En lärande organisation kännetecknas av att medarbetarna i en organisation utvecklar och för vidare kunskap mellan varandra, samt förmågan att förändra och tillämpa kunskaperna. Peter Senge utvecklade begreppet en lärande organisation och med hjälp av fem discipliner redogör han vad en organisation bör göra för att åstadkomma en lärande organisation. Kline och Saunders uppmärksammade att företag tog åt sig av Senge?s fem discipliner och märkte även att företagen behövde en mer detaljerad information om hur den lärande organisationen skapas. Därav grundade Kline och Saunders tio detaljerade steg som skapar en sådan organisation.Genom att ett företag är en lärande organisation anpassar den sin verksamhet till det som händer i omvärlden för att det ska gynna både medarbetare och ägare.

The Swedish government corporation Försäkringskassan is currently undergoing large organizational changes. Modifications are made regarding the national insurance system and work procedures. In this study we have investigated the procedures of change with the aim of identifying which pedagogical processes in work procedures that enables organizational learning. Furthermore, the study aimed at gaining insight of how the work procedures enable organizational learning in a learning organization. We have utilized case study tradition to examine specific occurrences in their natural environment to thereby understand the matter of investigation.

The Swedish government corporation Försäkringskassan is currently undergoing large organizational changes. Modifications are made regarding the national insurance system and work procedures. In this study we have investigated the procedures of change with the aim of identifying which pedagogical processes in work procedures that enables organizational learning. Furthermore, the study aimed at gaining insight of how the work procedures enable organizational learning in a learning organization. We have utilized case study tradition to examine specific occurrences in their natural environment to thereby understand the matter of investigation.

Uppsatsen beskriver vad ledaren gör för att omsätta uppdragsgivarens förväntningar, hur ledaren arbetar med visionen för organisationen och centrala värderingar för ökat lärande hos medarbetare. Centralt är ledarens praktiska görande för att underlätta lärande och koppling mellan teori och empiri. Jag vill öka förståelsen för vad ledaren gör och vilka tekniker som används för organisatoriskt lärande samt hur de kan kopplas till en organisation. Detta för att omsätta teorierna kring ledarskap för utveckling av en lärande organisation. Den mest framträdande teorin är Senges teori (Senge 1990, 1994) om lärande organisation.

I det konkurrensutsatta samhälle som vi idag lever i är inte kommunen på samma sätt som tidigare en självklar och livstrogen arbetsgivare. I dagens samhälle gäller det att bygga upp en organisation som har ett starkt varumärke. Vikten av att bygga ett starkt varumärke är en förutsättning för att kunna behålla och attrahera ny arbetskraft.Studien har genomförts på en kommun i Sverige där vi har undersökt hur kommunen arbetar med frågor som arbetsgivarpolicy och värdeord. Med hjälp av teoretiker som Senge och Argyris diskuterar vi kommunens vision om att vara en lärande organisation. Storstadskommunen arbetar efter en ny arbetsgivarpolicy och en uppsättning värdeord, där kommunen uppmuntrar sina anställda till ett kontinuerligt lärande.Vi vill med denna studie ta reda på hur arbetsgivarpolicyn påverkar kommunen som organisation samt vilken påverkan dessa uppsatta värdeord har på kommunens varumärke.

SammandragAtt organisationer lär är ofta en förutsättning för att nå goda resultat. Viktigt för lärandet är att kunna bevara sin kompetens och utveckla den. Genom att forma en lärande organisation är detta möjligt. Med finanskrisen 2008 och den rådande lågkonjunkturen har många organisationer varit tvungna till stora nedskärningar. Detta gäller inte minst flygbolaget SAS.

Försvarsmakten verkar i en föränderlig miljö. Detta ställer krav på en flexibel organisation som lär av hur omgivningens förändrade karaktär påverkar verksamheten. Detta bör även återspeglas i hur utveckling av utbildning inom Försvarsmakten går till. Erfarenheter kan ses som en del av den speglade förändringen av den miljö som verksamheten bedrivs i. I marinen har man utvecklat Marinens systematiska erfarenhetshantering som beskriver hur dragna erfarenheter skall omsättas i förändrad verksamhet.Syftet med uppsatsen är att utreda förekomsten av dokumenterade rutiner för hur erfarenheter från verksamheten tas till vara i utvecklingen av specialistofficersutbildningen.

Abstrakt Agneta Szwej Bylin (2015), Skolutveckling ? från att lära andra till att lära av varandra (School Development ? from Teaching Others to Learning from each Other), Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö Högskola Bakgrund: Svensk skola är enligt skollagen skyldig att kontinuerligt utvecklas i takt med samtiden och det samhälle vi lever i för att skapa bästa förutsättningarna för dess elever.. Skolutveckling sker ofta genom övergripande reformer eller projekt med kommunen eller skolverket som initiativtagare. Specialpedagogens roll enligt examensförordningen är att verka för skolutveckling och pedagogiskt lärande i syfte att skapa en skola för alla. Forskningen om olika aktörers upplevelser av skolutveckling är bristfällig varför det finns ett allmänintresse att belysa det.

Sammanfattning Petter Ulmert (2013), Samtalets betydelse för organisatoriskt lärande (Significance of conversation for organizational learning), Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö högskola. Problemområde Detta arbete handlar om hur kunskap och lärande uppstår i samtal. Jag har undersökt hur anställda uppfattar denna process och hur de tänker kring en organisations förståelse för fenomenet som sådant. Informanterna har fått diskutera hur och när samtal blir lärande, reflektera över sina erfarenheter och i fokusgruppen ta del av andras. På så sätt kan man säga att arbetet i sig självt bidrar till det kunskapande och lärande som jag är ute efter att skapa en större förståelse för. Syfte Studien syftar till att skapa en tydligare bild av hur organisatoriskt lärande och kunskap genereras i samtal. Mina preciserade frågeställningar är; Vilka faktorer inverkar på samtalets förmåga att bli lärande? Hur påverkas lärande samtal av interaktion deltagarna emellan? Hur uppfattar anställda i olika organisationer möjligheter till lärande samtal? Metod och teori Jag har använt ostrukturerad fokusgrupp för insamling av empiri.

I vår uppsats Varför inte en vägledare? har vi behandlat en studie- och yrkesvägledares kunskaper och hur de kan användas i verksamheter utanför utbildningsväsendet. Utifrån det livslånga lärandet och vikten av att hänga med den globala marknadsförändringen måste både individer och organisationer oavbrutet tänka på att utvecklas. I dagens kunskapssamhälle räcker det inte att utbilda sig en gång utan individerna måste ständigt tänka på att vara anställningsbara. Syftet med vårt examensarbetet är att undersöka hur medverkande organisationer utanför utbildningsväsendet får fram och tar till vara på personalens kompetens inom verksamheten.

Denna uppsats behandlar ämnet lärande i organisationer med avseende på små organisationer.Vårt syfte är: att bidra med en ökad förståelse för hur lärandet påverkas av den interna kommunikationen i små organisationer. Den här förståelsen hoppas vi kan inspirera såväl praktiker som forskare, till att uppmärksamma den interna kommunikationens betydelse för lärandet inom små organisationer.Studien består av två fallstudier av kulturorganisationerna Iaspis (samtidskonst) och RawFusion Recordings (musik). Urvalet av fallorganisationer motiveras främst av deras storlek, samt att de båda verkar inom konst- och kultursektorn. Vi studerar för att verka inom denna sektor. Ansatsen är deduktiv och utgår från ett ramverk som baseras på forskning inom lärande i organisationer.

BAKGRUND: Det ideella arbetet har en stor betydelse i dagens idrottsverksamheter runt om i Sverige, där individer frivilligt ställer upp vid olika arbetsuppgifter. Det finns idag över 600 000 ideella ledare och arbetare som ständigt engagerar sig och bidra till idrottsverksamheter runt om i Sverige från sin egen tid. Vi anser då att vår studie ökar en bättre förståelse för vad som påverkar en ideellt arbetande till att engagera sig mer, vilket kan vara problematiskt när ideella arbetare inte får betalt eller har tidsbrist. Denna studie riktas till verksamheter som arbetar för barn och ungdomar i vårt mångkulturella samhälle. Styrelsen i Andersberg IK är gruppen som ligger i fokus i studien.SYFTE: Syftet med studien är att studera styrelsemedlemmarnas erfarenheter och upplevelser av den sociala interaktionen inom styrelsen samt vilken betydelse dessa erfarenheter har på styrelsemedlemmarnas engagemang i en idrottslig ideell verksamhet med olika etniska bakgrunder.METOD: Studien inspireras av en fenomenologisk vetenskapsteoretisk ansats.  Fyra intervjuer och en observation genomfördes på samtliga styrelsemedlemmar.

Sammanfattning Victoria Laurin (2015), Skolforskning för alla?- Vem söker vad och hur, School research for all?- Who are looking for what and how, Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö Högskola. Bakgrund: En undran om varför vi inom skolans värld verkar lägga tid på att ständigt uppfinna hjulet igen föranledde en nyfiken fråga om vem som söker, sprider och omsätter forskning inom verksamheten. Vem har ansvaret formulerat i sitt yrkesuppdrag? Hur ser det ut angående ansvar, sökande, kommunikation och praktiskt användande av forskning ute i verksamheterna? Som student vid specialpedagogprogrammet har jag skaffat mig förtrogenhet med att söka, tolka och omvandla forskning genom förändringsarbete. Hur ser verkligheten ut som möter mig som färdig specialpedagog? Syfte och frågeställning: Syftet är att, genom en mindre undersökning, söka svar på frågorna om hur forskning bevakas, söks, kommuniceras och används inom skolan samt vem som ansvarar för detta.

Ridning är en av Sveriges största sporter med en halv miljon utövare (SvRF 2014). Cirka en tredjedel av landets invånare kommer enligt Jordbruksverket (2013a) på något sätt i kontakt med hästar. Svenska Ridsportförbundet (SvRF) är ansvarig organisation för sporten och verkar under Riksidrottsförbundet (Risshytt-Collman et al. 2012). Inom SvRF ryms såväl tävlingsridning som hobbyridning (SvRF 2014).