Detta examensarbete handlar om lokalisering och utformning av hållplatser på en föreslagen spårvägssträcka mellan Helsingborg och Höganäs i nordvästra Skåne. Det huvudsakliga syftet är att utforma hållplatsmiljöer och färdvägar på ett så tillgängligt, trafiksäkert och tryggt sätt som möjligt. Hänsyn tas även till befintliga och nya utbyggnadsområden samt spårvägens Resandeunderlag. Den för spårväg föreslagna kuststräckan kallas Höganässtråket och här ligger finns förutom Helsingborg och Höganäs även tätorterna Lerberget, Viken, Domsten, Hittarp - Laröd och Mariastaden. Spårvägens sträckning är i grova drag utpekad av Stadsbyggnadskontoret i Helsingborgs stad och spårvägen bör gå centralt genom samtliga tätorter så att Resandeunderlaget blir så högt som möjligt.

Warszawa är en stad som ständigt förändrats av historiska händelser, den viktigaste har kanske varit andra världskriget. I slutet av kriget var cirka 90% av staden jämnad med marken. Återuppbyggnaden under efterkrigstiden var under sovjetisk influens och det ledde till en på många sätt ofördelaktig fysisk struktur och därmed transportstruktur. Sedan järnridåns fall år 1989 utvecklas Polen och Warszawa på marknadsekonomiska premisser, vilket har lett till andra typer av problem såsom en starkt rotad ?bilist-kultur?.

Detta examensarbete handlar om lokalisering och utformning av hållplatser på en föreslagen spårvägssträcka mellan Helsingborg och Höganäs i nordvästra Skåne. Det huvudsakliga syftet är att utforma hållplatsmiljöer och färdvägar på ett så tillgängligt, trafiksäkert och tryggt sätt som möjligt. Hänsyn tas även till befintliga och nya utbyggnadsområden samt spårvägens Resandeunderlag. Den för spårväg föreslagna kuststräckan kallas Höganässtråket och här ligger finns förutom Helsingborg och Höganäs även tätorterna Lerberget, Viken, Domsten, Hittarp - Laröd och Mariastaden. Spårvägens sträckning är i grova drag utpekad av Stadsbyggnadskontoret i Helsingborgs stad och spårvägen bör gå centralt genom samtliga tätorter så att Resandeunderlaget blir så högt som möjligt.

Warszawa är en stad som ständigt förändrats av historiska händelser, den viktigaste har kanske varit andra världskriget. I slutet av kriget var cirka 90% av staden jämnad med marken. Återuppbyggnaden under efterkrigstiden var under sovjetisk influens och det ledde till en på många sätt ofördelaktig fysisk struktur och därmed transportstruktur. Sedan järnridåns fall år 1989 utvecklas Polen och Warszawa på marknadsekonomiska premisser, vilket har lett till andra typer av problem såsom en starkt rotad ?bilist-kultur?.

Sveriges samhällsstruktur ger en geografisk spridning vilket kräver goda kommunikatio-ner. Kollektivtrafiken behövs för att ge staden de resor och transporter som den behöver. Vår kollektivtrafik svarar mot behov och krav gällande ett tillgängligt och konkurrenskraf-tigt resande, minskad mängd utsläpp och ekonomiskt effektiva lösningar. Bussen har en nyckelroll i det svenska kollektivnätet. Idag är bussen en del av vår bland-trafik men möjligheten finns att skapa bussystem lika effektiva och attraktiva som vår spårbundna trafik.

Initiativet till detta examensarbete kom från Arne Karyds kurs Transportekonomi och miljö där vi blev intresserade av att titta närmare på Stockholm ? Arlanda flygplats och dess miljökrav.Examensarbetets inriktning och mål är att undersöka hur järnvägen kan bidra till att Arlanda ska klara av sina miljökrav i framtiden. Just nu pekar prognoserna på att verksamheten på Arlanda kommer att kunna hålla sig under det koldioxidtak som sattes av miljödomstolen 1991 i omkring fem år till (runt år 2010) utan att behöva begränsa flygverksamheten.Syftet med examensarbetet är att undersöka hur mycket längre LFV eller Arlanda kan hålla sig under detta tak genom effektivare användning av tågtrafik på Arlandabanan och andra förbättringsåtgärder inom kollektivtrafiken, men utan att begränsa flygtrafiken. Idag utnyttjas Arlandabanan inte optimalt då staten lovade bort trafikeringsrättigheten på sträckan till de entreprenörer som hjälpte till att finansiera och bygga banan. Projektet var Sveriges första infrastrukturbygge där privata intressenter och staten hjälptes åt med finansieringen.