Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i årskurs åtta hanterar tal i bråkform vid problemlös-ning, med inriktning på del av en helhet och del av antal, när datorn används som verktyg. Fokus är på de elever som visar svårigheter inom detta matematikområde.Teori: Vi utgår från det sociokulturella perspektivet som innefattar både socialt samspel och redskap som utvecklar vårt tänkande för att ge oss stöd i lärandet. Vårt specialpedagogiska synsätt innebär att elevers svårigheter uppstår i mötet med omgivningen och detta benämns i forskningslitteraturen som det relationella perspektivet. Metod: För att på djupet kunna studera de forskningsfrågor som studien utgår ifrån används fallstudie som metod. Empirin samlas in genom att eleverna, som arbetar i par, använder ett skärminspelningsprogram Screencast-O-Matic så att vi kan ta del av elevernas samtal och det som sker på deras datorskärmar.

Syftet med arbetet är att upptäcka vilka föreställningar eleverna har om funktionsbegreppet genom att undersöka elevers tolkningar av övergången mellan Representationsformerna graf, situation och formel. I undersökningen användes enkät och kvalitativ intervju för att undersöka detta. Resultatet visade att de undersökta eleverna som befann sig i slutfasen av Matematik B har svårigheter med att översätta från en Representationsform till en annan men även att eleverna har missuppfattningar kring funktionsbegreppet. Det var inte möjligt att göra en generalisering av elevers missuppfattningar om funktioner. Dock belyser denna undersökning de svårigheter dessa elever har..

Kan svenska gymnasieeleverna använda funktionsbegreppet i praktiken? Ser de vilka procedurella förfaranden som måste göras utifrån en given komplex situation där vägen fram till svaret inte alls är uppenbar (lösning i flera steg)? Ett skriftligt test konstruerades för att utmana gymnasieelever i funktionslära. Här fick de visa ifall de förvärvat sådan kunskap att de kan göra en lösningsstrategi till uppgiften och sedan utföra planen på ett sätt som är lämpligt för situationen. Testets konceptuella natur avsåg utröna i vilken utsträckning som elever kan ?översätta? en given form av funktionsbegreppet till någon annan Representationsform.   Det visar sig att gymnasieelever generellt saknar denna förtrogenhet men att de har färdigheten att utföra beräkningar i enstegsuppgifter (lösa, på förhand, uppställda ekvationer) sådana som de tränat på under större delen av matematiken i skolan..

Muntlig bedömning är, från och med höstterminen 2011, något som alla matematiklärare inom gymnasieskolan kommer att få genomföra då en muntlig del läggs som obligatorisk för alla elever inom årskurs 1. Syftet med den här studien är därför att konstruera kriterier som lärare kan använda som hjälp vid muntlig bedömning. Fokus kommer att ligga på elevers Representationsformer och transformationer däremellan utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Elevgrupper filmades då de löste en problemlösningsuppgift och analyserades utifrån ett begreppsligt ramverk. Resultatet visar att elevers transformationer mellan representationer visar både missuppfattningar och förståelse beroende på hur dessa transformationer ter sig.

Matematikundervisningen i de svenska skolorna har fått mycket kritik och därför är den intressant att utveckla. Ett sätt är att arbeta mer med problemlösning och vardagsanknytning. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken inverkan en mer vardaglig kontext i ett problem har på elevers lösningar. Detta görs genom en studie i vilken sex par av elever i årskurs 8 ställs inför två olika versioner av ett skriftligt presenterat problem. Den ena versionen har en mer vardaglig kontext. Tre par löser den ena versionen av problemet och tre den andra.

Syftet med studien var att ta reda på vilka strategier elever väljer när de ska lösaett matematiskt problem. Vi genomförde en observation och nio individuellaintervjuer med elever i årskurs 3. De fick lösa ett matematiskt problem somobserverades. Utifrån elevernas lösningar genomförde vi sedan intervjuer för attta reda på vilka strategier de valt att använda för att lösa problemet. Resultatet avelevernas lösningar visade på flera olika lösningsstrategier.

Min undersökning behandlar representationer av människokroppen i konsten. Frågeställningarna är: hur har konsten använt modellteckning för att skapa bilden av människan och vilken funktion har den i konsten representerade människokroppen? Representationen undersöks ur ett maktperspektiv och inriktar sig på den vetenskapliga och akademiska synen av människan, utifrån vilken en bild av den "politiska kroppens" historia ges. Undersökningen visar hur representationen utgår från en människosyn där människans kropp primärt tolkas som ett ting och inte som en förkroppsligad människa eller person, vilket kom att användas av konsten och odlas genom modellteckning. Det är under renässansen som det vetenskapliga tänkandet och modellteckningen etablerande inom konsten.