Lojalitetsplikten är vanligt förekommande i Samarbetsavtal som t.ex. licensavtal, outsourcingavtal, avtal om företagsförvärv etc. Plikten finns för att se till att parter förhåller sig lojala gentemot varandra, genom att iaktta motpartens intressen. Eftersom det inte finns någon tydlig reglering av lojalitetsplikten i svensk lag uppstår vanligtvis tvister mellan avtalsparter vad gäller de olika parternas förpliktelser och krav på att förhålla sig lojala gentemot varandra.Syftet med uppsatsen är att belysa vilken betydelse lojalitetsplikten har i ett Samarbetsavtal oavsett om det har reglerats i avtalet eller inte. Eftersom parterna inte alltid är medvetna om att de ingått ett enkelt bolag kommer lojalitetsplikten att belysas ur ett associationsrättsligt och avtalsrättsligt perspektiv.Vi har funnit att det inte har någon betydelse om plikten regleras i en särskild klausul i ett Samarbetsavtal eftersom plikten är allmänt accepterad inom svensk rätt.

Lojalitetsplikten är vanligt förekommande i Samarbetsavtal som t.ex. licensavtal, outsourcingavtal, avtal om företagsförvärv etc. Plikten finns för att se till att parter förhåller sig lojala gentemot varandra, genom att iaktta motpartens intressen. Eftersom det inte finns någon tydlig reglering av lojalitetsplikten i svensk lag uppstår vanligtvis tvister mellan avtalsparter vad gäller de olika parternas förpliktelser och krav på att förhålla sig lojala gentemot varandra.Syftet med uppsatsen är att belysa vilken betydelse lojalitetsplikten har i ett Samarbetsavtal oavsett om det har reglerats i avtalet eller inte. Eftersom parterna inte alltid är medvetna om att de ingått ett enkelt bolag kommer lojalitetsplikten att belysas ur ett associationsrättsligt och avtalsrättsligt perspektiv.Vi har funnit att det inte har någon betydelse om plikten regleras i en särskild klausul i ett Samarbetsavtal eftersom plikten är allmänt accepterad inom svensk rätt.

Lojalitetsplikten är vanligt förekommande i Samarbetsavtal som t.ex. licensavtal, outsourcingavtal, avtal om företagsförvärv etc. Plikten finns för att se till att parter förhåller sig lojala gentemot varandra, genom att iaktta motpartens intressen. Eftersom det inte finns någon tydlig reglering av lojalitetsplikten i svensk lag uppstår vanligtvis tvister mellan avtalsparter vad gäller de olika parternas förpliktelser och krav på att förhålla sig lojala gentemot varandra.Syftet med uppsatsen är att belysa vilken betydelse lojalitetsplikten har i ett Samarbetsavtal oavsett om det har reglerats i avtalet eller inte. Eftersom parterna inte alltid är medvetna om att de ingått ett enkelt bolag kommer lojalitetsplikten att belysas ur ett associationsrättsligt och avtalsrättsligt perspektiv.Vi har funnit att det inte har någon betydelse om plikten regleras i en särskild klausul i ett Samarbetsavtal eftersom plikten är allmänt accepterad inom svensk rätt.

Syfte: Syftet med denna fallstudie av Aptilo Networks är att identifiera kritiska faktorer för företagets framtida tillväxt i branschen för trådlösa nätverk, här benämnd WLAN-branschen. Metod: Metoden i denna uppsats är den kvalitativa fallstudien. Primärdatan består av intervjuer med representanter från fallföretaget. Vidare har ett antal kompletterande intervjuer genomförts med representanter för olika ägare, samarbetspartners, kunder och oberoende analytiker. Sekundärdata består av information från affärstidskrifter, facktidskrifter, pressmeddelanden, nyhetsbrev, informationsmaterial från fallföretaget och dess samarbetspartners samt rapporter från diverse analytiker.

Vad har barn i Sverige för rättigheter idag och vad har föräldrar för skyldigheter gentemot sina barn? Ska föräldrar skiljas eller ska de stanna kvar för barnens skull? När familjer splittras är det ofta barnen som blir de största förlorarna, för att föräldrar inte kan komma överens. Ska det verkligen vara så? Lagstiftningen har de senaste årtiondena förbättrats och går fortfarande i positiv riktning inom detta område, bl.a. beroende på att separationer inom familjer har blivit allt vanligare och att samhällsutvecklingen har förändrats.

Titel: Sponsring till vilken nytta- för filantropi eller PR? Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Elin Jacksson och Elin Åkerblom Handledare: Agneta Sundström Datum: 2015 - Juni  Syfte: Syftet är att skapa ökad förståelse för företagens arbete med sponsring, vad som motiverar dem och vilken nytta arbetet bidrar till. Metod: Uppsatsen har kvalitativ metod och komparativ design som omfattar tio semistrukturerade intervjuer riktade mot tio företag som marknadsför ett sponsorarbete på idrottsarenor. Data har sammanställts genom att infoga nyckelord i en tabell som sedan ligger till grund för analys där teoretiskt stöd finns från vetenskapliga artiklar. Resultat & slutsats: Företag arbetar med sponsring i huvudsak för att bidra till samhällsnytta samtidigt som företagen marknadsförs, de använder sponsring både för att skapa nytta för samhället och nytta för företaget. Vi har funnit att företagen befinner sig i utvecklingsfas där vikten nu är att samarbeta och kräva något tillbaka från de organisationer som erhåller stöd. Förslag till fortsatt forskning: Vi föreslår fler studier som studerar den utvecklingsfas företag befinner sig inom och om Samarbetsavtal är effektivare än sponsoravtal, om företagens arbete för hållbart samhälle uppfattas som mer trovärdigt med Samarbetsavtal än med sponsoravtal. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till att ge ökad förståelse för företagens sponsorarbete och visar att samhällsnyttan är det som motiverar till sponsorarbete. Vi har funnit att företagen befinner sig i en utveckling där största vikten av sponsoravtal bygger på samarbete där sponsorstagaren förväntas motprestera för att erhålla stöd. Nyckelord: CSR, Filantropi, Sponsring, PR, Samhällsnytta, Image.

Bakgrund och problem: De senaste decennierna har komplexiteten och variationen av olika samarbeten ökat. När komplexiteten ökar i ett samarbete ökar även behovet av koordinering samtidigt som upprättande av ett fullständigt Samarbetsavtal blir svårare, vilket skapar utrymme för ett opportunistiskt beteende. En parts opportunistiska handlande kan skapa styrproblem i samarbetet. I och med den ökade variationen av samarbeten är det därför intressant att undersöka styrproblemen som kan uppkomma av samarbeten.Syfte: Syftet är att ur ett ekonomistyrningsperspektiv identifiera och beskriva okontrollerbara faktorer som kan uppkomma av en interorganisatorisk relation samt försöka förklara vilka styrmekanismer som kan tillämpas för att mildra okontrollerbarheten.Avgränsningar: Uppsatsen har fokuserat på att undersöka samarbetet inom IT-system, produkter och service mellan en sparbank och Swedbank.Metod: Kvalitativa intervjuer har genomförts med representanter från två parter i en interorganisatorisk relation. Det empiriska materialet har analyserats utifrån en analysmodell som bygger på en identifieringsprocess av okontrollerbara faktorer.

EU och Ryssland har förhandlat för att kunna enas om ett nytt partner- och Samarbetsavtal (PSA) sedan år 2008. Trots tiden som löpt sedan dess har de hittills inte lyckats enas om ett nytt avtal. Parternas förra PSA löpte ut år 2007 men förnyas årligen till dess att en av parterna säger upp avtalet eller tills parterna sluter ett nytt avtal. EU och Ryssland vill sluta ett nytt PSA för att få ett rättsligt ramverk som är bättre anpassat till den betydande ökning av handel, samarbete och andra utbyten som har etablerats mellan parterna sedan det förra avtalet slöts 1994. En omständighet som kan ha försvårat avtalsförhandlingarna är Rysslands potentiella kränkningar av internationell humanitär rätt (IHR) under kriget i Georgien år 2008.Mellan den 7 och 15 augusti 2008 krigade Ryssland i Georgien.

Denna studie handlar om EU som normativ makt i området för EU:s östliga partnerskap (Eastern Partnership/EP). Med utgångspunkt från säkerhetsgemenskapsteori och konstruktivism undersöks EU:s försök att sprida sina normer och intensifiera kopplingarna till länderna Moldavien och Armenien, som omfattas av European Neighbourhood Policy (ENP) och EP. Studien finner att EU:s strategi för att intensifiera kopplingarna till Moldavien och Armenien är mycket lika, där utvecklingen av praktikergemenskaper verkar vara något som EU särskilt vill prioritera och etablera redan i ett inledande skede för att partnerlandet skall acceptera de normer, värden och uppfattningar om intressen som utgör ramverket för EU:s kollektiva identitet. Men det verkar som att ländernas förmåga, möjlighet och vilja att tillmötesgå ramverket skiljer sig åt, och att det är där vi kan hitta förklaringen till varför EU mer framgångsrikt spridit sina normer till Moldavien än till Armenien ? ett faktum som denna studie argumenterar för ytterst visat sig genom Moldaviens godkännande av EU:s bindande Samarbetsavtal Association Agreement, och Armeniens avvisande av samma avtal till förmån för en tullunion ledd av Ryssland.  .

De lagar som i Sverige reglerar avtal är till stor del dispositiva. Detta innebär att parterna själva kan besluta om hur avtalet ska utformas och vad det ska innehålla. För att förenkla processen vid avtalsförfattande använder sig många bolag av standardavtal. Det finns flera olika former av standardavtal och bland dessa former finns den typ av standardkontrakt som närmast kan beskrivas som ett standardförslag. Detta standardförslag används vid avtalsförhandlingar och i majoriteten av dessa avtalsförhandlingar är det den svagare parten som måste förhålla sig till den starkare partens avtal.Denna uppsats syftar till att utreda vilka konsekvenserna blir av att utgå från motpartens avtal i jämfört med att utgå från det egna avtalet.Uppsatsen har funnit att den påverkan valet av avtal har ger olika stor påverkan beroende på vad som eftersträvas.

I denna uppsats har jag analyserat Ryssland och Kaliningrads län. Detta har gjorts i förhållande till denEuropeiska Unionen och ett geopolitiskt perspektiv. Geopolitisk teori har tjänat som ett analytisktverktyg då det gäller att studera Kaliningrads förhållande till den centrala federativa makten i Moskva.Jag har önskat att studera Kaliningrads möjligheter och begränsningar för att få en s.k. ?särskild status? iRyssland.

Årligen drabbas ca 10000 personer av hjärtstopp utanför sjukhus. I de fall ambulansen har en lång framkörning finns det på flera håll ett Samarbetsavtal skrivet med lokal räddningstjänst som innebär att en s.k. IVPA-styrka, "I Väntan På Ambulans", larmas till patienten och påbörjar HLR. Syftet med studien är att få reda på hur ambulanspersonalen i ett valt område ser på samarbetet med IVPA i samband med hjärtstopp prehospitalt. Åtta kvalitativa intervjuer av ambulanssjuksköterskor genomfördes.

Utbildningen till Studie- och yrkesvägledare vid Malmö högskola är tre år lång. Under dessa tre år läggs mycket tid ner på att studera själva samtalet i vägledningssituationen. Vi studenter kommer i framtiden att möta olika typer av människor som var och en har sin egen unika livsvärld, byggd på erfarenheter och upplevelser. För att kunna möta alla dessa människor på ett respektfullt sätt och inleda ett samtal behöver vi kunna skapa kontakt, stämma av och knyta samman våra livsvärldar i ett temporärt förtroendefullt Samarbetsavtal under själva vägledningssamtalet. Denna fas inom vägledningsområdet kallas för Tuning in.

Under vintern 2013/14 utspelade sig en kris i Ukraina. I november bröt landets president Viktor Janukovytj förhandlingarna om ett Samarbetsavtal med EU, vilket blev starten på en flera månader lång period av våldsamma demonstrationer i landet. I februari tvingades presidenten slutligen att lämna sin post. Konflikten i landet pågår fortfarande, om än i andra former.I denna uppsats undersöks 31 nyhetsartiklar från fyra svenska dagstidningar: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Syftet är att avgöra huruvida rapporteringen om krisen varit tendentiös, alltså om den var vinklad till någon sidas fördel eller nackdel.

Syftet med detta examensarbete är att föreslå åtgärder för att uppnå minskade kostnader för förrådshållningen vid Kappa Kraftliner Piteå. Åtgärderna skulle omfatta förslag på hur de förrådsförda artiklarna ska klassificeras. En modell för förrådsstyrning, baserad på artikelklassificeringen, skulle sedan tas fram. För att uppnå syftet har litteraturstudier inom ämnet gjorts och berörd och kunnig personal vid Kappa Kraftliner har intervjuats. En uppfattning av de förrådsförda artiklarna har skapats genom intervjuer samt observationer.