Vid studioinspelning av pop- och Rockmusik bearbetas musiken ofta i efterhand. Det går att klippa i spåren, skapa loopar, lägga på instrumentspår i efterhand, lägga på effekter och mycket mer. Ett låtarrangemang kan lika gärna skapas vid mixningsprocessen i studion som i replokalen. Detta kan skapa en problematik när musiken sedan ska framföras på konsert. Vad gör man till exempel när en låt spelats in med åtta pålagda gitarrspår i studioversionen, men bandet bara har en gitarrist när den sedan ska framföras vid konsert? Jag har undersökt vilka problem och möjligheter som finns i ?översättningsprocessen? när studioinspelad musik arrangeras för livekonsert.

Denna studie har som syfte att undersöka relationerna mellan musikanvändande, sociokulturell bakgrund, identitet och genus hos fyra kvinnor vars musikanvändande främst håller sig inom rockgenren. Materialet som ligger till underlag för undersökningen är kvalitativa forskningsintervjuer med dessa fyra kvinnor. För att analysera intervjusvaren används teoretiska perspektiv som utgår från tre teman gällande habitusbegreppet och den sociokulturella bakgrundens betydelse, genus samt musik och identitet. I studiens bakgrund presenteras också en mängd tidigare forskning för att ge en bred bild av ämnet.Resultatet visar att samtliga fyra kvinnor kommer ifrån landsorten och de är uppväxta i hem som är präglade av en stark arbetarkultur. Det är också i hemmet som kvinnorna mötte Rockmusik första gången genom en manlig familjemedlem.

Maria Kungsman: Rockrebeller. En kvalitativ studie av ett musikprojekts betydelse för fyra unga tjejers socialisation till att utöva Rockmusik. Uppsala: Musikvetenskap vt 2004 60 p.Syftet med studien är att visa i vilka avseenden ett lokalt musikprojekt som riktar sig till unga tjejer kan tänkas underlätta och stödja unga kvinnors socialisation och initiativ till att spela Rockmusik. Undersökningen innehåller ett antal kärnfrågor. En av dessa berör varför projektets kvinnliga deltagare har anslutit sig till projektet samt på vilka sätt verksamheten har hjälpt dem.

Denna text beskriver hur jag under höstterminen 2013 jobbat med att arrangera rocklåtar för blåsinstrument och kompgrupp. Den beskriver mitt arbete inför ett uppförande av mina arrangemang och beskriver min process och tillvägagångssätten för att uppnå mina mål.Mina arrangemang spelades upp på en privat fest på Berns salonger den 9 november i Stockholm. Då tiden var knapp och endast en kort repetition med alla medverkande musiker var inbokad inför konserten så handlade stor del av mitt arbete att försöka jobba så effektivt som möjligt. Detta för att spara tid, samt för att de medverkande musikerna skulle få sina noter i god tid. För mig har det varit en lärorik period.

The culture center studied has gone from being organized by enthusiasts and ideals, to being institutionalized with a educational association responsible for the management. The questions discussed are ? how this change affects the active people in the house and what consequences these changes make for the institution of the house and for the regular management..

Tanken med detta arbete var att analysera låtar av Bruce Springsteen för att bli bättre på att arrangera musik som honom. För att göra detta valde jag ut 23 av hans låtar och analyserade dem utifrån fem olika arrangeringselement hämtade ur boken The Mixing Engineer's Handbook. Resultatet blev att jag lärde mig mycket om hur man kan arrangera Rockmusik och nya sätt att använda instrument. Dock skulle man nog behöva gräva betydligt djupare ner i låtarna för att få ut det där riktiga guldet som a?r kännetecknet för Bruce Springsteen & The E-Street Band..

Denna studie har som syfte att skildra och förklara hur reproduktionen av kön relaterar till skapandet av Rockmusik hos ett band där tre av musikerna är kvinnor och en musiker är man. Detta för att få en ökad förståelse för hur föreställningen om kön påverkar musikskapandet inom rockgenren. Det empiriska källmaterialet samlades in genom en fältstudie där bandet följdes på repetitioner och konserter. Materialet analyseras genom West och Zimmermans teorier kring reproduktionen av genus. Studiens resultat jämförs också med tidigare forskning inom musikvetenskap och etnologi för att sätta in dem i en större kontext.

Under vårterminen 2014 har jag omarrangerat rocklåtar till så kallade ?udda taktarter?. Meddet menas att jag har tagit en låt och bytt taktart från fyrafjärdedelstakt till en taktart manvanligtvis inte stöter på så ofta inom genrerna pop och rock. Jag har även analyserat pop- ochRockmusik som redan har udda taktarter för att få inspiration. Jag har intresserat mig för hurdet ?udda? uppstår och hur man kan motverka eller förstärka det.

Under vårterminen 2014 har jag omarrangerat rocklåtar till så kallade ?udda taktarter?. Meddet menas att jag har tagit en låt och bytt taktart från fyrafjärdedelstakt till en taktart manvanligtvis inte stöter på så ofta inom genrerna pop och rock. Jag har även analyserat pop- ochRockmusik som redan har udda taktarter för att få inspiration. Jag har intresserat mig för hurdet ?udda? uppstår och hur man kan motverka eller förstärka det.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka skillnader och likheter det finns mellan bassolon som spelas i pop/rockgenren och de som spelas i jazzgenren. I undersökningen plankades totalt 15 solon, 7 från rockgenren och 8 från jazzgenren, och skrevs ned på noter. Dessa analyserades sedan och jämfördes mellan genrerna. Undersökningen visade att det finns skillnader men också likheter mellan bassolon i de olika genrerna. De största likheterna var att mollpentan och bluesskalan används i båda genrerna och de största skillnaderna var att i jazz används även approach notes, genomgångstoner med mera.

Denna uppsats undersöker hur trumsoundet förändrades inom produktionen avpop- och Rockmusik från 60-tal till 80-tal och sambandet med förändringar iinspelningsteknik. Uppsatsen syftar även till att tydliggöra hur dagens diskurs omsound har växt fram och hur sound har blivit ett estetiskt verktyg och enkonsumtionsvara. Metoden som har använts är lyssningsbaserad analys ochjämförelser av inspelningar från respektive decennium, samt att resonemang ochresultat i uppsatsen har återknutits till tidigare forskning om sound. Resultatet avanalysen visar att inspelningstekniken har haft en avgörande betydelse för hurtrumsoundet inom berörda populärmusikaliska genreområden har förändrats och dessmöjligheter och förutsättningar satte soundskapande fokus på rummet under 60-talet,instrumentet under 70-talet och effekterna under 80-talet. Undersökningen har visatatt sound på 60-talet relaterades till helhet, plats och person och senare till tekniskbearbetning av enskilda element i ljudbilden.

Detta är en undersökning med syftet att ta reda på vad en groupie är, vad det är som driver unga kvinnor att bli groupies samt hur det har sett ut från 1960-talet fram till idag. Detta då groupies fått dåligt rykte som några som enbart är ute efter att ha sex med rockstjärnor.Jag har utifrån intervjuer och litteraturstudier av biografier samlat in empiri från Lexa Vonn, Nikki McWatters och Pamela des Barres till undersökningen. Detta material har jag sen kopplat ihop med teorier om fans och fanskap för att komma fram till en slutsats. Resultatet visar att groupies drivs av kärlek till musiken och rockkulturen samt att de känner en samhörighet med musikerna de beundrar. Deras egen definition av vad en groupie är stämmer väldigt bra överrens med Sandvoss definition av fans.

SammanfattningSyftet med denna studie är att få insikt hur musiklärare för grundskolans senare år planerar, genomför och organiserar ?Musikens sammanhang och funktioner?, en del av musikämnets centrala innehåll. Det centrala innehållet är obligatoriskt och ska ingå i undervisningen. Musikens sammanhang och funktioner innebär att eleverna ska utveckla sin förmåga att analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang. Avsikten med detta examensarbete är att få kunskap om frågeställningar angående musiklärares förhållningssätt till att undervisa inom detta specifika område.

Introduktion: Vård i livets slutskede är när döden väntar inom veckor eller dagar och syftar till symtomlindring och en förbättrad livskvalité för patienten och de närstående.Närstående upplever palliativ vård ofta som en främmande situation och påverkas fysiskt, känslomässigt och socialt. De närstående spelar en stor roll för välbefinnande och trygghet för patienten i den palliativa fasen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur närstående till patienter i palliativ vård upplever trygghet. Metod: Metoden var litteraturstudie och utgick från Polit & Beck (2008) niostegsmodelll. Sökningar gjordes i CINAHLoch PubMed efter utformning av lämpliga sökord.

Arbetet handlar om hur upphovsmannen komponerade och arrangerade musik till en gradvisväxande ensemble till sin popmusikal. Kompositören har reflekterat över vilka uppgifter varjemusiker tilldelades i olika sångnummer inom den instrumentala ensemblen. Precis somskådespelare har olika roller inom en pjäs har musiker olika roller inom en låt.Ett mål med musikalen var ett skapa en udda och unik ensemble då musikerna även medverkade ihandlingen. Upphovsmannen valde tio olika instrument samt bestämde turordning för dem. I detförsta sångnumret medverkar endast piano, i det tionde och sista består ensemblen av piano, elbas,trummor, trumpet, cello, elgitarr, cembalo, trombon, klarinett och flöjt.