Uppsatsen jämför förutsättningar som råder för övergång till demokrati i Irak eller om etniska och religiösa splittringar omöjliggör detta. Frågeställningen besvaras med tre teorier. Hobbes betonar en stark centralmakt för att undvika ett allas krig mot alla. Dahl betonar institutioner som behövs för storskalig demokrati samt Lijphart tillgrips för att undersöka vilka förutsättningar som måste finns för samverkan i ett pluralistiskt, religiöst och etniskt land. Dahls förutsättningar för lika rösträtt vid det slutliga avgörandet uppfylls, allmän rösträtt har införts och regeringen har valts utifrån grundlagen.

Mina slutsatser i mitt arbete är att rollen som finns inom Ithna Ashery inte är homogeniserad när man jämför olika individers subjektiva upplevelse av fenomenet. Däremot om man tittar på en metanivå så kan deras roll se tämligen lika ut. Men på individnivå, som detta arbete försökt behandla, så är den subjektiva upplevelsen av rollerna olika. Det som till stor grad påverkar den subjektiva upplevelse av rollen är sådana saker som den omgivande kontexten i samhället. Men även de mål den enskilda individen har med sin roll när det gäller framtiden för individen.

Under de senaste fyra åren efter Saddamregimensfall har det hållits allmänna val i Irak. Ett parlament har valts och flertalet demokratiska inslag har förts in i Irak, men det är en instabil demokrati i Irak. Vilka förutsättningar finns det egentligen för en demokrati i Irak? Vilka problem finns det? Det är dessa två frågor som besvarats i denna uppsats. Genom att använda moderniseringsteorin och teorin om det civila samhället har Irak analyserats för att kunna besvara de frågorna.

I denna uppsats kommer vi att behandla frågan om huruvida Gustav Vasa och Saddam Hussein kan anses vara landsfäder eller tyranner. Det finns mer eller mindre identiska strukturer vad gäller likheter mellan Vasa och Hussein som ledare och person. Likheterna yttrar sig i formen av ledarskap och strävan efter att bilda en stark nation, samt deras ambition att framstå som en stark symbol för makten. Men skillnaden mellan Vasa och Hussein är att det gjordes under olika historiska, sociala och politiska premisser. I Sverige fanns det en stark tro på att förändra Sverige från flera löst sammanhängande landskap till en stark enad nation.

The main objective of this research was to examine description of Islam in two different schoolbooks about religion. The rapport starts with an introduction of the subject and discusses the background of the topic. After the presentation, aims, and the questions I present my methods and material used in this research. Following the method and material is earlier research where I mention some of the previous rapports and results of researchers within the discourse. The theory used to investigate the text is postcolonial and the orientalism theory presented by Edward Said.The intention of the research was to answer if the books representation contributed to an oriental description of Islam and Muslims and to see how the text and pictures where used and structured.