Äldre patienter som har risk för undernäring eller är undernärda är vanligt förekommande på svenska Sjukhus. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att förebygga undernäring hos äldre patienter (65+) på Sjukhus. En beskrivande litteraturstudie genomfördes där författarna granskade elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och Mosby´s index. Resultatet i studien visade att det finns flera olika mätmetoder för att upptäcka undernäring eller risk för undernäring hos äldre patienter inneliggande på Sjukhus.

The result of a short field work done in Maria Park, a place situated in the north of Helsingborg city. A comparative work, using the old S:a Maria and Maria Park. The same place, once a mental hospital, and now, at the time of the paper being written, it's a richer residential district. Is there anything left of the old mental hospital in the new community and the residents identities?.

källor: fackliga protokoll från 1912 till 1952, årsberättelser från 1927 till 1952.Metod: en kvalitativ textläsningSyfte: att undersöka skötarnas arbetssituation, med särskilt hänsyn till kvinnornas situation på Säters Sjukhus åren 1912 till 1952 utifrån ett fackligt perspektiv.Frågeställninigar: Hur arbetade och organiserade sig personalen i den fackliga organisationen för bättre arbetsvillkor på Säters Sjukhus. Vilka övergripande förändringar skedde för personalen på Säters Sjukhus med avseende på arbetsmiljö och utbildning, speciellt med avseende på genus. Hur gestaltade sig kvinnornas fackliga arbete och villkor på Säters Sjukhus jämfört med männens.Resultat: Det skedde tydliga förändringar i fackföreningens medlemsantal under perioden, föreningens viktigaste arbete var kampen för 48 timmars arbetsvecka. Under periodens senare del tillkom arbetarskyddslagstiftning som innebar en förbättring i arbetsmiljön. Lön och utbildning var andra frågor för fackföreningen, särskilt under 1940-talet förbättrades kvinnornas utbildningsmöjligheter.

Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor arbetar hälsofrämjande på ett hälsofrämjande Sjukhus..

För att patienten ska ha optimal chans till överlevnad är det av största vikt att rekommendationer i samtliga delar av kedjan som räddar liv följs. Sjuksköterskan är oftast bland de första på plats vid ett hjärtstopp på en vårdenhet, vilket gör det intressant att belysa vilka faktorer som påverkar överlevnaden efter hjärtstopp på Sjukhus. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer i behandlingen av hjärtstopp på Sjukhus som påverkar överlevnaden. Genom en sammanställning och analys av vetenskapligt värderad litteratur utfördes en systematisk litteraturstudie i ämnet. Resultatet visade att en väl fungerande organisation, utbildning, monitorering och följsamhet till riktlinjer var framgångsfaktorer i behandling av hjärtstopp.

Denna studie har med hjälp av kvalitativa metoder och inslag av kvantitativa metoder undersökt varför halk- och fallolyckor sker bland patienter på Sjukhus och hur halk- och fallolyckor kan förhindras. Halk- och fallolyckor bland patienter är idag ett stort problem på Sjukhusen runt om i Sverige och fler personer skadar sig genom halk- och fallolyckor än genom trafikolyckor. Fokus för denna studie har varit Skaraborgs Sjukhus i Skövde och Skaraborgs Sjukhus i Lidköping. Genom observationer, intervjuer med personal på de berörda Sjukhusen och en enkätundersökning har det framkommit att personalen anser att det finns för lite tid att alltid göra en fallriskbedömning för varje patient. Denna studie har visat att tidsbrist och glömska är två av de största orsakerna till att en fallriskbedömning inte görs för varje patient.

Bakgrund: Många äldre patienter faller under vårdtiden på Sjukhus. Detta leder till ökat lidande, förlängd vårdtid och en stor samhällskostnad. Sjuksköterskan har ett ansvar över patientsäkerhet och har en viktig funktion för det fallförebyggande arbetet.Syfte: Utifrån tidigare forskning undersöka hur förebyggande omvårdnadsarbete kan utformas för att minska fallrisken hos äldre patienter under vårdtiden på Sjukhus.Metod: Litteraturöversikt med 17 kvalitetsgranskade vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och Cinahl.Resultat: En adekvat riskbedömning är av största vikt för att kunna identifiera patienter med hög risk för fall och aktuella riskfaktorer. Riskbedömning behövs för att kunna utforma individuella omvårdnadsåtgärder för att förebygga fall. Denna litteraturöversikt visade att förändringar i miljön, individanpassade hjälpmedel, patientutbildning, fysisk aktivitet och tillskott av vitamin D kombinerat med kalcium är omvårdnadsåtgärder som kan förebygga fall och fallskador hos äldre personer på Sjukhus.Slutsats: Vi kan utifrån det vetenskapliga materialet i denna litteraturstudie dra slutsatsen att fall och fallskador kan förebyggas hos äldre personer genom preventiva omvårdnadsåtgärder baserade på identifierade fallriskfaktorer.

Sjuksköterskor på Sjukhusavdelningar upplever stress genom höga krav och lågt stöd från arbetsgivaren, låg kontroll över arbetet och stor arbetsbelastning. Syftet med den här studien var att beskriva vilka stressorer som finns hos avdelningssjuksköterskor på Sjukhus och vilka copingstrategier de använder för att hantera stressen. Frågeställningar till studien är: Vilka stressorer finns hos sjuksköterskor som arbetar på Sjukhus? Vilka copingstrategier använder sjuksköterskor på Sjukhus för att hantera stressen? Studiens metod är systematisk litteraturstudie. Analysmetoden är latent innehållsanalys.

Att vårdas på Sjukhus kan vara en svår upplevelse för många äldre männi- skor, men kan även upplevas som en befrielse. Syftet med denna litteratur- studie var att beskriva äldre människors upplevelse av att vårdas på Sjukhus. Elva vetenskapliga artiklar har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: Personalens bemötande är avgörande för att upprätthålla värdigheten: Samtal och infor-mation medför en känsla av kontroll: Sjukdomsupplevelsen påverkas av omvårdnadshandlingar: Oro att mista kontroll och värdighet och miljön speglar omvårdnadskvalitén. Vårdpersonalens bemötande och attityder är avgörande för äldre människors välbefinnande.

Sömn är en viktig del av människans liv, den är viktig för att människan skall uppleva hälsa och välbefinnande. Att bli inlagd på Sjukhus är en stor omställning vilket innebär ny, ovan miljö och andra rutiner än de som råder hemmavid vilket kan påverka sömnen. Trots att sömn är betydelsefull är det svårt att finna vårdvetenskapliga artiklar inom ämnet.Syftet med studien är att beskriva vilka faktorer som påverkar vuxna och äldres nattsömn på Sjukhus och äldreboende.Resultatet baseras på en litteraturöversikt där 19 stycken kvantitativa artiklar har analyserats och faktorer som påverkar vuxna och äldres nattsömn tagits fram. De faktorer som framkom var oro och bekymmer, smärta/smärtfrihet, ljud, ljus, sömnrutiner, bekvämlighet och fysisk beröring.Resultatet visar att sjusköterskan har en viktig roll för att främja patientens nattsömn. I diskussionen tas olika omvårdnadsåtgärder upp som sjuksköterskan kan tillämpa för att främja nattsömnen..

Syftet med denna studie var att beskriva barns upplevelser av att vårdas på Sjukhus samt vad barn anser vara betydelsefullt i omvårdnaden på Sjukhus. Studien genomfördes som en litteraturstudie som baserades på 11 vetenskapliga artiklar. Barns upplevelser av att vårdas på Sjukhus innefattade oro och rädsla inför sjukdom och behandling. Barnen upplevde den största rädslan för injektioner och smärta. Betydelsefullt vid omvårdnaden på Sjukhus var den fysiska miljön.

Delirium är en vanlig och allvarlig komplikation hos äldre personer som vårdas på Sjukhus och är förenad med försämrad prognos och ökad dödlighet. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka om särskilda vårprogram har förebyggande och lindrande effekter vid akut delirium hos äldre personer som vårdas på Sjukhus, om det finns skillnader i effekt av vårdprogram mellan olika typer av personer och om någon del av ett vårdprogram kan vara mera betydelsefull än andra. Metoden utgick från en systematisk arbetsprocess enligt Goodmans sju steg. Nio kvantitativa interventionsstudier och två kvantitativa litteraturöversikter ingick i analysprocessen. Analysen visade att det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att särskilda vårdprogram kan förebygga och lindra delirium och ett begränsat vetenskapligt underlag för att det finns skillnader i effekten av vårdprogram mellan personer med demens och andra personer som vårdas på Sjukhus.

Delirium är en vanlig och allvarlig komplikation hos äldre personer som vårdas på Sjukhus och är förenad med försämrad prognos och ökad dödlighet. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka om särskilda vårprogram har förebyggande och lindrande effekter vid akut delirium hos äldre personer som vårdas på Sjukhus, om det finns skillnader i effekt av vårdprogram mellan olika typer av personer och om någon del av ett vårdprogram kan vara mera betydelsefull än andra. Metoden utgick från en systematisk arbetsprocess enligt Goodmans sju steg. Nio kvantitativa interventionsstudier och två kvantitativa litteraturöversikter ingick i analysprocessen. Analysen visade att det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att särskilda vårdprogram kan förebygga och lindra delirium och ett begränsat vetenskapligt underlag för att det finns skillnader i effekten av vårdprogram mellan personer med demens och andra personer som vårdas på Sjukhus.

Föräldrars delaktighet i omvårdnaden av barn på Sjukhus har inte alltid varit självklar. Först efter andra världskriget började barns behov av föräldrar på Sjukhus belysas av forskare inom psykologi samt omvårdnad. Trots fortsatt utveckling av föräldrars delaktighet inom barnsjukvården återfinns fortfarande brister inom området. Syftet med litteraturöversikten var att belysa föräldrars upplevelse av delaktighet i omvårdnaden av sitt barn på Sjukhus. Resultatet visar föräldrars upplevelse av delaktighet i omvårdnad av barn på Sjukhus utifrån tolv vetenskapliga artiklar.

InledningKnäleden fungerar som en gångjärnsled och kan normalt sträckas c.a.5 grader och böjas i c.a.140 grader. Funktionen bygger mycket på stabilitet samt rörlighet, den artikulära kapseln runt knät är tunn men stabiliseras upp av omkringliggande ligament och senor med tillhörande muskler. Artros är den mest förekommande degenerativa sjukdomen i knäleden. Vid artros finns en obalans mellan uppbyggnad och nedbrytning av ledbrosket. Konventionell röntgenundersökning är standardmetod för diagnostik av knäledsartros, fyndet vid artros är fr.a.