Sök:

Sökresultat:

25 Uppsatser om Samhällsuppbyggnad - Sida 1 av 2

Revisorns roll inom ekonomisk brottslighet: En analys av f?rv?ntningsgapet och revisorns f?rpliktelser

Ekobrott har l?nge funnits p? den kriminalpolitiska agendan och ligger h?gt upp p? samh?llets ?tg?rdslista. Revisorer ses i samh?llet som en central akt?r i att f?rebygga och bek?mpa ekonomisk brottslighet. Tidigare forskning indikerar d?remot att det f?religger ett f?rv?ntningsgap mellan revisorer och samh?llet om revisorers faktiska roll.

UTOMEUROPEISKT F?DDAS UPPLEVELSER P? DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN

Bristf?llig arbetsmarknadsintegration ?r ett samh?llsfenomen som drabbar b?de individerna och samh?llet. Syftet med denna studie har varit att belysa utomeuropeiska individers upplevelser p? den svenska arbetsmarknaden. Studien vill belysa b?de m?jligheter och hinder som dessa individer m?ter n?r det g?ller att f? tilltr?de till f?rv?rvslivet.

Se mig f?r den jag ?r

Bakgrund: Psykisk oh?lsa ?r en folksjukdom i det svenska samh?llet och m?nga beh?ver v?rd f?r detta. Sjuksk?terskans roll i den psykiatriska v?rden inneh?ller ansvar f?r omv?rdad och utf?ra medicinska behandlingar men ocks? att fr?mja individens sj?lvbest?mmande och delaktighet. Sjuksk?terskan anmodas att arbeta med personcentrerad ansats d?r relationen till patienten ?r avg?rande. Syfte: Att unders?ka patienters och sjuksk?terskors upplevelse av v?rdrelationen i psykiatrisk v?rd.

TRANSPARENS. Att bli bem?tt som transperson inom v?rden

Bakgrund: Transpersoner ?r en samh?llsgrupp som rapporterar h?gre grad av diskriminering inom sjukv?rdssystemet ?n cispersoner, n?got som grundar sig i cisnormativiteten som r?der i v?rlden och i v?rdsystemet. Transpersoners h?lsobehov ?r m?ngfacetterade och kan innefatta b?de k?nsbekr?ftande v?rd samt generell sjukv?rd. H?lsostandarden ?r l?gre i denna samh?llsgrupp ?n i den generella populationen.

Den moderna organisationen i en f?r?nderlig milj? - En kvalitativ fallstudie av ett f?r?ndringsarbete i en svensk nischbank

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

Sjuksk?terska p? lika villkor - Hur j?mst?llt ?r det inom sjukv?rden?

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

?DEN SOM ALDRIG DANSAR FEL, ?R DEN SOM ALDRIG DANSAR? En kvalitativ intervjustudie om ?ldre personers upplevelser av gammaldans utifr?n ett h?lsoperspektiv

Bakgrund: Att ?ldras ?r en naturlig process som kan leda till f?r?ndringar i meningsfulla aktiviteter, vilket kan p?verka ?ldre personers h?lsa och delaktighet. Arbetsterapeuter m?ter ?ldre personer i sin vardag f?r att delvis uppr?tth?lla h?lsan genom aktivitetsbaserade insatser, samt fr?mja sj?lvst?ndighet och deltagande i aktiviteter. Tidigare studier har visat att aktiviteten dans, som meningsfull aktivitet, har bidragit till ett aktivt och h?lsosamt liv, samt skapa en k?nsla av samh?righet hos ?ldre personer.

FRITIDSHEMMETS KOMPLETTERANDE OCH KOMPENSATORISKA UPPDRAG I ANPASSADE GRUNDSKOLAN En kvalitativ fokusgruppsstudie

Syfte: Studien syftar till att unders?ka vilka erfarenheter n?gra fokusgrupper l?rare i fritidshem, knutna till anpassade grundskolan, har av undervisning p? fritidshem med fokus p? de kompletterande och kompensatoriska uppdragen. Teori: Studien utg?r fr?n Gert Biestas utbildningsfilosofiska teoribildning och Pierre Bourdieus symboliska kapital. Biesta kritiserar synen p? l?randet som en individuell angel?genhet d?r eleven blir ett objekt i utbildningssystemet. I st?llet beh?ver eleven definieras som ett subjekt vars l?rande utg?r fr?n aktivt handlande i samspel med omgivningen, d?r den vuxne blir elevens medunders?kare av v?rlden och ser det ov?ntade i varje m?te som ny erfarenhet.

VISSERLIGEN S? KAN MAN INTE OPERERA EN S?GVERKSMASKIN, MEN MAN KAN JU LIKSOM G?RA N?GOT F?R DEMOKRATIN. En diskursanalytisk studie om folkh?gskolans roll i det nyliberala samh?llet

In this bachelor's thesis, we investigate the Swedish folk high school?s role in neoliberal society, which is analyzed through the lens of Norman Fairclough's critical discourse theory as well as Erving Goffman's theory of social deviants. The focus of our study has been participants in creative education, such as art, theater and creative writing. Our findings include that participants at folk high schools find great value in their education, both creatively and personally. They note that they have experienced a large amount of personal growth, regarding both openness towards others and higher confidence and their own abilities and identity.

BARRI?RER SOM MEDF?R ATT PERSONER MED MISSBRUK KAN AVST? FR?N ATT S?KA V?RD. En litteratur?versikt

Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.

I M?TE MED STIGMATISERING: Sjuksk?terskors och sjuksk?terskestudenters attityder till patienter med HIV/AIDS

BAKGRUND: Ungef?r 40 miljoner m?nniskor lever med HIV idag. Personer som drabbats av HIV kr?ver livsl?ng behandling f?r att viruset inte ska utvecklas till AIDS. Stigmatisering och diskriminering mot HIV-positiva personer ?r frekvent ute i samh?llet, men ?ven inom sjukv?rden.

Tack f?r att du v?gade g?ra det m?nga av oss fantiserat om - En netnografisk studie om hur skolattentat diskuteras p? Flashback

Syfte och fr?gest?llningar: Studiens syfte ?r att analysera r?ttf?rdigande och f?rd?mande av skolattentat p? internetplattformen Flashback. F?r att ytterligare komma ?t r?ttf?rdigande breddas fokuset ?ven till hur tillv?gag?ngs?tt och strategier f?r att beg? skolattentat ?l?rs ut? p? Flashback. Studien ?r viktig f?r att den i f?rl?ngningen skulle kunna bidra med identifiering av potentiella g?rningspersoner och d?rmed bidra till det brottspreventiva arbetet i samh?llet.

Attityd till skatt - En kvantitativ analys av individens attityd till att undvika skatt, b?de utifr?n regelr?tta och lagbrytande scenarion

Denna vetenskapliga studie ?mnar att utforska och f?rst? de faktorer som p?verkar individens inst?llning till skatt i form av att unders?ka agerandet i hypotetiska skattescenarion d?r individen kan uppskatta sin sannolikhet att g?ra handlingar som undviker skatt. F?r att analysera sambanden mellan bland annat politiska ideologier, syn p? omf?rdelning och individuella skillnader i relation till skatteattityder har faktor- och regressionsanalyser genomf?rts. Datainsamlingen genomf?rdes genom en enk?tunders?kning med hj?lp av Qualtrics och till analysen bestod 78 deltagare.

Specialistsjuksk?terskors erfarenhet av att identifiera ?ldre personer med risk f?r suicid utanf?r den psykiatriska specialistv?rden

Bakgrund: Personer ?ver 65 ?r utg?r 17 procent av befolkningen, men de svarar f?r 25 procent av all suicid, vilket g?r gruppen ?verrepresenterad. Suicid f?rekommer i alla samh?llsklasser och ?r ett folkh?lsoproblem. P? varje fullbordat suicid genomf?rs cirka 30?40 suicidf?rs?k hos den yngre befolkningen.

ATT FR?MJA PSYKISK H?LSA OCH MENINGSFULLHET I VARDAGEN F?R PERSONER MED RYGGM?RGSSKADA

Bakgrund En ryggm?rgsskada p?verkar funktionen och f?rm?gan att kunna vara delaktig i dagliga aktiviteter p? flera s?tt. Personer som drabbats av en ryggm?rgsskada har visat sig ha st?rre risk att utveckla psykisk oh?lsa ?n den ?vriga befolkningen. De som i ett tidigt stadium efter skadan m?r s?mre psykisk har ?ven en ?kad risk att isolera sig och inte vara delaktig i aktiviteter i samh?llet.

1 Nästa sida ->