Att barn kan vara oroliga vid Sjukhusvistelse har framkommit i flertalet studier. Oro kan påverka smärta och tvärtom. Minnen av smärta kan skapa oro. För att bedöma barns oro finns ett par instrument. Ett av dessa är State Trait Anxiety Inventory for Children (STAIC-S), en enkät med 20 påståenden, där barnen får fylla i hur de känner sig.

Bakgrund: Familjens fortsatta omhändertagande av barnet efter en Sjukhusvistelse behöver ske på ett tryggt och säkert sätt, utan fara för missförstånd eller allvarliga risker. En ökad medvetenhet och kunskap om hur föräldrars beredskap stärks inför barnets utskrivning är betydande för att undvika osäkerhet.Syfte: Studiens syfte var att beskriva föräldrars upplevelser av att deras barn blivit utskrivet till hemmet efter en Sjukhusvistelse.Urval: Föräldrar till nio barn och ungdomar som av olika anledningar varit inskrivna på  sjukhus i minst tre dygn deltog i studien.Metod: Data insamlades genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer och analyserades med innehållsanalys.Resultat: Barns utskrivning från sjukhus till hem kunde se olika ut samt upplevas på varierande sätt av föräldrar. Studien belyser vikten av en trygg utskrivning där tillräcklig information, fungerande kommunikation och en familjecentrerad omvårdnad bidrar till att öka föräldrars delaktighet och beredskap. Ett tydligt utskrivningsprogram med fasta rutiner och riktlinjer underlättade överföringen och bidrog till att  föräldrars beredskap stärktes. En tid för uppföljning i form av återbesök eller telefonkontakt skapade trygghet för familjen.Slutsats: Grundläggande för en trygg och säker övergång från sjukhus till hem var att föräldrar kände sig väl förberedda inför det fortsatta omhändertagandet av sitt barn.

Barn har andra behov än vuxna vilket inte alltid beaktats i vårt samhälle och vården. Barn har haft en låg ställning i sjukvården men den har stärkts allt mer. Idag vårdas de flesta barn på särskilda barnavdelningar och deras föräldrar får vara nära sina barn. Barns rädsla för sjukhusvård varierar med deras ålder och mognad. Syftet med detta arbete var att få förståelse för barns och föräldrars behov av förberedelse i samband med barns Sjukhusvistelser.

Bakgrund: Redan under 1500-talet i Frankrike behandlade kirurgen Ambroise Pare patienter med trycksår. Trycksår är vanligt förekommande hos patienter på sjukhus och drabbar både livskvaliten hos patienterna samt bidrar till höga kostnader för samhället. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans trycksårspreventiva omvårdnadsåtgärder för patienter i samband med Sjukhusvistelse samt att beskriva vilka datainsamlingsmetoder de valda artiklarna har använt sig av.Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design som baseras på 12 vetenskapliga artiklar med antingen kvalitativ och/eller kvantitativ ansats. Sökningarna efter artiklar har skett i databaserna Cinahl och PubMed.Resultat: Fem kategorier identifierades; inspektion och hudbedömning, dokumentation och utbildning, tryckavlastande underlag, ompositionering och nutritionens betydelse. Sjuksköterskans ansvar är att inspektera och bedöma huden på patienterna då patienter, speciellt äldre, har svårigheter med att själv upptäcka trycksår.

Bakgrund: Sömnen är en viktig del av en människas liv, man sover bort ca en tredjedel av sin livstid. Med det naturliga åldrandet förändras sömnen och man blir mer känslig för omkringliggande stimuli och vaknar då lättare på natten samt sover färre timmar. På en vårdavdelning finns det mycket som kan påverka sömnen, speciellt hos äldre människor. Ljud som man inte känner igen, en okänd säng att sova i samt andra människor i samma rum. Alla dessa faktorer kan ge uppkomst till sömnrubbningar under en vistelse på en vårdavdelning.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva faktorer som påverkar äldre vuxnas och äldres sömn på en vårdavdelning.Metod: I denna litteraturöversikt har databaserna CINAHL with full text och Medline använts.

Traumaundersökning med datortomografi (trauma-DT) är en viktig metod för att snabbt och precist kunna identifiera och utesluta skador vid trauma. Vid en trauma-DT undersöks hjärna, halsrygg, samt därefter thorax och buk med intravenöst kontrastmedel. Då denna undersökningsmetod använder sig av joniserande strålning måste onödiga undersökningar undvikas, och alternativa metoder med lägre eller ingen stråldos övervägas. Litteraturöversiktens syfte var att undersöka berättigandet av trauma-DT. I studien ingår 17 vetenskapliga artiklar.

Värdighet är inom vårdvetenskapen ett grundbegrepp. Studier om värdighet är gjorda men endast ett fåtal om barn och värdighet. Syftet var att beskriva hur barns och föräldrars värdighet bevaras under Sjukhusvistelse. Metoden var icke-deltagande observation vid 8 observationstillfällen genomförda av barn i åldern 5 mån till 17 år. Fältanteckningar gjordes utifrån en observationsguide.

Patienter med risk för malnutrition är vanligt förekommande på svenska sjukhus och vårdboende. Trots detta saknas det nationella riktlinjer för hur man ska bedöma och åtgärda malnutrition. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur nutritionsstatus kan bedömas hos äldre multisjuka patienter på sjukhus och vårdboende samt i vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskor kan vidtaga vid malnutrition. Litteraturstudien bygger på tolv vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att det krävs en kombination av antropometiska mått, biokemiska analyser samt någon form av bedömningsinstrument för att korrekt kunna bedöma en patients nutritionsstatus. Omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan vidta är individuellt anpassat måltidsstöd, mellanmål, tillförsel av extra näringstillskott och dryck- och kostregistrering.

Syftet var att i en litteraturstudie undersöka eventuella hinder för optimal postoperativ smärtlindring av barn 6-12 år gamla samt undersöka vilka postoperativa smärtlindringsmetoder som används på barn 6-12 år gamla. Litteraturstudien bygger på elva artiklar som kvalitetsgranskades. I resultatet presenteras de faktorer som påverkar barns postoperativa smärtlindring i fyra kategorier: sjuksköterskans medverkan i barnens postoperativa smärtlindring, föräldrars medverkan i barnens postoperativa smärtlindring, barnens upplevelser av postoperativ smärtlindring och hinder för optimal smärtlindring. Resultatet av litteraturstudien visar att det fortfarande är svårt att smärtlindra tillräckligt då det finns ett stort antal hinder för den postoperativa smärtlindringen, exempelvis sjuksköterskors okunskap, otillräckliga ordinationer, tidsbrist och sjuksköterskornas bakgrundsfaktorer. Resultatet belyser även att föräldrarna har en stor del i barnens Sjukhusvistelse och smärtbehandling..

Mer än 25 % av äldre patienter lider av undernäring under sin Sjukhusvistelse. Detta problem har varit känt i ett flertal år. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors bedömning och hantering av undernutrition hos äldre patienter som vårdas på sjukhus. Metoden som valdes till studien var en kvalitativ enkätstudie och dess svar bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten presenterades i sju olika teman: Den kliniska blicken, Samlad bedömning, Bedömningshjälpmedel, Registrering av kostintag, Psykisk hälsa, Undersköterskans roll och Tidsbrist.

Mer än 25 % av äldre patienter lider av undernäring under sin Sjukhusvistelse. Detta problem har varit känt i ett flertal år. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors bedömning och hantering av undernutrition hos äldre patienter som vårdas på sjukhus. Metoden som valdes till studien var en kvalitativ enkätstudie och dess svar bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten presenterades i sju olika teman: Den kliniska blicken, Samlad bedömning, Bedömningshjälpmedel, Registrering av kostintag, Psykisk hälsa, Undersköterskans roll och Tidsbrist.

Utsättas för det okända kan vara skrämmande för varje mänsklig varelse. När ett barn måste genomgå en undersökning eller behandling kan en sådan situation representera det okända och det hotfulla. Barn i alla åldrar behöver förberedas inför alla situationer. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur barn, i samband med Sjukhusvistelse, förbereds inför undersökningar och behandlingar samt hur förberedelserna påverkar barnen. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Medline via Pubmed och Academic Search EliteResultatet, baserat på 15 kvantitativa vetenskapliga artiklar, visade att barn som förutom verbal information fick ett utökat förberedelseprogram i form av terapeutisk lek, audiovisuell information eller kognitiv beteendemetod, uppvisade lägre oro och stressnivåer i samband med undersökningar och behandlingar..

Syftet var att i en litteraturstudie undersöka eventuella hinder för optimal postoperativ smärtlindring av barn 6-12 år gamla samt undersöka vilka postoperativa smärtlindringsmetoder som används på barn 6-12 år gamla. Litteraturstudien bygger på elva artiklar som kvalitetsgranskades. I resultatet presenteras de faktorer som påverkar barns postoperativa smärtlindring i fyra kategorier: sjuksköterskans medverkan i barnens postoperativa smärtlindring, föräldrars medverkan i barnens postoperativa smärtlindring, barnens upplevelser av postoperativ smärtlindring och hinder för optimal smärtlindring. Resultatet av litteraturstudien visar att det fortfarande är svårt att smärtlindra tillräckligt då det finns ett stort antal hinder för den postoperativa smärtlindringen, exempelvis sjuksköterskors okunskap, otillräckliga ordinationer, tidsbrist och sjuksköterskornas bakgrundsfaktorer. Resultatet belyser även att föräldrarna har en stor del i barnens Sjukhusvistelse och smärtbehandling..

Background: Delirium is a common condition among elderly patients who are being treated in a hospital environment. However, a large number of patients are wrongly diagnosed. The highest risk categories to develop delirium are elderly people and postoperative patients. By understanding the patients´ experiences the nurse can formulate the care to make it easier for the patient. Aim: The aim of the literature review was to illuminate elderly patients´ experiences of delirium in connection with a hospital visit.

Hos äldre som vårdas på sjukhus efter en operation är delirium en vanlig komplikation. Tidigare studier visar att postoperativt delirium resulterar i förlängd Sjukhusvistelse och ökad mortalitet. Syftet med studien var att beskriva omvårdnad i samband med postoperativt delirium. Metoden var en litteraturstudie byggd på 17 artiklar ur databaserna CINAHL och Medline. Studien genomfördes enligt en modifierad version av Polit och Becks (2012) modell för litteraturstudier.