter som patienten har med vården. Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter, upplevelser och förväntningar av rond. Denna studie genomfördes med en kvalitativ ansats, datainsamling skedde med semi- strukturerade intervjuer och data analyserades med tematisk innehållsanalys.

I Sverige vårdades 2009, 130 000 barn för olika åkommor. Syftet med vår studie är att belysa barns och föräldrars upplevelse då barn i åldrarna sju till fjorton år är inneliggande patienter på sjukhus. För att undvika onödigt lidande finns det tydliga riktlinjer skrivna om hur barn och föräldrar ska bemötas i samband med att barnet är inneliggande patient på sjukhus. För att allmänsjuksköterskan bättre ska kunna bemöta samt vårda barnen, väl anpassat till ålder och utvecklingsnivå, behövs kunskap och förståelse av hur föräldrar och barn upplever Sjukhusvistelse. Tidigare forskning inom området pekar på vikten av vårdrelationer mellan sjuksköterska, patient och anhörig men även på problematiken som uppstår när föräldrar måste lägga ansvaret för sina barn i händerna på vårdpersonalen.