Studiens syfte är att belysa pedagogers inställning och uppfattning om barns Rollek i dagens förskola. Studien innehåller bl.a. ett historiskt perspektiv på förskolan, delar från förskolans styrdokument samt olika forskares syn på hur pedagogens förhållningssätt påverkar barns Rollek.Uppsatsens olika frågeställningar handlar om vilken betydelse pedagogens roll och inställning har till barns Rollek och om Rolleken används som ett medvetet pedagogiskt verktyg. Undersökningen baseras på tolv intervjuer av förskollärare från fyra olika förskolor i mellan- Sverige. Resultatredovisningen består av en sammanställning av pedagogernas intervjusvar samt citat från dem.

Pedagoger besitter många erfarenheter och kunskaper om barns olika lekformer. Det vi intresserat oss för är vilka tankar och erfarenheter pedagoger har på barns Rollek. Syftet med detta examensarbete är att få en inblick i hur barn samspelar och kommunicerar med varandra och med vuxna i Rollek. Vi vill även se om pedagoger engagerar sig, deltar och om Rolleken används som ett pedagogiskt verktyg i verksamheten. Vidare har vi intresserat oss för kommunikationen i Rolleken mellan barn och mellan barn och pedagoger.

Denna studie avser att genom några observationer utförda på en förskola resonera kring vad som händer i leken, vad Rolleken består av och vilka faktorer som styr turtagning och rollfördelning i Rolleken. Uppsatsen redogör även för vad litteratur och förskolans läroplan säger om detta fenomen.Resultatdelen visar hur jag har tolkat dessa observationer utifrån läroplanen, centrala begrepp utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt några vanliga lekteorier.Denna studie har visat att det finns några faktorer som styr turtagning och rollfördelning av barns Rollek utifrån observationer som är utförda. Dessa faktorer berör bakgrund, erfarenhet, självkänsla och trygghet i barngrupp och övrig verksamhet i förskolan..

Arbetet handlar om barns tidiga möte med skriftspråket i förskolan, ur ett sociokulturellt perspektiv. Den aspekt som belyses är funktionell användning av skrift i förskolebarns Rollek inomhus. För detta har det skriftspråkliga innehållet i barns lek, lekmiljöer och material för skriftspråksanvändning samt pedagogers roll i leken behandlats. Syftet är att undersöka om aspekten av att erfara läs- och skrivsituationer är ett lärandeområde som ges pedagogiskt utrymme i förskolans Rollek. För detta syfte har en kvalitativ undersökningsmetod valts där sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med pedagoger på sex olika förskolor.

Syftet med vårt arbete är att beskriva förskollärares uppfattning om pojkars och flickors Rollekar. I bakgrunden lyfter vi fram tidigare forskning som gjorts inom lek där vi lägger fokus på Rolleken ur ett genusperspektiv. Vi har gjort en kvalitativ studie med utgångspunkt från Elkonins tre stadier i Rolleken i åldern fyra till sex år som Hangaard Rasmussen (1979) beskriver. Utifrån detta har vi intervjuat förskollärare om deras uppfattning kring barns Rollekar. Resultatet visade att förskollärarna uppfattar att det är vi vuxna som formar barnens könsidentiteter.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur den sociala kompetensen yttrar sig i barns Rollekar. I arbetet försöker vi definiera begreppen social kompetens, Rollek samt belyser hur den sociala kompetensen yttrar sig i Rolleken genom litteraturgenomgång och observationer. Vi har genom vårt arbete kommit fram till att den sociala kompetensens yttringar i barns Rollek är tydliga, då de i Rolleken måste samarbeta med varandra för att föra leken framåt. Den sociala kompetensen yttrar sig på många sätt i Rolleken där de mest framträdande sociala beteenden är samarbete, turtagande, förmåga att kunna lösa konflikter och samförstånd..

Vårt syfte med denna undersökning är att ta reda på om, och i så fall på vilket sätt det sker röstförändringar under barns fria Rollekar, om det finns några genusskillnader i dessa eventuella röstförändringar samt vilken betydelse röstförändringarna har för barns lek- och språkutveckling. Vi har använt oss av kvalitativa observationer och intervjuer. Resultatet tyder på att barn förändrar sina röster vid fri Rollek då de går in i en annan roll och talar som den aktuella rollen kräver. Röstförändringarna kan bestå av olika dialekter, tonfall och tonlägen samt ljus respektive mörk röst. De genusskillnaderna vi fått fram är att pojkar är mer högljudda och använder sig av mer ljudeffekter medan flickorna pratar med en ljusare röst. Barnens röstförändringar har stor betydelse i sammanhanget eftersom det, enligt vår undersökning, var vad som i första hand utvecklade lekarna.

Syftet med vår studie har varit att undersöka hur Rolleken påverkas i samband med ett dramapedagogiskt arbetssätt. För att få mer kännedom har vi under hösten 2006 genomfört en undersökning där vi inspirerats av Lindqvist (1996) arbetssätt med drama. Under arbetets gång har vi genomfört observationer och strukturerat dessa utifrån Knutsdotter-Olofsson (2003) tre lekregler; turtagande, samspel och ömsesidighet. För att få mer kunskap om vad det innebär att arbeta med drama och på vilket sätt det kan påverka leken har vi studerat olika forskares(Vygotskij, Lindqvist, Knutsdotter- Olofsson) erfarenheter i lek och dramapedagogik. Vårt resultat pekar på att ett dramapedagogiskt arbetssätt hjälper barnen att lära sig de tre sociala lekreglerna och då ökar Rollekandet hos barnen på förskolan..

this paper is a study on children's social interactions in role-play. The aim is to try to highlight how children with other develop social skills and how to further motivate children tosee, understand and manage their reality in role-play by highlighting the characteristics of afunctioning role-play. I would also highlight the importance of pedagogue´s role in relation tochildren's social skills in role-play. The purpose flows into these issues, what distinguishes afunctioning role-play? Can the children in role-play influence their thinking to developunderstanding of others and the environment and if so, how? What significance does pedagogue´s role in children's role-play? I used out of a qualitative methodology to carry out this investigation.

Vi har i arbetet undersökt skillnader och likheter i leken på två skolgårdar, vi har med undersökningen velat studera samspelet mellan skolgårdsmiljöns utformning och barns lek, och om det finns lekar som hänger ihop med den uppbyggnad den specifika skolgården har. Vår frågeställning har under arbetets gång varit; Hur ser skolgårdsmiljön ut? Vad leker barnen? Vilka skillnader och likheter finns det i leken på de olika skolgårdarna? Hur ser pedagogen på skolgården och leken där? Undersökningen har genomförts med hjälp av observationer av barns lek på skolgården, kompletterat med intervjuer av barn om hur de ser på sin skolgård och vad de brukar göra där. Vi har valt att intervjua barnen för att se hur våra observationer stämmer med det barnen berättar för oss. Vidare har vi skickat ut en enkät till pedagogerna för att få med deras syn på skolgården och dess betydelse för barnens lek. Vår undersökning har visat att skolgårdens uppbyggnad och utformning har stor betydelse för leken som bedrivs där.

Syftet med denna studie var att fördjupa mina kunskaper om barns utomhuslekar och studera vilka lekar som förekommer ute på en skolgård. Min frågeställning i detta arbete var: Vilken typ av frilekar som är mest populära hos 7-8 åringar under cirka en timme lång utevistelse på ett fritidshem. Studien gjordes under fem dagar i sträck..

Syftet med denna studie är att belysa Rollekar i den fria leken på fritidshemmet ur ett genusperspektiv. För att uppnå syftet ställde vi fyra frågor: Hur undersöker barn könsroller genom Rollek i den fria leken? Hur stor påverkan har miljön och material på barnens rollskapande? Hur förmedlar barnen rollerna till varandra i den fria leken? Hur visar sig Rollekar i andra situationer än vid fri lek? Fokus i denna uppsats handlade om att se hur skapandet av genus går till och vilka faktorer som påverkar barnen. Den teoretiska utgångspunkt som vi valt att arbeta efter är feministisk poststrukturalism. Ur ett genusperspektiv har vi observerat barn i fritidshemsverksamheten.

BakgrundUtifrån den forskning som finns belyser flera lekforskare att leken kan vara betydelsefull för barnens utveckling, sociala kompetens och identitet. Forskningen visar också att Rolleken ger barnen möjlighet att testa på olika roller och detta främjar barnens identitetsutveckling då de så småningom hittar sig själva med hjälp av den här leken.SyfteSyftet är att undersöka pedagogers resonemang kring Rollek och dess betydelse för barns identitetsutvecklingMetodJag har utfört en intervjustudie, där nio intervjuer genomfördes med respondenter på två förskolor i Halland och två förskolor i Småland. Alla respondenter var kvinnor med varierande erfarenhet mellan 2 år och 30 år.ResultatResultatet visar att pedagogerna anser att barns lek har en påverkan på deras liv. Det påverkar hur de blir som medmänniskor, det hjälper barnen att bearbeta erfarenheter och upplevelser och därigenom hittar barnen sig själva. Det framkom också att pedagogerna anser att genom att testa olika roller får barnen möjligheten att hitta sig själva och bli medvetna om vem dem är.

I detta forskningsarbete har vi velat belysa barns fria lek i åldersindelade grupper på förskolan. Vi har utgått från frågeställningarna vilka lekar barnen väljer, vem de leker med och vilket lekmaterial de väljer. Vidare vad det är som påverkar dem i deras val av lek. De åldersintergrerade grupperna i vår undersökning har varit ett till tre år och tre till fem år.Vi har använt oss av så kallad kvalitativ metod i vår undersökning. Undersökningen genomfördes på två förskolor, där vi var och gjorde vår studie för att undersöka hur leken ser ut.

Vi möter dagligen barn i förskoleverksamheten som väntar på att aktiviteter ska starta, många gånger är personal upptagna med annat som styr verksamheten vid dessa tillfällen. Vi har därför funnit barns väntan intressant eftersom vi har upplevt att det i väntan på förekommer lek och möten mellan barn som är viktigt att synliggöra. Vårt syfte med studien var därför att undersöka vilka lekar som sker i väntan på ur ett förskollärar- och barnperspektiv. Studien genomsyras av ett barndomssociologiskt perspektiv vilket grundar sig i människors möten då det skapas relationer och kamratkulturer. Vi valde att utgå från en kvalitativ metod där vi samlade in material i form av intervjuer i kombination med observationer.