Den1 juli 2005 infördes Svensk kod för bolagsstyrning. I Koden ställs bl.a. krav på att det i bolagsstyrelserna ska finnas ett revisionsutskott. I detta examensarbete har vi undersökt vilken påverkan dessa utskott har på den externe Revisorns roll och verksamhet. Vi har utgått ifrån Kodens punkter och utifrån dessa definierat fyra områden över revisionsutskottets kopplingar till Revisorn; finansiell rapportering, kontakt med bolagsorganen, andra tjänster än revision samt utvärdering av Revisorns arbete.

Företagsledarna i undersökningen har stora förväntningar på Revisorn. Företagsledarna anser att den fristående rådgivningen får vara ganska omfattande, för att företaget ska kunna få all hjälp de behöver. P.g.a. detta anser företagsledarna att det inte finns något olämpligt område för Revisorn att rådgiva inom. Revisorerna i undersökningen sätter däremot en gräns för rådgivningen med hjälp av de etiska reglerna, och lämnar över de uppdrag som de anser att någon annan har mer kompetens för att utföra.

De slutsatserna som företagits i studien mot bakgrund av analysen, påvisar att finns vissa oklarheter i rekvisiten som kan göra det problematiskt för Revisorn. När det gäller lös egendom som tillförs kan det vara problematiskt i praktiken för Revisorn att avgöra när den har blivit korrekt tillförd. Nyttokriteriet är otydligt och vad som egentligen gäller har RN aldrig tagit ställning till. Det är främst vilka som är godtagbara värderingsmän och hur många de skall vara som kan vålla bekymmer när Revisorn skall ge en negativ försäkran..

Företagsförvärv är i dagens samhälle vanligt förekommande när företag har som målsättning att växa. Det finns en del tidigare forskning kring detta området, däremot finns det inte lika mycket forskat kring aktiva aktörer vid förvärvsprocessen. Vi har valt att inrikta oss på en specifik aktör i denna studien, Revisorn. Detta för att revisoryrket kan innebära flera olika roller och arbetsuppgifter, till exempel Revisorn som granskare, Revisorn som rådgivare samt en roll där Revisorn har en legitimerande funktion. I denna studie är det framförallt Revisorn som rådgivare som behandlas och det vi vill undersöka är var i förvärvsprocessen Revisorn är delaktig samt vad den då bidrar med.Syftet med denna studie är att öka förståelsen för processen vid ett företagsförvärv samt vad Revisorn bidrar med i denna.I denna studie har fem fallstudier genomförts där semistrukturerade intervjuer har gjorts med revisorer som har eller har haft koppling till företagsförvärv.

Uppsatsen har till syfte att bidra med en förbättrad analys och beskrivning av Revisorns oberoende, samt att ge en förbättrad beskrivning av Revisorns oberoende i förhållande till sin klient.Metoden är kvalitativt, induktiv och källorna är både tidkskrifter och intervjuer av aktiva revisorer.Efter en teoretisk genomgång av Revisorn och begreppet oberoende, beskrivs olika principer för Revisorn att säkerställa sitt oberoende.Slutligen kombineras empiri och teori i en modell, som ligger till grund för en analys..

Under de senaste åren har flertalet stämningar riktade mot revisionsbyråer fått medialt utrymme. I media och i den akademiska debatten framkommer olika anledningar till varför Revisorn har blivit stämd, vilka kan kopplas till teorier inom revision och den problematik som är knuten till yrket. Syftet med denna uppsats är att utreda hur revisionsprofessionen i Sverige förklarar att Revisorn blir stämd. I den teoretiska referensramen har vi med teori om revisionsmisslyckande, förväntningsgapet samt försäkringshypotesen. Tillsammans bildar dessa teorier en analysmodell som vi har utgått från vid insamling och analys av empirin.

De slutsatserna som företagits i studien mot bakgrund av analysen, påvisar att finns vissa oklarheter i rekvisiten som kan göra det problematiskt för Revisorn. När det gäller lös egendom som tillförs kan det vara problematiskt i praktiken för Revisorn att avgöra när den har blivit korrekt tillförd. Nyttokriteriet är otydligt och vad som egentligen gäller har RN aldrig tagit ställning till. Det är främst vilka som är godtagbara värderingsmän och hur många de skall vara som kan vålla bekymmer när Revisorn skall ge en negativ försäkran..

Revision innebär att Revisorn med betryggande säkerhet granskar aktiebolags årsredovisning, bokslut samt styrelsens och VD:s förvaltning. Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka förväntningar småföretag har på Revisorn och revision samt ta reda på vad revisorer anser att de ska tillföra småföretag i samband med revision. Detta för att sedan jämföra om småföretagens och revisorernas uppfattningar om revision överensstämmer eller ifall ett förväntningsgap existerar, samt identifiera vad som kan reducera ett eventuellt förväntningsgap. För att uppnå syftet med uppsatsen genomfördes en kvalitativ fallstudie med två revisorer och tre småföretag inom Luleå Kommun. En slutsats som vi kom fram till i samband med undersökningen var att småföretag förväntar sig betydande rådgivning av sin revisor.

Revisionen har många intressenter som drar nytta av Revisorn och hans/hennes arbete, däribland företagsledningen. Revisorns uppgift är att göra en oberoende kritisk granskning av årsredovisning, bokföring och förvaltning. Ibland kan företagsledningens förväntningar på Revisorn skilja sig åt gentemot vad Revisorn faktiskt gör, varför ett förväntningsgap bildas. Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka om företagsledningens förväntningar på Revisorn skiljer sig åt i olika stora företag och hur ett eventuellt förväntningsgap ser ut. Vi har intervjuat företagsledningar och även i viss mån revisorer.

Bakgrund: Sedan Sverige gick med i den Europeiska Unionen har det skett en anpassning i den svenska lagstiftningen. EU har sedan tidigare haft en annorlunda syn på revisionsplikten och enligt EG:s fjärde bolagsdirektiv behöver mindre aktiebolag inte ha revisor. Den svenska regeringen anpassade sig till detta år 2010 och som följd behövde små aktiebolag som minst uppfyller två av kriterierna på högst 3 000 000 kr i omsättning, högst en balansomslutning på 1 500 000 kr och högst tre anställda inte längre ha kvar Revisorn. Vi anser det intressant att studera vilka faktorer som ligger till grund för om små aktiebolag väljer att behålla Revisorn eller inte. Det har gjorts ett antal studier kring detta område och vi ser en möjlighet till att bidra med en fördjupad förståelse kring varför företag väljer att behålla Revisorn trots att revisionsplikten avskaffats för små aktiebolag.Syfte: Syftet med denna uppsats är att förklara varför små aktiebolag behåller Revisorn trots att revisionsplikten för dessa avskaffats.Metod: Vi har i vår studie valt en deduktiv forskningsansats vilket innebär att vi har utgått från befintliga teorier inom bolagsstyrning och tidigare forskning inom ämnet.

Styrelsen och Revisorn i ett aktiebolag har ett parallellt ansvar som främst aktualiseras vid skadeståndstalan när båda bolagsorganen på något sätt varit inblandade. ABL uppställer en ansvarsfördelning som anger att styrelsen är ansvarig för bolagets organisation och förvaltning. Styrelsen har även till uppgift att se till bolagets ekonomiska förhållande och det ska ske fortlöpande. Styrelsens ansvarsområden framgår av 8 kap 4 § ABL. Revisorn däremot, som är ett oberoende organ i förhållande till bolaget, deltar inte i bolagets förvaltning.

I ett av RN:s disciplinfall ser vi att en revisor har varit den utsedda Revisorn i företaget under hela räkenskapsåret och företaget har inte utfört den löpande bokföringen i tid, om Revisorn då under året underlåter att vidta åtgärder vid misstanke om brott som denne är skyldig att vidta och även åsidosätter god revisionssed riskerar denne disciplinära påföljder från RN. En revisor riskerar även att dömas för medhjälp till bokföringsbrottet om denne har främjat bokföringsbrottet. Detta gör det intressant att studera hur Revisorn ska agera om den löpande bokföringen inte har utförts tid för att leva upp till sina skyldigheter som revisor. Studien studerar detta utifrån reglerna i ABL och hur Revisorn ska hantera dessa regler och dess kompletterande seder. Syftet med studien är att skapa tydliga riktlinjer för hur Revisorn ska agera vid fall där den löpande bokföringen inte har utförts i tid.

Redovisningskonsulten och Revisorn är två yrken som ofta benämns felaktigt av klienter och samhället i stort. Detta kan bero på att de två yrkena är nära relaterade till varandra samt att gränsdragningarna inte alltid är självklara. I samband med avskaffandet av revisorsplikten för mindre aktiebolag har många företag valt att avstå från revision och förlita sig på att redovisningskonsulten sköter den finansiella rapporteringen i enlighet med lagstadgade krav. .

Efter problemdiskussion och presentation av syftet kommer en kort beskrivning av Revisorn och den lagstiftning som Revisorn måste följa. Vi beskriver de rekvisit som måste uppnås för att ansvar skall kunna krävas. Fortsättningsvis presenteras den del i revisionsverksamheten som utgör rådgivning. Denna typ av rådgivning är försäkrad genom Revisorns obligatoriska ansvarsförsäkring. Koncentrationen ligger slutligen på den fristående rådgivningen.

För att Revisorn på ett självständigt och opartiskt sätt ska kunna utföra en trovärdig granskning krävs att han är oberoende i förhållande till revisionsklienten och att han har den kompetens som krävs. Revisorn kan utöver granskningen även ge fristående rådgivning till revisionsklienten. Detta har på senare år diskuterats intensivt, då många anser att det inte går att kombinera rollerna som granskare och rådgivare utan att oberoendet riskeras. Vi testade olika faktorer som vi tror påverkar Revisorn i hans/hennes rådgivning och utgick från en modell när vi testade faktorerna. Vi skapade hypoteser som vi testade med hjälp av en enkätundersökning som vände sig till kvalificerade revisorer.