Syftet med denna studie är utreda hur en ökad centralisering av Komatsu Forests Reservdelslogistik kan bidra till minskad kapitalbindning samt ge större möjligheter till flexibilitet och kundanpassning i den fysiska distributionen.Idag distribuerar Komatsu Forest reservdelar från sitt centrallager till 21 stycken olika servicedepåer som drivs av dotterbolaget Komatsu Forest Sweden och som har till uppgift att leverera till alla kunder på den svenska marknaden. Servicedepåerna lagerhåller produkter där historiska data skall styra vilken mängd artiklar som skall finnas tillgängliga. Problemet idag är att de förväntade lagervolymerna inte överensstämmer med de faktiska och företaget erhåller därför extra kostnader för lagerhållning, lagerföring, transporter samt administration.Studiens teori bygger på en bearbetning av Mats Abrahamssons drivkraftmodell och empiriska data grundar sig på en enkätundersökning där ett urval ur Komatsu Forest Swedens kundpopulation fått möjligheten att delta. Enkätens frågor fokuserar på åsikter kring köpbeteenden, attityder, pris och tillgänglighet. Enkäten skickades ut via ett webbaserat system med en svarsfrekvens på cirka 35 %.

Systemet för att behandla och distribuera förpackningsinformation, SPIS används idag ej som det var tänkt. Systemet har låga driftskostnader i form av förvaltning och annat underhåll. Däremot kräver det en stor manuell arbetsinsats för att distribuera och arkiveraförpackningsinformation. Det är svårt att motivera en utveckling av ett nytt system med hjälp av besparingar av driftskostnader som enda motiv. Om information blir lättare att få fram och distribuera, samt att nya medarbetare får lättare att lära sig systemet, blir en systemutveckling intressantare.

Atlas Copco saknar i dag tydliga riktlinjer för hur man skall bryta ner sina reservdelar. Detta har medfört att antalet reservdelar som erbjuds till en komponent, den så kallade köpnivån, skiljer markant mellan olika maskiner och även inom en maskin. Syftet med examensarbetet var att hitta en modell för hur man skall sätta köpnivåer på reservdelar utifrån ett kund- och lönsamhetsperspektiv. Författarna har valt att dela upp arbete i fyra faser. Undersökningen har till stor del bestått av intervjuer och workshops med en stor mängd intressenter i Sverige, Kanada och USA. Respondenterna består av kunder, leverantörer, och personer inom Atlas Copco som direkt berörs av vilken köpnivå företaget erbjuder.

Atlas Copco saknar i dag tydliga riktlinjer för hur man skall bryta ner sina reservdelar. Detta har medfört att antalet reservdelar som erbjuds till en komponent, den så kallade köpnivån, skiljer markant mellan olika maskiner och även inom en maskin. Syftet med examensarbetet var att hitta en modell för hur man skall sätta köpnivåer på reservdelar utifrån ett kund- och lönsamhetsperspektiv. Författarna har valt att dela upp arbete i fyra faser. Undersökningen har till stor del bestått av intervjuer och workshops med en stor mängd intressenter i Sverige, Kanada och USA.

Stora Enso är ett globalt skogsindustriföretag som har fyra enheter i Gävle/Dala regionen. Reservdelshållningen styrs i dagsläget till stor del på respektive enhet utan någon större samordning. Om synergieffekter av ett samarbete inom reservdelshållningen ska kunna uppnås är det viktigt att undersöka vilken reservdelsstrategi som enheterna bör använda i regionen. Inom ramen för strategierna ingår också om det finns möjlighet till samarbete med andra storindustriföretag i regionen Syftet med detta arbete är tvådelat. Den första delen handlar om att utifrån teori utreda möjliga reservdelsstrategier gällande lagerhållning inom storindustri.