Det faktiska mötet med arkitektur handlar inte bara om det vi ser med våra ögon utan det vi upplever genom hela vår kropp..

Det finns fortfarande för många hushåll i Sverige som använder mest glödljus för belysning, i form av glödlampor eller halogenlampor. Detta orsakar en väsentlig del av det onödiga överskott av koldioxidutsläpp som är en av orsakerna till den globala uppvärmningen. Därför avser detta examensarbete att försöka skapa en grönare miljö genom att studera och uppmärksamma faktorer som påverkar val av ljuskällor i belysningssammanhang.Syftet med examensarbetet är att få en ökad förståelse för hur LED-ljuset upplevs i hemmiljö. Arbetet ska visa hur LED-ljuskällans nuvarande kvalité bedöms utifrån individuella Rumsupplevelser samt om ytterligare kvalitetsförbättringar behövs. Detta görs för att kunna vända allmänhetens inställning i en mer positiv riktning gentemot LED, vilket kan bidra till en mer ekologiskt hållbar miljö.För att undersöka hur LED fungerar i hemmiljö genomfördes en experimentell studie med syfte att besvara följande frågor: hur upplevs LED-ljusets kvalité jämfört med halogenljusets, hur tror man att det egna välmåendet påverkas av halogenljus respektive LED-ljus, hur påverkas Rumsupplevelsen och rumskaraktären om halogenljus ersätts med LED-ljus och finns det några skillnader mellan ljusdesigners och icke ljusdesigners upplevelse av halogenljus och LED-ljus i hemmiljö?Det byggdes upp två likadana försöksrum som hade samma förutsättningar både storleksmässigt, inredningsmässigt och belysningsmässigt.

Studien behandlar utformningen av Videum AB:s nya kontor, reception och entréhall somkommer att vara en del av ett framtida kontorshotell vid Videum Science Park i Växjö. Måletmed studien är att ta fram en förslagsritning och visualiseringsbilder på ett kontor åt Videumspersonal, samt en funktionell reception.Fyra huvudtyper av kontorsformer lyfts fram i studien; öppet kontorslandskap, cellkontor,delade kontorsrum samt flexibla kontor. Kvalitativa intervjuer genomfördes med Videumspersonal för att få en bild av vad de har för åsikter om sitt nuvarande kontor och receptionsamt en framtida utformning. Genom en balans av de påverkande faktorerna teori,personalens åsikter och utformarnas kunskaper har ett förslag tagits fram.Resultatet visar ritningar, visualiseringar samt förklaringar över det nya optimala förslagetför Videum AB..

Ma?let med detta examensarbete har varit att studera Migrationsverkets va?ntrum vid Asylpro?vningsenheten i Flen och hur det anva?nds. Detta fo?r att identifiera rummets brister och fo?rba?ttringsmo?jligheter. Syftet har vidare varit att ta fram ett gestaltningsfo?rslag som skapar en tydligare identitet fo?r rummet och som bidrar till en starkare la?nk mellan beso?kare och myndighet.Genom metoder, sa?som observationer, platsanalys, notationer, intervjuer samt omva?rldsanalys, har en o?kad fo?rsta?else fo?r va?ntrummet skapats och det har konstaterats att det finns en brist vad ga?ller rummets igenka?nning och identitet.Med hja?lp av litteratur och resultatet fra?n metoderna har ett gestaltningsfo?rslag sedan utvecklats.

Detta examensarbete består av ett gestaltningsförslag till Vårdcentralen Citys entré vid Kungsgatan 39 i Eskilstuna. Hela fastigheten tillhör Landstinget Sörmland och förvaltas av landstingets Facility Management-enhet. Själva entrén tillhör landstingets så kallade ?övriga ytor?. Entrén är även entré till några övriga verksamheter, vissa helt eller delvis kopplade till landstinget, andra helt fristående.

Det ha?r a?r ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med detta examensarbete har varit att underso?ka utvecklingsmo?jligheterna fo?r den rumsliga utformningen i X huvudentre?, med ma?let om att rumsligt sta?rka informationsla?nken mellan fo?retaget och beso?kare. Genom att skapa en fo?rsta?else fo?r hur rummets gestaltning samspelar med ma?nniskans upplevelse ges en sto?rre insikt i hur ett rum bo?r utformas fo?r ett besta?mt syfte, ba?de fo?r att kunna sto?dja en praktisk funktion och a?ven en visuell upplevelse.Syftet med de underso?kningar som utfo?rts i examensarbetet har varit att fa? en uppfattning kring beso?karnas upplevelse av den rumsliga utformningen i X huvudentre?.

Bakgrunden till denna rapport ligger i hur arkitekturkonsten genom tiden behandlat dagsljuset med sto?rsta precision fo?r att pa? ba?sta sa?tt ta tillvara pa? dess kvalite?er, och hur den tekniska revolutionen med artificiell belysning idag pa?verkat va?rt sa?tt att behandla dagsljus.Syftet med studien a?r att bidra till kunskapen om hur dagsljusinsla?ppet pa?verkar upplevelsen av ett rum. Ma?let a?r att klargo?ra hur dagsljusinsla?ppets proportioner och placering pa?verkar hur det infallande ljuset upptra?der i rummet och hur det inverkar pa? hur rummet upplevs. Studien a?r ta?nkt att kunna anva?ndas av planerare fo?r att i trivsamhetssyfte skapa ett sa? bra dagsljusinsla?pp som mo?jligt.

De nordligaste delarna av Sverige saknar solljus under tre månader om året. Även mer tätbefolkade områden i söder har långa nätter och korta dagar vintertid. I kombination med ett tufft klimat är detta ett av de huvudsakliga skälen till att människor spenderar mer tid inomhus och mindre utomhus under vintern. Årstidsrelaterad depression och störningar av sömnen är i Sverige relativt vanliga. Artificiellt dagsljus används vid behandling med goda resultat.

I uppsatsen behandlas hur offentliga platser kan ge olika förutsättningar till användning beroende av deras fysiska utformning och i vilket sammanhang de återfinns i. Genom litteraturstudier av Sitte, Jacobs, Hall, Gehl, Whyte, Hillier, Marcus, Madanipour och Bell et al. undersöks några teorier inom områdena stadsplanering, miljöpsykologi och Space syntax. Av dessa framkommer att de faktorer som främst påverkar är; upplevelsen av platsbildning, skalnivåns påverkan av upplevd aktivitetsnivå, platsens integration i förhållande till övriga platser i staden och till omgivande kvarter, upplevelse av trygghet och kontroll, samt möjligheten till frivilliga och sociala aktiviteter. Platsens territoriella tydlighet har betydelse för hur olika målgrupper kan använda sig av den, men också för hur hierarkin mellan olika användningsområden blir.

I uppsatsen behandlas hur offentliga platser kan ge olika förutsättningar till användning beroende av deras fysiska utformning och i vilket sammanhang de återfinns i. Genom litteraturstudier av Sitte, Jacobs, Hall, Gehl, Whyte, Hillier, Marcus, Madanipour och Bell et al. undersöks några teorier inom områdena stadsplanering, miljöpsykologi och Space syntax. Av dessa framkommer att de faktorer som främst påverkar är; upplevelsen av platsbildning, skalnivåns påverkan av upplevd aktivitetsnivå, platsens integration i förhållande till övriga platser i staden och till omgivande kvarter, upplevelse av trygghet och kontroll, samt möjligheten till frivilliga och sociala aktiviteter. Platsens territoriella tydlighet har betydelse för hur olika målgrupper kan använda sig av den, men också för hur hierarkin mellan olika användningsområden blir. Torghandel förändrar temporärt integrationsvärdena i en stadsstruktur eftersom siktlinjer och framkomlighet förändras.