Kungsgärdets Sjukhus got its name the fouth of january 1965 and is still in use today. In 1981 the hospital and became merged into Uppsala Västra sjukvårdsdistrikt and stopped being a independet fonds.Predecessor to Kungsgärdets Sjukhus was CentralepidemiSjukhuset, more specific its Longterm care after the Infektionskliniken had moved to Akademiska Sjukhuset the first of september 1965. In the Kungsgärdets Sjukhus material of archive several diffrent fonds are included: Tunåsens Sjukhus, Wattholma sjukhem, Östra paviljongen and Landstingets verkstäder. Geriatriska klinik is also included in Kungsgärdets Sjukhus, however it is not a fonds but a ward. However all this makes it very difficult to establish the provenance of Kungsgärdets Sjukhus, because it is impossible to know how all these fonds and its material of archive affects Kungsgärdets Sjukhus as a fonds specially since the other fonds have not been organized and catalogued, and There for it is difficult to know were the provenance and the truth of Kungsgärdets Sjukhus is.Kungsgärdets Sjukhus arrived at Landstingsarkivet in Uppsala län together with several other fonds at different times.

En jämförelse mellan bolagiserade Sjukhus och förvaltningsSjukhus angående arbetets innehåll, arbetsglädje, möjlighet att ta ansvar och uttrycka sin kreativitet. Även om delaktigheten i arbetet påverkas och om stoltheten förändras vid byte av driftsform eller sammanslagning av Sjukhus..

Syftet med uppsatsen är att utforska den pedagogiska verksamheten och lekens betydelse för barn på Sjukhus. Vi vill uppmärksamma att yrket som lärare och pedagog sträcker sig längre än inom skolans ramar. Med utgångspunkt i litteratur i ämnet, enkäter och intervjuer med olika aktörer verksamma inom barnavård studerar vi i uppsatsen de olika aktörernas tankar och funderingar om sitt arbete och synen på barns lek. Resultatet visar på att leken enligt informanterna är en viktig del i barns tillfrisknande. Leken i sig har en terapeutisk inverkan på barn då de hamnar på Sjukhus.

En jämförelse mellan bolagiserade Sjukhus och förvaltningsSjukhus angående arbetets innehåll, arbetsglädje, möjlighet att ta ansvar och uttrycka sin kreativitet. Även om delaktigheten i arbetet påverkas och om stoltheten förändras vid byte av driftsform eller sammanslagning av Sjukhus..

Störningar som damm, buller och vibrationer förekommer vid alla byggarbeten. Detta skapar problem vid byggnation av Sjukhus med pågående verksamhet. Stockholms Sjukhus uppfyller inte samhällets växande behov på hälso- och sjukvård. Stora investeringar görs därför för att rusta upp Sjukhusen, Södertälje Sjukhus är det första att moderniseras [2].Examensarbetet undersöker vilka störningar som vårdpersonalen vid Södertälje Sjukhus upplever och vad Locum samt Södertälje Sjukhus AB gör för att reducera dessa. Observationer, möten och litteraturstudier genomfördes för att samla information om Södertälje Sjukhus, Locum och byggrelaterade störningar.

Litteraturstudie som avser att belysa patientupplevelser under väntetid på Sjukhus. Denna tid av väntan på Sjukhus upplevs av patienterna som en frustrerande och orosfylld tidsperiod som präglas av ovisshet över vad som skall hända och när, vilket placerar patienten i ett tillstånd som kan beskrivas som limbo. Sjuksköterskan har en central roll i interaktionen med patienten och bör vara väl insatt i vad väntan betyder för att förmå ge god omvårdnad samt lindra frustration och oro. Hos patienter med saknad interaktion under väntetiden upplevs väntan mer negativt än om de fått tydlig information om vad som skall hända och när. En ökad förståelse och mer kunskap kring patienters upplevelser av väntan kan hjälpa sjuksköterskan att skapa en större handlingsberedskap och på så sätt höja vårdkvalitén.

Föräldrars delaktighet i omvårdnaden av barn på Sjukhus har inte alltid varit självklar. Först efter andra världskriget började barns behov av föräldrar på Sjukhus belysas av forskare inom psykologi samt omvårdnad. Trots fortsatt utveckling av föräldrars delaktighet inom barnsjukvården återfinns fortfarande brister inom området. Syftet med litteraturöversikten var att belysa föräldrars upplevelse av delaktighet i omvårdnaden av sitt barn på Sjukhus. Resultatet visar föräldrars upplevelse av delaktighet i omvårdnad av barn på Sjukhus utifrån tolv vetenskapliga artiklar.

Satsningar på en vacker och rogivande utemiljö vid Sjukhus kan på sikt ge sociala, hälsomässiga, ekonomiska och estetiska fördelar, bidra till ökat välbefinnande och minska stress hos såväl patienter som personal på Sjukhus. Arbetets syfte är att undersöka hur utemiljöer kan fungera och gestaltas vid Sjukhus, samt att applicera kunskapen på ett gestaltningsförslag för en uteplats vid Sollentuna Sjukhus. Uteplatsen ska möta äldre och funktionsnedsattas behov av tillgänglighet, där målsättningen är att gestalta en vilsam, läkande miljö för både patienter, anhöriga och personal på Sjukhuset. Som teoretisk grund för gestaltningsarbetet har jag studerat forskningsbaserad litteratur som behandlar naturens betydelse för återhämtning och hälsa. Gestaltningsaspekter att ha i åtanke vid utformning av utemiljöer för äldre och sjuka har sammanställts där tillgänglighetsanpsassning och medveten växtgestaltning är central.

Barn har olika rädslor och bemästringsstrategier beroende på vilken ålder och utvecklingsfas de befinner sig i. De kan uppleva Sjukhus som något hotfullt och skrämmande. Tidigare forskning på barns rädslor har ofta besvarats av andra än de själva vilket har visats sig ge en felaktig bild av deras Sjukhusupplevelse. Syftet med denna studie var att beskriva vad barn hade för rädslor i samband med vård på Sjukhus och hur de försökte bemästra dem. En litteraturstudie har gjorts baserat på tio kvalitativa studier där barn mellan 3-18 år har intervjuats.

När patienter kommer till Sjukhus är det mycket som kan kännas främmande och annorlunda. De vårdas i salar med okända människor och deras personliga saker tas ifrån dem. Människan exponeras både kroppsligt och själsligt och möjligheterna att få vara privat kan vara få. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser och behov av att få vara privat i samband med vård på Sjukhus. Fjorton artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Det är sedan länge känt att sömn på Sjukhus är ett viktigt grundläggande behov för tillfrisknad. Det finns en bristande uppmärksamhet från sjukvårdpersonal om sömnproblematiken som finns på Sjukhus, och miljöfaktorer som kan påverka patienters sömn negativt. Dessa faktorer kan förbättras om problemen identifieras och åtgärder vidtas för att förbättra sömnmiljön. Syftet med studien var att belysa miljöfaktorer som kan påverka patienters sömn på Sjukhus. Studien är genomförd som en litteraturstudie där 21 vetenskapliga artiklar samlades in och granskades.

På senare tid har Facebook förändrat förutsättningarna för bland annat hur dagens offentliga Sjukhus kommunicerar med sina intressenter. Vissa Sjukhus har känt ett behov av att förändra sin kommunikation till att bli mer strategisk och anpassa sig till stigande krav på ökad transparens som kommit från såväl allmänhet som medier. Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra varför tre av Sveriges största offentliga Sjukhus använder det sociala nätverket Facebook. Dessutom kommer det studeras hur kommunikationen via Facebook tar sig uttryck hos dessa Sjukhus. Undersökningen har bedrivits genom kvalitativa intervjuer med anställda som är ansvariga för hanteringen av dessa Sjukhus officiella Facebooksidor.

Sjukhusmat är inte bara till för att patienterna ska bli mätta, studier visar också att den har en betydande roll i tillfriskningsprocessen. Det finns flera olika metoder att producera och servera mat på, där samtliga syftar till att ge patienten en så bra service som möjligt. En kvalitativ studie av tre Sjukhus i Skandinavien - Danmark, Norge och Sverige utfördes. Efter att ha valt ut ett Sjukhus i varje land, utfördes studiebesök med observationer och intervjuer med såväl kockar som ledare för matsektionen. Materialet sammanställdes till kartläggningar av de olika produktions- och serveringsmetoderna och utvärderades med hjälp av SWOT-modellen, det vill säga styrkor, svagheter, möjligheter och hot.

En kvalitativ intervjustudie med syfte att undersöka hur rökande patienter påverkas av ett rökfritt Sjukhus samt belysa sjuksköterskans roll..

Bakgrund: Stress är en naturlig del av livet, men när stressen är långvarig blir den patologisk. För att inte utveckla utmattningssyndrom och andra sjukdomar är det viktigt att ta stressen på allvar och försöka åtgärda den. Studier visade att sjuksköterskor som arbetade på Sjukhus kände sig stressade och uppvisade tecken på utbrändhet, samt att sjuksköterskor på stora Sjukhus upplevde mer stress än sjuksköterskor på mindre Sjukhus och inom andra vårdformer. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera stressfaktorer hos sjuksköterskor som arbetar på Sjukhus. Metod: Resultatet i denna litteraturstudie sammanställdes utifrån Goodmans sju steg genom granskning av artiklar som byggde på genomförda kvantitativa empiriska studier. Resultat: Följande teman av stressfaktorer identifierades: Dåliga arbets-förhållanden, problem mellan personalen, individuella och sociala faktorer, kunskapsnivå och arbetsuppgifter, samt emotionella och etiskt svåra situationer.