I Revisionsbranschen utgör personalen företagens kärna. För att leda, motivera, rekrytera och behålla nyckelpersoner kan dessa företag använda sig av belöningssystem som styrmedel. Genom att konstruera belöningssystemet så att det överrensstämmer med verksamhetens mål stärks även företagens konkurrenskraft. Problemgrunden till denna uppsats är att, med hjälp utav respondenter från fem olika revisionsbyråer, undersöka hur belöningssystem ser ut inom Revisionsbranschen. Både likheter och skillnader har identifierads, såväl mellan respondenternas belöningssystem, som såväl mot den teoretiska referensramen.

En studie om hur en ökad kommersialisering inom Revisionsbranschen påverkar revisorers well-being. Begreppet kommersialisering representeras av de tre aspekterna marknadsorientering, kundorientering och affärsorientering medan well-being aspekten representeras av lycka, arbetstillfredsställelse och arbetsmiljö. Det empiriska resultatet av studien tyder på att kommersialiseringsaspekterna marknadsorientering och affärsorientering har en positiv påverkan på revisorers well-being.             .

Bakgrundochproblem:Revisionsbranschenstårinförmassivanyanställningsbehov.Samtidigtharrevisorsyrket,underdesenasteåren,blivitalltpopulärareblandekonomistudenter.Utmaningenförbranschenliggeriställetiattattraheraochrekryteradenmesttalangfullapersonalen.Medenstarkunderliggandebranschtillväxtochensjälvcentreradochkarriärorienteradgenerationsomnuäntrararbetsmarknadenkandetbliproblematisktförföretagenattlyckasattraherademesttalangfullaochkompetentastudenternatilljustsinorganisation.Syfte:UppsatsenssyfteärattskapaenfördjupadförståelseförhurdestorarevisionsbolagenarbetarförattattraheraochrekryteranyutexamineradeekonomistudenteriGöteborg,genomattundersökahurdearbetarmedexternemployerbranding.Avgränsningar:Studienbehandlarendastföretagensexternaarbetemedemployerbrandingmotstudenter.DetharävengjortsenavgränsningtillhurarbetetskerochproblematikentersigijustGöteborg.Metod:Genomenkvalitativmetodundersökstreavdefyrastörstarevisions-­?ochrådgivningsbolagensomtillvardagsbenämnsBigfour.DeföretagsomingåristudienärDeloitte,Ernst&YoungochKPMG.Studiensempirigrundarsigiinformationinhämtadgenompersonligaintervjuermedrespektiveföretag.Resultatochslutsatser:Studienvisartydligalikheteribolagensarbetemedochsynpåemployerbranding.Storviktläggsvidattunderarbetsmarknadsmässorocheventiföretagensregikommunicerapsykologiskaochfunktionellafördelarsomenanställningpåföretagenmedför.Alltförattattraheraochrekryterademestkompetentaochlämpadestudenterna.Vidareindikerarstudienattdeundersöktaföretagenharsvårigheterattpåettkonkretsättdifferentierasigfrånvarandra.Förslagtillfortsattforskning:Hurmottagsföretagensarbetemedemployerbrandingavstudenterna?Dethadevaritgivandeochavintresseattkompletteradennastudiemedstudierkringhurmottagarna,studenterna,idaguppfattarföretagenochderasemployerbrand..

Problemdiskussion: Syftet med revision är att det granskade materialet ska kunna anses vara tillförlitligt. Trots detta inträffar revisionsskandaler som tyder på det motsatta. Åtgärder har vidtagits för att bygga upp ett förtroende för revisorer men ytterligare skandaler har uppmärksammats på den svenska marknaden, där företag begått grova bokföringsbrott utan att revisorn av olika anledningar agerat tillfredsställande, eller inte agerat alls. Dessa skandaler har bidragit till den förtroendekris för Revisionsbranschen som råder i samhället. Att revisorerna klarar sig undan skandaler relativt lindrigt och därmed kan fortsätta arbeta som revisorer torde inverka negativt på förtroendet för hela branschen.Forskningsfrågor: Hur har den senaste tidens revisionsskandaler påverkat förtroendet för Revisionsbranschen? Hur anser revisorerna att revisionsskandalerna har inverkat på förtroendet för Revisionsbranschen? Hur har revisionsskandalerna inverkat på förtroendet för Revisionsbranschen enligt banker och kunder? Vilka element är viktiga för att skapa och bevara förtroende för Revisionsbranschen enligt revisorer, banker och kunder?Syfte: Syftet med studien är att kartlägga hur revisorer och intressenter ser på förtroendet för Revisionsbranschen efter den senaste tidens revisionsskandaler och hur dessa skandaler har inverkat på förtroendet.

Problemdiskussion: Syftet med revision är att det granskade materialet ska kunna anses vara tillförlitligt. Trots detta inträffar revisionsskandaler som tyder på det motsatta. Åtgärder har vidtagits för att bygga upp ett förtroende för revisorer men ytterligare skandaler har uppmärksammats på den svenska marknaden, där företag begått grova bokföringsbrott utan att revisorn av olika anledningar agerat tillfredsställande, eller inte agerat alls. Dessa skandaler har bidragit till den förtroendekris för Revisionsbranschen som råder i samhället. Att revisorerna klarar sig undan skandaler relativt lindrigt och därmed kan fortsätta arbeta som revisorer torde inverka negativt på förtroendet för hela branschen.Forskningsfrågor: Hur har den senaste tidens revisionsskandaler påverkat förtroendet för Revisionsbranschen? Hur anser revisorerna att revisionsskandalerna har inverkat på förtroendet för Revisionsbranschen? Hur har revisionsskandalerna inverkat på förtroendet för Revisionsbranschen enligt banker och kunder? Vilka element är viktiga för att skapa och bevara förtroende för Revisionsbranschen enligt revisorer, banker och kunder?Syfte: Syftet med studien är att kartlägga hur revisorer och intressenter ser på förtroendet för Revisionsbranschen efter den senaste tidens revisionsskandaler och hur dessa skandaler har inverkat på förtroendet.

I dagsläget har revisorn ett obegränsat skadeståndansvar vilket innebär att revisorn i princip kan bli stämd på mångmiljonbelopp om hon åsidosätter god revisionssed. Till följd av detta har det på senare tid setts en tydlig tendens till att utvecklingen för skadestånd inom Revisionsbranschen är oroväckande. Antalet skadeståndskrav har ökat väsentligt på kort tid och de krav som ställs mot revisorn uppgår allt oftare till betydande belopp. Olika organisationer arbetar nu med att förändra reglerna kring revisorers skadeståndsansvar. En önskan är att låta revisorernas nuvarande skadeståndsansvar övergå från obegränsat till begränsat, för att på så sätt få ner antalet stämningar samt minska stämningsbeloppen som ställs mot revisorerna.Denna uppsats är kopplad till en studie om revisorers skadeståndsansvar som genomförts av London Economics.

Hållbarhetsredovisning har blivit en alltmer accepterad och etablerad redovisningsform bland företag. Detta har visat sig inte minst genom att den svenska regeringen införde ett krav år 2008 på att samtliga företag med statligt ägande ska upprätta en hållbarhetsredovisning samt få den externt granskad. Denna redovisningsform har successivt börjat vinna mark och allt fler företag har börjat upprätta hållbarhetsredovisning vilket Revisionsbranschen känt av i form av ett ökat antal granskningsuppdrag. Revisionsbranschen tillämpar idag granskningsstandarden Revisionsrekommendation 6 (RevR 6) för granskning av hållbarhetsredovisningar och med anledning av att företag allt oftare önskar ett externt bestyrkande av sin hållbarhetsredovisning finns det ett behov av en väl fungerande granskningsstandard. I denna studie strävar vi efter att kartlägga drivkrafterna bakom företags upprättande av hållbarhetsredovisning.

SammanfattningTitel Kvinnliga karriärstrategier i Revisionsbranschen Datum 2012-05-31?Författare Besarta Hulaj & Daniel Nilsson Handledare Sven-Olof Yrjö CollinUtbildning Civilekonomprogrammet - redovisning?Kurs 4FE03E Examensarbete Redovisning ? Civilekonomuppsats 30 hp?Inledning Revisionsbranschen har traditionellt sett varit ett manligt yrke, där normen har varit mannen. Trots att rekryteringen av kvinnor och män till revisionsbyråerna är lika stor är det fortfarande männen som bara några år efter inträde når högre positioner och har högre löner än sina kvinnliga kollegor. Ett problem som identifierats i dagens byråer är att kvinnor som inte får ett erkännande från byrån uttrycker att de vill lämna professionsyrket. Finns det då något beteende som kvinnor kan ta till sig för att förbättra sina möjligheter till en mer framgångsrik karriär i Revisionsbranschen??Problemformulering Kan vi identifiera kvinnliga karriärstrategier i Revisionsbranschen som påverkar certifieringstiden? Kan de kvinnliga revisorernas karriärsmål och deras demografiska situation förklara valet av karriärstrategi och certifieringstid??Syfte Syftet med denna studie är att identifiera kvinnliga karriärstrategier som påverkar certifieringstiden.

Revisionsbranschen står inför en institutionell förändring i och med det planerade avskaffandet av revisionsplikten. Denna förändring kommer enligt uppsatsens mikroekonomiska modeller att leda till en minskad konsumtion av revision och att priset på revision sjunker. Därför är syftet med uppsatsen att undersöka om Revisionsbranschen förberett sig på den teoretiska minskningen av revision i och med avskaffandet av revisionsplikten genom att sälja mer fristående rådgivning. Uppsatsen kommer att studera hur kostnadsrelationen mellan revision och fristående rådgivning förändrats under 2004-2008. Uppsatsens referensram består av olika typer av mikroekonomiska modeller samt en beskrivning av relationsmarknadsföringens användbarhet för revisionsbolagen. Uppsatsen har undersökt 927 st. mikroföretag som valts ut genom ett slumpmässigt systematiskt urval.

Under 1990-talet pågick en debatt om revisionspliktens vara eller inte varaför de mindre företagen. Sverige är ett av få länder i Europa som fortfarandehar kvar revisionsplikten för samtliga aktiebolag. Det är inte längre en frågaom det kommer ske en lagändring även i Sverige utan snarare en fråga omnär och hur det kommer att ske.Syftet med rapporten är att beskriva hur den slopade revisionspliktenkommer att påverka revisionsbyråerna samt ta reda på om det kommer attske några former av förändringar inom Revisionsbranschen, och i så fall ?vilka?Uppsatsen har huvudsakligen en explorativ karaktär eftersom syftet är attbeskriva eventuella konsekvenser av en lagändring som ännu integenomförts. Genom att använda oss av kvalitativ metod har vi fått en djupareförståelse för ämnet, snarare än en bred och översiktlig.

Sammanfattning Titel Kompetens och förståelse. En studie av kompetensutveckling i Revisionsbranschen Författare Axel LindheJessica NilssonHelena SvenssonAndreas Wennström Handledare Dan Kärreman Syfte Syftet med vår uppsats är att skapa en djupare förståelse för hur revisionsbyråer hanterar kompetensutvecklingsfrågor och för hur medarbetare i Revisionsbranschen ser på kompetens och kompetensutveckling. Metod I denna uppsats har vi använt ett hermeneutiskt inriktat angreppssätt eftersom vi ifrån ett tolkande perspektiv vill ge en bild av hur kompetensutveckling går till och förstås. Vi har arbetat abduktivt eftersom vi sökte ökad förståelse för vår frågeställning utifrån en process där både teori och empiri var viktiga. Vi har använt en kvalitativ metod och insamlingen av vårt empiriska material har skett genom intervjuer på Deloitte & Touche och SET Auktoriserade Revisorer.

Bakgrund: Efter revisionspliktens avskaffande har spelplanen fo?ra?ndrats inom Revisionsbranschen. Revisionsbranschen diskuteras sakna en fo?rma?ga att fo?rmedla sitt va?rde varvid ett ho?gre affa?rsmannaskap efterfra?gas. Samtidigt betraktar professionsforskningen traditionellt kommersiella va?rderingar som motstridiga professionella va?rderingar, vilka inom forskningen fo?rutsa?tts fo?r att revisorerna ska kunna tillhandaha?lla samha?llet med tillfo?rligtlig information.

Purpose: The aim of this bachelor thesis is to explain how advancement factors affect men and woman to advance in their careers in the accounting profession.                                Methodology: A positivist approaches and a deductive approach, with a quantitative method was used to obtain the results of the analysis. Theoretical perspective: The theory describes the career stages, audit assistant, approved auditor, registered auditor, manager and partner. Their responsibilities and what it takes to get there is explained. Theory section also describes the different advancement factors from a gender perspective. Empirical: The empirical material is based on a survey conducted in respondents who represent the five career stages. The collected data is then analyzed using statistical tests. Conclusion: The analysis shows that the identified career advancement factors that limit and stimulates the male and female auditors? career ladder.

Bakgrund och problem: Revisionsbranschen är under ständig förändring. Flera historiska händelser och politisk beslut har påverkat branschens utveckling. Under 2008 presenterades Statens offentliga utredning 2008:32 ett förslag på förändring av bland annat gränsvärdena för den lagstadgade revisionen. Nya gränsvärden kom sedermera att från 2010 undanta företag som tidigare har omfattats av den lagstadgade revisionen. Syftet med förändringen är att öka svenska företags konkurrenskraft och administrativa börda.

Syfte: Antalet tentander som skriver provet för revisorsexamen och högre revisorsexamen minskar. Vi vill genom vår undersökning titta närmare på varför inte fler avlägger revisors-examen samt söka efter de faktorer som vi tror kan påverka individens beslut om att avlägga provet.Metod: Undersökningen bygger på en kvantitativ metod och för att öka tillförlitligheten gjorde vi även en kvalitativ undersökning. Vårt empiriska material erhöll vi genom webbenkätundersökningar samt att vi genomförde två intervjuer. Materialet har vi sedan sammanställt och de frågor som är av störst vikt för vårt arbete redovisar vi under empiri-avsnittet där vi jämför de olika resultaten med varandra, utifrån detta analyserar vi vad de olika utfallen kan bero på.Resultat & slutsats: Undersökningen visar att majoriteten av de revisorsassistenter som deltagit i vår undersökning har för avsikt att i framtiden avlägga revisorsexamen. Vi tror att de förändringar som håller på och sker inom Revisionsbranschen kan påverka revisors- ssistenternas beslut i huruvida de ska avlägga revisorsexamen eller inte.Förslag till fortsatt forskning: Att titta närmare på hur utfallet hade blivit om undersökningen genomfördes i flera län eller i Norden.