The values politicians relate with public administration are likely to affect the way that they want the public administration to be organised. The purpose of this study is therefore to examine which values Swedish parliamentary parties relate with public administration and more particularly how they emphasise these values.The study is conducted as an analysis of theoretically relevant bills that the government party and the parliamentary parties have introduced to the Riksdag, and reports and statements of opinion from the parliamentary committees. The documents are from the Riksdag´s sessions from 2000/01 to 2005/06. After examining the documents the conclusion can be drawn that the value that is most emphasised during the period is legal security. This might mean that legal security will have more influence on the decisions taken about the organisation of Swedish public administration..

Sverige står idag inför en omstrukturering av arbetsmarknaden, bland annat för att de tidigare storföretagen, som mycket av svensk tillväxt och sysselsättning berott av, nu i större utsträckning läggs ner eller flyttar utomland. En sådan omstrukturering innebär i sin tur att allt större vikt och tilltro sätts till att småföretag ska bära den svenska ekonomiska tillväxten och sysselsättningen. Invandrare utgör en stor del av småföretagarna och det är dem som ligger i fokus i detta arbete när jag studerar Riksdag och regerings syn på invandrarföretagare. Debatten kring ?invandrarföretag? har karakteriserats av såväl positiva som negativa förklaringsmodeller.

Our aim with this paper is to study the debate concerning the refusal of entry of the two Egyptians and the involvement of USA, to see if the Swedish sovereignty has been compromised. We have chosen two theories, realism and radicalism, to read if opinions can be identified of supporting one of them. The empiricism we selected are from debate articles in the big news papers Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet and Expressen. We also studied the debate in the Riksdag . The method we used was qualitative and is called analysis of content.The result we could conclude was that most of the debaters are disappointed with how the government handled the whole situation, but still believes that it made the decision on itself.

In the past decades the level of education of the Swedish population has steadily risen. This paper asks questions about the level of education level among members of the Swedish parliament, Riksdagen. The answers are found by studying biographic data over members of parliament between 1971 and 2006. In 1971 a new Riksdag, enkammarRiksdagen which consists of one ?House?, was founded.

I Skolverkets skrift Allmänna råd för den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen 2008 står det att läsa att skolorna bör sträva efter kontinuerlig uppföljning av elevernas individuella utveckling på ett framåtsyftande vis. Detta för att tydliggöra var eleven befinner sig och vad som vidare krävs i strävan att nå målen. Syftet med detta arbete är att undersöka hur implementeringen av de individuella utvecklingsplanerna (IUP) har skett från Riksdag till kommun och till den enskilda skolan. Utifrån en kvalitativ metod har vi intervjuat förtroendevalda inom Barn och Utbildningsnämnden, huvudmän (rektorer) samt verksamma lärare inom en utvald kommun. Vi är intresserade av hur överlämningen av IUP sker mellan årskurs sex och sju och kommunikationen inom och mellan de berörda verksamheterna.

I denna uppsats avhandlas hotuppfattningar och strategier för maritim säkerhet i Östersjön ur ett svenskt perspektiv. Ökade varuflöden, oljetransporter och handel inom östersjöregionen har tillsammans med den snabba omvärldsutvecklingen bidragit till ett nationellt och transnationellt intresse för bibehållen maritim säkerhet i Östersjön.Syftet med uppsatsen är att med kunskap om av regering och Riksdag identifierade hot under perioden 1998-2009, analysera vilka strategier Sverige valt för att hantera hoten och bibehålla den maritima säkerheten.För att identifiera hoten mot svenska intressen i Östersjön har teorin om det vidgade säkerhetsbegreppet använts för att med sektorerna; politik, ekonomi, samhälle, miljö samt militär identifiera de hot som regering och Riksdag lyfter fram i propositioner och försvarsberedningar.Strategierna som har analyserats har fokus både på svenskt nationellt såväl som transnationellt samarbete och berör både nutid och framtid.Resultatet av uppsatsen visar att Sverige lägger allt mer fokus på transnationellt samarbete med bl.a. EU och de nordiska länderna men att även instruktioner till svenska myndigheter betonar ökat behov av samarbete för att hantera de identifierade hoten..

Miljöproblemen uppmärksammas idag i hela världen. Dagligen hör vi att hoten mot miljön måste åtgärdas och att alla måste hjälpas åt. Riksdag, regering, och flera stora världsorganisationer arbetar hårt med att få in ett miljöperspektiv i all undervisning. Det här gäller från förskolan ända upp till vuxenutbildning. Syftet är att undersöka vad barn vet och kan om vardagliga handlingar som påverkar miljön och en hållbar utveckling på ett positivt sätt i förhållande till vad rapporter och styrdokument föreskriver.

Denna undersökning behandlar skolämnet Idrott och hälsa i motioner genom en diskursanalys, för att undersöka mönster i hur politiker skriver om och behandlar skolämnet. Syftet är att undersöka vilka diskurser i skolämnet Idrott och hälsa som konstitueras i motioner från Sveriges Riksdag. Våra frågeställningar är: ?Vilka diskurser kan identifieras i motioner från Sveriges Riksdag som behandlar skolämnet Idrott och hälsa?? samt ?Vilka synsätt på skolämnet Idrott och hälsa kommer till uttryck i diskurserna??. För att svara på dessa frågor har vi gjort en diskursanalys.

Lagförarbeten intar en unik position i Sverige vid en jämförelse med andra rättsystem genom sin starka ställning bland de andra rättskällorna. Sverige är antagligen det land där lagförarbetena åtnjuter starkast ställning i världen. Varför Sverige är så annorlunda är en fråga som det inte har reflekterats över eller diskuterats om i någon större utsträckning i den offentliga debatten. En intressant frågeställning som aktualiseras angående förarbeten är emellertid frågan om maktdelning mellan den lagstiftande, verkställande och dömande makten, dvs. Riksdag, regering och domstolarna.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad som påverkar klarspråksarbetet påSveriges Riksdag. Materialet består av enskilda intervjuer med fyra textgranskare påRiksdagsförvaltningen, enheten Riksdagstryck. Fokus ligger på granskningen avbetänkanden. De teman som undersöks är textgranskarnas syn på mottagarna,textgranskarnas tolkning av klarspråk, huruvida textgranskarna följer rådandeklarspråksnormer, vilka redskap textgranskarna har att tillgå i arbetet med klarspråk samtvilka hinder respektive möjligheter som finns för klarspråk inom verksamheten. Resultatenvisar att arbetet med klarspråk på Riksdagen påverkas av flera olika faktorer, bland annatRiksdagens traditioner vad gäller arbetssätt och skrivsätt.

I början av 1990-talet debatterades värdegrundsbegreppet flitigt i Sverige. Orsaken var att den dåvarande borgerliga regeringen beslutade föreslå att den nya läroplanen för det offentliga skolväsendet skulle vila på demokratins grund och också innehålla en uttalad värdegrund. Syftet med denna studie är att ur ett idé- och ideologianalytiskt perspektiv beskriva hur värdegrundsbegreppet diskuterades i regering, Riksdag och partier innan beslutet om en ny läroplan togs i Riksdagen 1993. Med hur menas vad de olika partierna fyllde begreppet med för innehåll. Forskningsfrågorna handlar således om att undersöka hur olika aktörer uppfattar innehållet och begreppet ?värdegrund? innan beslutet om den nya läroplanen antogs av Riksdagen.

Vi har i vår studie frågat ledamöterna i Sveriges Riksdag 2004 om de har deltagit i elevrådsarbete under sin skoltid, och om vilka inslag i arbetet de upplevt som positiva respektive negativa i sammanhanget. Vi använde en kvantitativ metod där vi ställde frågor genom att i enkätform kontakta samtliga Riksdagsledamöter i Sveriges Riksdag. Hälften av de tillfrågade svarade på vår enkät och av dessa angav knappt hälften (70 personer) att de varit engagerade i elevrådet. Om det skulle motsvaras av liknande värden inom politikerkåren som helhet, ett elevrådsdeltagande på drygt 40 %, skulle det vara en uppseendeväckande hög siffra. Det finns inte underlag för ett sådant antagande genom vår studie.

Forskare och författare menar att det finns för lite av ett genus- och jämställdhetsperspektiv i dagens skola. Kunskapen kring detta är för dålig och lösningen har blivit att utbilda genuspedagoger på uppdrag av regering och Riksdag. Vårt syfte har varit att studera genuspedagogers syfte och arbete. Vi har intervjuat fem genuspedagoger från olika kommuner. De är alla kvinnor och utbildade till lärare, där förskolan, grundskolan och gymnasiet är representerade.

Den 21 oktober 2009 tog Sveriges Riksdag beslut om en ny gymnasiereform, gymnasieskola 2011. Målet var bland annat att de elever som väljer att utbilda sig på yrkesprogrammen skulle få en större yrkeskunskap och därmed öka möjligheterna till att komma i arbete. Syftet med denna studie är att ta reda på hur den nya gymnasiereformen påverkar utbildningen för anläggningsmaskinförare.Studien pekar på att den utökade tiden för yrkesämnet, rätt använd, ger ett större yrkeskunnande och därmed en större anställningsbarhet. Däremot minskar anställningsbarheten med anledning av avsaknaden av körkortsutbildning. När det gäller yrkeskunskap och anställningsbarhet, finns dock de faktiska svaren först till sommaren 2014 när den första elevkullen av gymnasieskola 2011 går ut..

Vårt samhälle präglas av demokrati och politik. Sveriges Riksdag och regering styrs av politiska parti som, vart fjärde år, ställer upp på val för att få så många röster som möjligt från väljarna. Ett steg i detta är att partierna sammanställer valmanifest och partiprogram för att förmedla sina ställningstaganden och sin ideologi. Denna kandidatuppsats riktar in sig på just dessa valmanifest och partiprogram. En idéanalys genomförs på socialdemokraternas partiprogram och valmanifest, mellan 1990-2010, för att undersöka ideologi och ställningstaganden inom arbetsmarknadsfrågan..