I dagens samhälle är kostfrågor ett aktuellt ämne. Då hälsofrämjandet börjar redan i låg ålder är det viktigt att redan från början försöka påverka barn och ungas kostvanor. I arbetet gjordes en undersökning hos barn och unga i grundskolans senare del för att kartlägga deras kostvanor. Dessutom syftar studien till att belysa de skillnader som finns mellan pojkars och flickors kostvanor samt sambandet mellan barn och ungas kostvanor och hur de mår. Undersökningen genomfördes kvantitativt, det vill säga genom enkätundersökning.

Kadmium, bly och arsenik är ur hälsosynpunkt de mest kritiska metall(oid)erna i Glasriket och på många andra förorenade områden. Konsumtion av grönsaker som odlas på förorenad mark kan utgöra en hälsorisk eftersom växter tar upp föroreningar. Upptag i grönsaker sker främst från porvattnet via rötterna. För att skatta föroreningsupptag kan man tillsammans med halten i jord använda biokoncentrationsfaktorer (BCFs) för den aktuella grödan. En BCF visar förhållandet mellan halten i grödan och halten i jord.

Studiens syfte är att undersöka könsmönster i förskolan och pedagogers tankar kring genus, bland barn i åldern tre till fem år. Leken är viktig för barns utveckling och lärande, och förskolan ska arbeta för att motverka de traditionella könsmönster som finns i samhället. Därför är det av stor vikt att pedagoger vet hur de förhåller sig till pojkar och flickors lek. I resultatet presenteras utfallet av observationer och intervjuer gjorda på en förskola i nordöstra Skåne. Resultatet visar att pedagogerna på denna förskola tycks ha kommit långt i arbetet för att motverka traditionella könsmönster.

Regeringen stödjer startandet av nya företag och att starta ett café presenteras som en trend som lockar unga entreprenörer. Utformning och start av café kan ses ur olika perspektiv. Två modeller har valts, dessa berör huvudsakligen gästens perspektiv och handlar om måltidens fem aspekter; rummet, mötet, produkten, styrsystemet och atmosfären. Producentens perspektiv benämns i arbetet som ?Startmodellen för café? och är uppdelad i olika nivåer som täcker områden som planering av nya verksamheter, ekonomi, livsmedelsvetenskap, ledarskap och marknadsföring.

Näringsrik mat och bra matvanor är en viktig förutsättning för god hälsa. Valet av mat styrs av olika faktorer, till exempel media, vänner/familj och ekonomi. Då många levnadsvanor skapas i ungdomsåren får dessa en stor betydelse för hälsan senare i livet. Av denna anledning väcktes intresset att undersöka unga tjejers uppfattningar kring hälsosam mat. Vidare ville vi undersöka vilka faktorer som påverkar deras matval.Metodvalet i studien blev fokusgruppsintervjuer.

I takt med att klimathoten mot vår planet ökar raskt, ökar också människors egna engagemang för att lösa problematiken. I städerna finns det initiativ med målsättningen att skapa en bättre framtid för jorden än den som idag spås. Problem med överbelastade dagvattensystem och långa mattransporter i städerna är två klimathot som bl.a. kan avhjälpas med lokalt omhändertagande av dagvatten respektive stadsodling. Därför kommer följande rapport att avhandla hur det på bästa sätt kan utformas en odlingsvägg inomhus som tar hand om nederbördsvatten från byggnadens tak i projektet Haningeterrassen.För att lösa uppgiften har litteraturstudie, studiebesök och intervjuer varit underlag för arbetet som även har innehållit en fallstudie.

I denna kvantitativa studie undersöks möjligheterna för tre olika varumärken att utvidgas till nya produktkategorier. De tre studieobjekten är Lipton, Lätta och Knorr, som alla är hämtade ur företaget Unilevers varumärkesportfölj. Unilever har även bistått med en väsentlig del av den kvalitativa bakgrundsdata som lagt grunden för hur undersökningen har genomförts. Utifrån svaren från Unilevers representanter samt utifrån befintliga, vetenskapliga teorier inom området varumärkesutvidgning, har en webbaserad konsumentenkät förmedlats till 164 svenska konsumenter som har fått uttrycka sina åsikter om de tre aktuella varumärkena. Enkäten tog även upp sex stycken hypotetiska varumärkesutvidgningar vilka framför allt skulle utvärderas enligt parametrarna ?perceived quality? och ?fit? mellan det ursprungliga varumärket och utvidgningen.

De flesta människor tillbringar idag en stor del av sitt liv på arbetet. Eftersom ett av dagens huvudmål intas på arbetsplatsen är det av stor betydelse för individens hälsa att denna uppfyller önskemål och riktlinjer för en god och hälsosam måltid. Arbetsmåltiden är en möjlig återhämtande paus under arbetet och det är viktigt att den fyller flera viktiga funktioner både sociala och fysiologiska. Arbetsmåltidens kvalitativa helhet är angelägen för både arbetsgivare och individ då den troligtvis påverkar både prestation och arbetshälsa. Genom att prioritera attraktiva och näringsriktiga måltider på arbetet ökar förmodligen tillfredsställelsen hos de anställda.

I Sverige serveras dagligen cirka 230 000 skolmåltider inom gymnasieskolan. Begreppet kvalitet är, imåltidssammanhang, svårt att definiera och mäta. Förväntningar och upplevelser kring måltider kanutgöra en sätt att beskriva begreppet måltidskvalitet. Att kunna välja mellan två eller tre huvudrätterförs fram som ett sätt att höja kvaliteten inom skolmåltiderna, och överensstämmer väl med nationellariktlinjer.Syftet med studien har varit att undersöka gymnasieelevers beskrivningar av begreppet måltidskvalitetsamt vilka förväntningar och upplevelser kring måltidskvalitet som eleverna för fram. Tankar kringvalmöjligheter av maträtter som en kvalitetspåverkan, har studerats.