Titel in original language: Marmorerningsmåleri ? behov av Samsyn och kommunikationLanguage of text: SwedishNumber of pages: 45.

Under 2006 skedde omfattande förändringar i livsmedelslagstiftningen, dels på EU-nivå, dels på nationell nivå. Det nya regelverket blev mindre detaljstyrt och mer inriktat på de mål som ska nås. Mot bakgrund av denna inbyggda flexibilitet ställs högre krav på inte bara livsmedelsföretagare, utan även på inspektörernas kompetens. Livsmedelslagstiftningen är utformad så att det innebär ett stort tolkningsutrymme för inspektörerna. Samtidigt måste kontrolltillsynen vara enhetlig över kommungränserna.

Syftet med denna undersökning och uppsats är att ta reda på om det finns en Samsyn när det gäller att arbeta med åtgärdsprogram och om det saknas hur ser attityden ut då? I Skolverket (2008) står det att: ?Kravet på att utarbeta åtgärdsprogram omfattar alla skolformer utom förskoleklassen [?] ? Undersökningen är kvalitativ och baseras på enkätfrågor samt intervjuer, urvalet i undersökningen består av pedagoger från olika yrkeskategorier på två mindre, mellansvenska skolor med förskoleklass till år 5. Dessutom intervjuade vi rektorer,specialpedagog, speciallärare samt skolsköterska.Resultatet visade att det finns en Samsyn även om det skiljer sig åt i vissa anseenden. Rektor har yttersta ansvaret för att ett åtgärdsprogram upprättas och delar, tillsammans med sin personal, synen på nyttan av ett åtgärdsprogram..

Stora krav ställs på lärare i dagens samhälle. Genom att studera hur lärare mår kan faktorer som påverkar deras hälsa upptäckas. Ett sätt att undersöka det är mäta deras känsla av sammanhang (KASAM). I denna studie har undersökts den känsla av sammanhang lärare i grundskolan har i sitt yrkesliv. I studien användes en enkät som delades ut till 60 lärare som var verksamma inom årskurs ett till sex på tre olika grundskolor i Luleå kommun, varav 43 lärare besvarade enkäten.

I denna studie har vi undersökt om det finns en Samsyn på matematik mellan pedagoger i förskoleklass och lärare som arbetar med de tidigare åren (1-3). I vårt arbete får vi svar på om det finns en ?röd tråd? mellan matematikundervisningen i förskoleklass och år 1. Vi har studerat vad forskningen säger om matematikunder- visning i år F-1 samt vad den, sedan 1998, gemensamma läroplanen säger. Genom enkätundersökning och intervjuer har vi bl.a.

Körskador i samband med skogsbruk är ett problem. År 2012 togs en branschgemensam policy fram, som innehöll definitioner och rekommendationer för undvikande av allvarliga körskador. Studier har visat att attityder, kunskap och Samsyn är viktiga faktorer för att minska körskador. Målet var att belysa hur väl Skogssällskapets policy angående körskador har förmedlats från tjänstemän till maskinförare, samt att undersöka hur kommunikation kring, attityder till och Samsyn om körskador ser ut hos maskinförare, produktionsledare och skogsförvaltare. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med 4 maskinförare och 5 tjänstemän. Sedan gjordes en kvantitativ undersökning genom en mejlenkät till 89 maskinförare, 15 produktionsledare och 34 skogsförvaltare, med total svarsfrekvens 36 %.

Bakgrund: Kursplanen i Svenska A anger mål och kriterier som är gemensamma för alla elever oavsett gymnasieprogram. Vi tycker oss ha sett, under våra VFU-perioder, att tolkningen av mål och kriterier ser olika ut på olika program. Vad är det för en syn på grammatik vi kommer att möta i vår framtida lärargärning? Syfte: Att undersöka om det finns en Samsyn kring grammatikundervisning i svenskämnets kurs A i jämförelse mellan yrkes- och studieförberedande gymnasieprogram, samt vilka skäl lärare anger för grammatikundervisning. Våra frågeställningar är följande: Har lärare inom yrkes- och studieförberedande program samma motiv till grammatikundervisning? Genomför lärare inom yrkes- och studieförberedande program grammatikundervisning på likartat sätt? Definierar lärare inom yrkes- och studieförberedande program grammatik på samma sätt? Förekommer diskussioner om grammatik i undervisningen mellan lärare? Metod: Vi har genomfört åtta kvalitativa intervjuer med gymnasielärare som undervisar i svenska inom yrkes- respektive studieförberedande program.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka huruvida det finns en Samsyn mellan elever och lärare och lärare emellan rörande begreppen mobbning och kränkande behandling och kring det preventiva arbetet som sker på skolan mot mobbning. Arbetet syftar också till att undersöka om den utvalda skolans preventiva arbete motsvarar det skolor ska göra enligt skollagen och bör göra enligt forskare på området. För att undersöka detta gjordes individuella kvalitativa intervjuer, i en utvald klass på en grundskola i Skåne. Två lärare och åtta elever deltog i undersökningen. Informanternas svar kategoriserades utifrån övergripande frågeställningar som ställdes till samtliga informanter.

Studiens syfte är att beskriva erfarenheter och upplevelser hos förskollärare av samverkan och Samsyn mellan förskola och förskoleklass, samt hur processen kring barns övergång mellan de båda instanserna kan komma i uttryck. För att precisera mitt syfte har följande frågeställningar varit centrala: Hur ser förskollärare i förskola och förskoleklass på samverkan mellan förskola och förskoleklass? Hur förbereds barnen inför förskoleklass/skola och hur tänker förskollärare runt övergången mellan förskola och förskoleklass? Vad upplever förskollärarna som positivt respektive problematiskt i processen? Vad ser förskollärarna för utvecklingspotential i samverkansarbetet?Forskningsansatsen är etnografiskt inspirerad där studiens utformning har grundat sig i en kvalitativ metod där intervjuer med förskollärare verksamma i förskola eller förskoleklass genomförts. Frågorna hade karaktären av att vara öppna i sin utformning och svaren blev därefter detaljerade och omfångsrika. Tolkningsansatsen för studien har utgått från det sociokulturella perspektivet och resultatet av intervjuerna har satts i relation till tidigare forskning och styrdokuments skrivningar.Resultatet av studien visade på en samverkan mellan förskola och förskoleklass som är förbundet med den överskolning som verksamheterna planerar för då barnet ska lära känna sin nya förskoleklassmiljö.

Syftet med detta arbete var att undersöka medvetenheten och lekens betydelse hos personal i förskolan och om det finns en Samsyn mellan personal och rektorer om lekens betydelse. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om lekens betydelse för barns utveckling och den delen avslutas med en del om lek som en specialpedagogisk metod. Med hjälp av intervjuer av personal och rektorer har vi undersökt förskolepersonals medvetenhet om lekens betydelse samt om det finns en Samsyn mellan personal och rektorer om lekens betydelse. Vi har även undersökt om det finns skillnader mellan olika kommuner. Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning på att rektorns inställning och medvetenhet om lekens betydelse har stor betydelse för hur mycket leken diskuteras och medvetandegörs i personalgruppen..

Syftet med detta arbete var att undersöka medvetenheten och lekens betydelse hos personal i förskolan och om det finns en Samsyn mellan personal och rektorer om lekens betydelse. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om lekens betydelse för barns utveckling och den delen avslutas med en del om lek som en specialpedagogisk metod. Med hjälp av intervjuer av personal och rektorer har vi undersökt förskolepersonals medvetenhet om lekens betydelse samt om det finns en Samsyn mellan personal och rektorer om lekens betydelse. Vi har även undersökt om det finns skillnader mellan olika kommuner. Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning på att rektorns inställning och medvetenhet om lekens betydelse har stor betydelse för hur mycket leken diskuteras och medvetandegörs i personalgruppen..

Sammanfattning Malmö Högskola Skolutveckling och ledarskap Anna Grönberg D-uppsats 39 sidor Handledare: Birgitta Lansheim Examinator: Lotta Andersson Nyckelord: delaktighet, inkludering, integrering, mångfald, Samsyn, stödinsatser, variation Inom skolan är vi ofta överens om att vi ska ha en skola för alla, där var och en har rätt till lärande och delaktighet. Däremot finns det olika tolkningar av hur skolan ska utformas för att betraktas som inkluderande. Syftet med denna studie var att undersöka strategier och arbetsformer avsedda att främja delaktigheten hos elever. Den kvalitativa studien genomfördes med hjälp av intervjuer och observationer på två skolor i en kommun där man profilerat sig med ett inkluderande arbetssätt. Två pedagoger och två specialpedagoger intervjuades.

Syftet med vår undersökning är att se om de nationella proven i svenska för skolår 5 uppfyller kraven från kriteriet godkänd. Vi vill även se om det finns en Samsyn mellan lärarkategorier när det gäller tolkning, värdering och bedömning.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om betygssystemet, bedömningsteorier och nationella prov. Undersökningen genomfördes på en skola i tre steg; enkäter, två delprov att rätta samt intervjuer med standardiserade frågeområden.Undersökningen visar att det oftast är lärarens egna tolkningar och värderingar som styr själva bedömningen. Det råder ingen Samsyn mellan lärare på olika stadier, trots att de nationella proven ska ge en rättvis och likvärdig bedömning i hela landet.Vår undersökning är liten och mycket begränsad. Den är på inget sätt heltäckande utan ger bara en bild av hur bedömningen av de nationella proven kan gå till på en skola..

Syftet med denna undersökning och uppsats är att ta reda på om det finns en Samsyn när det gäller att arbeta med åtgärdsprogram och om det saknas hur ser attityden ut då? I Skolverket (2008) står det att: ?Kravet på att utarbeta åtgärdsprogram omfattar alla skolformer utom förskoleklassen [?] ? Undersökningen är kvalitativ och baseras på enkätfrågor samt intervjuer, urvalet i undersökningen består av pedagoger från olika yrkeskategorier på två mindre, mellansvenska skolor med förskoleklass till år 5. Dessutom intervjuade vi rektorer,specialpedagog, speciallärare samt skolsköterska.Resultatet visade att det finns en Samsyn även om det skiljer sig åt i vissa anseenden. Rektor har yttersta ansvaret för att ett åtgärdsprogram upprättas och delar, tillsammans med sin personal, synen på nyttan av ett åtgärdsprogram..

Med den här studien har jag velat undersöka förutsättningar för att realisera gällande styrdokuments skrivningar om kollektiva lärprocesser och elevers subjektskapande, genom att iscensätta ett litteratur- och bildprojekt i en klass i år 9 i min bildpedagogiska praktik. Genom att dokumentera och reflektera över processen har jag sett att dessa förutsättningar kan skapas, men att de olika ramfaktorer som finns, i vissa fall försvårar realiserandet. Det handlar till exempel om tidsaspekter, schematekniska frågor, elevers förväntningar, bildämnets traditioner och en brist på en Samsyn mellan pedagoger angående människo- och kunskapssyn och dess konsekvenser för praktiken.Perspektivet har också vidgats ut från den egna praktiken, till att omfatta hur några andra aktörer tolkar och realiserar våra styrdokuments skrivningar. Enskilda intervjuer har gjorts på två friskolor; med en pedagogista på en Reggio Emiliainspirerade skola, en Freinetpedagog, samt med en kommunal skolchef och en kommunalt anställd bildlärare i en annan kommun. Där fann jag en stor Samsyn beträffande hur man såg på förutsättningar för att främja kollektiva lärprocesser och elevers subjektskapande.