En svårt sjuk patient som vårdas på en intensivvårdsavdelning, med svikt i ett eller flera organsystem, löper betydande risk att drabbas av malnutrition med ökad risk för infektioner och längre vårdtider. När en väl utarbetad Riktlinje inom nutrition följs ökar patientens möjligheter att nå upp till sitt kalorimål med minskad malnutrition och förkortade vårdtider som följd. Syftet med studien var att undersöka följsamheten till en befintlig Riktlinje om nutrition på en intensivvårdsavdelning i västra Sverige med hjälp av journalgranskning. Ett konsekutivt urval gjordes och 31 uppfyllde inklusionskriterierna. Journalerna granskades enligt deskriptiv analys.

I och med omregleringen på den svenska apoteksmarknaden så ställs svenska farmaceuter inför ett delvis nytt etiskt dilemma: valet mellan att se till patientens/kundens bästa, som en del av svensk hälso- och sjukvård, eller att se till arbetsgivarens intressen. Denna förändring i apotekskedjornas och farmaceuternas omvärld gjorde att flera intressenter i apoteksbranschen ville stärka apotekens och farmaceuternas roll som en del av hälso- och sjukvård. Således publicerade intressenter i apoteksbranschen, gemensamt, en etisk Riktlinje ? svensk Good Pharmacy Practice. Samtidigt som Riktlinjen innebar ett förslag på en lösning på ett problem så gav den också upphov till en osäkerhet för de enskilda apotekskedjorna; en osäkerhet som varje enskild organisation måste hantera.

Denna rapport beskriver en explorativ fallstudie inom området interaktionsdesign. Studien har genomförts i syfte att identifiera en Riktlinje för utformningen av informationsgrafik i personas. Ett grundantagande har varit att informationsgrafik kan förbättra personans roll som kunskapsöverförande artefakt..

I och med omregleringen på den svenska apoteksmarknaden så ställs svenska farmaceuter inför ett delvis nytt etiskt dilemma: valet mellan att se till patientens/kundens bästa, som en del av svensk hälso- och sjukvård, eller att se till arbetsgivarens intressen. Denna förändring i apotekskedjornas och farmaceuternas omvärld gjorde att flera intressenter i apoteksbranschen ville stärka apotekens och farmaceuternas roll som en del av hälso- och sjukvård. Således publicerade intressenter i apoteksbranschen, gemensamt, en etisk Riktlinje ? svensk Good Pharmacy Practice. Samtidigt som Riktlinjen innebar ett förslag på en lösning på ett problem så gav den också upphov till en osäkerhet för de enskilda apotekskedjorna; en osäkerhet som varje enskild organisation måste hantera.

Hållbarhetsredovisning är ett frivilligt åtagande för företag och är en vidareutveckling av miljöredovisningen. Redovisningen ges i flera dimensioner för att skapa en starkare grund och trovärdighet samt för att ge en helhetsbild. Denna redovisning utgör miljörelaterade, etiska och sociala förhållanden samt den ekonomiska utveckling som är knuten till dessa. Parallellt med att miljö- och hållbarhetsredovisningspraxis utvecklades under 1990-talet och början av 2000-talet har allt fler modeller, rekommendationer och Riktlinjer lanserats av olika organisationer och individer. Till skillnad från den finansiella redovisningen finns det ingen uttömmande lagstiftning för hur ekonomiska, miljömässiga samt sociala och etiska aspekter ska redovisas.

I vår framtida yrkesprofession läggs stor vikt på de hygieniska aspekterna, där operationsklädernas material och utformning spelar stor roll. Kunskapen om att förhindra bakteriebärande partiklar att spridas ut i luften och vidare till operationssåret är en förutsättning för ett professionellt vårdande.Syftet är att utifrån vetenskaplig litteratur belysa hur operationsklädseln och andra faktorer tillsammans kan reducera antalet bakteriebärande partiklar vid infektionskänslig ortopedisk implantatkirurgi. Vidare är vårt syfte att ta reda på vilka grunder utarbetandet av en medicinsk Riktlinje, för en ortopedisk operationsavdelning i västra Sverige, vilar på.Uppsatsen bygger på en litteraturstudie av artiklar med kvantitativ metod tillsammans med en intervju av en ansvarig på en ortopedklinik i västra Sverige. Artiklar söktes i databaser, genom manuell sökning och på Internet. Flemming (1998) har använts för formulering av syfte och problemformulering.

Syftet med denna studie var Att undersöka Hur biståndsansökningar handläggs med utgångspunkt ur 4 kapitlet 1 § socialtjänstlagen. Vi ville undersöka om begreppet "skälig levnadsnivå" tolkades på likartat Sätt handläggare emellan och Hur bedömningen av vårt Aktuella ärende utfördes. Vår Avsikt Var Att ta reda på om de Beviljade hjälpinsatsernas omfattning skilde sig åt i bedömningarna Mellan Olika handläggare samt om Begreppet är Tillräckligt entydigt för Att tjäna för som Riktlinje en Rättvis bedömning av Människors rätt till bistånd enligt 4 kapitlet 1 § socialtjänstlagen. Studien byggde på Två Frågeställningar: 1) Hur tolkar Olika handläggare begreppet "skälig levnadsnivå" och 2) om begreppet "skälig levnadsnivå" är Tillräckligt entydigt för som Att tjäna Riktlinje för en Rättvis bedömning av Människors rätt till bistånd enligt 4 kapitlet 1 § socialtjänstlagen. Respondenterna i vår undersökning var Fjorton handläggare från Olika kommuner i Sverige som Arbetar med sociala biståndsbedömningar Enligt socialtjänstlagen.

Bakgrund: Den intensivvårdskrävande patienten är många gånger i behov av transport utanför intensivvårdsavdelningen för diagnostiserande undersökning eller behandling. Transporten är riskfylld då patienten kräver komplicerad utrustning och avancerad medicinsk behandling. Studier visar att patientsäkerheten ökar om policydokument används vid transportprocessen.Syfte: Studiens syfte var att kartlägga antalet policydokument som reglerar intrahospital transport i Stockholms län och jämföra dem med en guideline.Metod: Urvalet bestod av policydokument från 11 intensivvårdsavdelningar i Stockholms län. Metoden utgjordes av deskriptiv dokumentinnehållsanalys.Resultat: Sex av elva intensivvårdsavdelningar i Stockholms län hade policydokument som reglerar intrahospital transport. Policydokumenten hade fem gemensamma huvudämnen: Riskbedömning, bemanning, förberedelse, övervakning och utrustning vilka överensstämde med dem i guidelinen.

Syftet med vårt examensarbete är att försöka förstå varför elever väljer ett medieprogram och vad som påverkar deras val. Arbetet kan användas i utveckling av programmet, som en Riktlinje för att en skola ska kunna tillfredställa de behov, förväntningar och önskemål eleverna har. För att nå syftet har vi gjort en enkätundersökning som omfattar 78 elever från årskurs ett på två olika medieprogram. Resultatet av vår undersökning visar att eleverna främst väljer medieprogrammet för att medieämnena intresserar dem och för att de vill arbeta kreativt. Slutsatsen i vår undersökning är att ungdomar söker sig till Medieprogrammet för att nya medier intresserar dem. De väljer inte Medieprogrammet för att de tror att undervisningen är lättare eller mer slapp än undervisningen på andra program.

Vårdrelaterade infektioner är ett problem som kan innebära ett stort lidande för patienten och ökade kostnader för vården. Inom operationssjukvården finns Riktlinjer som styr hur personalen ska agera på ett patientsäkert vis. Operationssjuksköterskan ska upprätthålla hygieniska och aseptiska principer för att förebygga vårdrelaterade infektioner och komplikationer. En Riktlinje beskriver hur dörröppningarna in till operationssalen ska minimeras. Observationsstudien undersökte om operationspersonal följde Riktlinjen.Resultatet visade att personalen öppnade dörrarna oftare än vad som kan anses vara nödvändigt.

Kritik riktas till översiktsplanen som vägledande Riktlinje för den vidare detaljplaneringen i kommuner. Det handlar om att översiktsplanen inte anses leva upp till dess lagstiftade syfte, som ett verktyg för politiskt och långsiktigt strategiska beslut om mark-och vattenanvändning samt bebyggelseutveckling. Är därmed översiktsplanen överflödig eftersom den inte anses leva upp till dess syfte? Vid ifrågasättandet av översiktsplanens relevans som Riktlinje studeras detaljplaners faktiska användning av översiktsplanens Riktlinjer. Detta för att utse om eventuella avvikelser görs i detaljplanen ur översiktsplanen.

Kritik riktas till översiktsplanen som vägledande Riktlinje för den vidare detaljplaneringen i kommuner. Det handlar om att översiktsplanen inte anses leva upp till dess lagstiftade syfte, som ett verktyg för politiskt och långsiktigt strategiska beslut om mark-och vattenanvändning samt bebyggelseutveckling. Är därmed översiktsplanen överflödig eftersom den inte anses leva upp till dess syfte? Vid ifrågasättandet av översiktsplanens relevans som Riktlinje studeras detaljplaners faktiska användning av översiktsplanens Riktlinjer. Detta för att utse om eventuella avvikelser görs i detaljplanen ur översiktsplanen.

Syfte Mitt syfte är att undersöka hur komponerandet samt arbetsflödet eventuellt kan förbättras/påverkas genom att arbeta med ett tydligt koncept som bas. Frågeställning Hur påverkar ett starkt koncepttänkande ens komponerande arbete? Vad finns det för fördelar/nackdelar med att jobba på detta sätt? Metod Jag har valt att undersöka detta genom att själv skriva musik i form av en fulllängds-cd i pop/rock-stil och sedan analysera det egna arbetet. Den största delen av detta arbete ligger därför av naturliga tidsskäl i själva skapandet av musiken och inte i den skriftliga delen. Slutsats Mycket av de koncept och idéer som dyker upp under ett projekt av detta slag kommer inte nödvändigtvis att gagna lyssnaren i första hand utan ger snarare den som skriver musiken en Riktlinje att följa.

Intresset för e-tjänster och affärsmodeller har ökat det senaste decenniet, med anledning av Internets snabba utspridning och att allt mer webbaserade organisationer vuxit fram. Det råder dock viss missuppfattning över koncepten, vilket kan härledas från de många olika definitioner som finns för både affärsmodeller och e-tjänster. I detta arbete ses e-tjänster som webbaserade tjänster som erbjuds genom användningen av Internet. För affärsmodeller finns två inriktningar: (traditionella) affärsmodeller och e-affärsmodeller. Många blandar ihop dessa och gör därmed ingen skillnad på begreppen.

Allt fler anställda runt om i landet väljer att ta med sig arbetet hem för att sitta och jobba i en hemmamiljö istället för att ta sig till företagets egna lokaler. Varför? Vem arbetar bäst bakom stängda dörrar? Hur ska ett företag tänka kring sin arbetsmiljö för de anställda? Det är några av de frågor som rapporten tar upp och diskuterar för att få svar på den universella frågan:?Måste dörren stängas till din framtida arbetsplats??  De kontorsmiljöer som tas upp i rapporten är cellkontor, ABW-kontor och kombikontor. Dem tre jämförs och behandlas genom tre aspekter som är socialt, arbetseffektivt och hållbart perspektiv. Även den personliga arbetsytan tas upp och diskuteras, hur den påverkar den anställda men också organisationen i stort.