Projektering vid Renoveringsprojekt ser ofta väldigt olika ut och skiljer sig från projekteringen vid nyproduktion. Det är därför svårt att ta fram en mall eller standard för hur produktionen ska genomföras och avvikelser kan lätt uppstå.  Avvikelser som uppstår inom Renoveringsprojekt kan visa sig vara väldigt tidskrävande eller i värsta fall leda till stopp inom produktionen och det ställs stora krav på projektörerna som måste ha goda kunskaper inom området. Inom ramen för examensarbetet ingår att identifiera och analysera hur kritiska avvikelser inom Renoveringsprojekt uppstår samt hur man ska göra för att hantera detta under ett tidigt skede av renoveringen. Som referensobjekt under examensarbetet används renoveringen av bostadsrättföreningen Kurortsparken i Nynäshamn. Rapporten kommer att analysera de avvikelser som uppstått under produktionen samt ge förslag för hur man kunde ha hanterat projektet och de avvikelser som uppstod annorlunda. .

Stockholm står inför en historisk befolkningstillväxt och nu väntas en tid av ombyggnationer och förtätningar av Stockholms storstadsregion. Denna utveckling bidrar starkt till att även CBD växer. Det finns ett flertal projekt som pågår eller planeras i CBD. Ett av dessa projekt är totalrenoveringen av Diligentias profilfastighet Sveavägen 44 i utkanten av norra CBD.Tidigare har det funnits andra projekt som genomförts i utkanten av CBD. I Centralenområdet genomfördes ett flertal stora projekt.

Syftet med uppsatsen är att med hjälp av Stockholms stads Renoveringsprojekt Järvalyftet som fallstudie söka skapa förståelse för hur nyckelaktörer vid renoveringar av bostadsområden ser på och använder sig av brukarmedverkan. För att nå denna förståelse ämnar jag att besvara följande frågeställningar: Hur uppnås ett aktivt deltagande hos de boende? På vilka teorier eller erfarenheter grundar sig projektörernas syn på brukarmedverkan? Vilka effekter förväntar sig de ansvariga att ett deltagande från de boende ger? Mitt empiriska material utgörs av en fallstudie av Renoveringsprojektet Järvalyftet inom Stockholms kommun. För att granska detta har intervjuer med aktörer med inflytande över processen gjorts och exempel från tidigare brukarinflytandeprojekt använts. För att analysera materialet använder jag mig av Ju?rgen Habermas teorier om kommunikativt handlande och Abdul Khakees utvärderingsmodell av kommunikativa processer.

I en värld där människan är det enda djur som lämnar efter sig avfall som inte kan brytas ned naturligt, är det viktigt att avfallet vi producerar tas om hand på bästa möjliga sätt. EU har därför tagit fram en prioriteringsordning för hur avfallet ska behandlas. Denna kallas avfallshierarkin och ska ligga till grund för medlemsländernas lagstiftning om avfallshantering. I Sverige kallas byggsektorn för den ?40-procentiga sektorn? vilket syftar på att 40 procent av Sveriges avfall genereras av denna sektor.

Den ?osynliga? arkitekten. Projekt: Dragonstallet Drottningholm, Gubbängsbadet, Årstagårdens bollplan. Många arkitekter arbetar i det fördolda. Deras arbete är inte utmärkande eller omtalat, men finns överallt runtomkring oss. Vardagliga byggnader förväntas finnas där, fungera och vara estetiska men de flesta människor tänker sällan på de skapande krafter som står bakom den byggda miljön.Den ?osynliga? arkitekten och dennes arkitektur, ur ett flertal aspekter, studerades.

I takt med att industrisamhällets fabriker tystnar övergår vi till ett informationssamhälle där råvarorna är idéer som förädlas till upplevelser. Samtida diskursiva skeenden som ett förpackande av och en estetisering kring äldre miljöer kan förklara den förvirring som råder kring vad som egentligen är autentiskt. Begreppet autenticitet är i sig dock lika förvirrande. Genom att vända bort blicken från människors användning av begreppet per se och istället undersöka de kvaliteter som relaterar till begreppet, möjliggörs ett perspektiv för att förstå kreativa processer, utveckling av idéer, värderingar, trosföreställningar och målsättningar. Upplevelseindustrin kan då förknippas med andra former av utbyten än ekonomiska transaktioner, däribland kreativ utveckling och existentiella känslor av att vara med i ett större sammanhang.

Både storbanker och statliga myndigheter har valt att göra omlokaliseringar av sina verksamheter i Stockholmsområdet. Dessa aktörer har länge haft sina huvudkontor inom Stockholm Central Business District (CBD), men kommer från och med årsskiftet 2013/2014 att samla hela eller delar av sina verksamheter utanför området. Under de kommande fyra åren blir över 210 000 kvadratmeter kontorslokaler lediga, vilket både skapar utmaningar och möjligheter för de berörda fastighetsägarna.Den här studien har tre viktiga utgångspunkter: Faktorerna bakom flytt för banker och myndigheter, hur Stockholms kontorsmarknad kommer att ändras i fortsättningen och på vilket sätt Stockholms CBD utvecklas när de vakanta kontorslokalerna byggs om.De bakomliggande resonemangen kring besluten om att flytta från området skiljer sig väsentligt åt mellan de intervjuade aktörerna. Den främsta anledningen till att myndigheterna samlar olika verksamhetsdelar i Solna respektive Telefonplan är ekonomiska besparingar. Bankernas främsta anledning är att koncentrera sina verksamheter inom ett geografiskt område.

Bakgrund och problem: Beträffande den svenska fastighetsmarknaden finns det ett tomrum i studier gällande de faktorer som ligger till grund för beslut gällande avyttring av förvaltningsfastigheter. Det finns däremot en rad olika studier som behandlar beslutspåverkande faktorer vid investering i förvaltningsfastigheter. Dessa studier har behandlat och kommit fram till ett homogent resultat gällande vilka faktorer som tas i beaktande. Dessa faktorer är makroekonomiska faktorer, fastighetsanalys, fastighetsmarknadsanalys, direktavkastningsmetoder, ortsanalys och prognoser.Syfte: Syftet med uppsatsen är att belysa vilka faktorer som påverkar beslut gällande avyttring av en förvaltningsfastighet hos ett fastighetsbolag. Vi ämnar undersöka flertalet olika fastighetsbolags syn på aktuell frågeställning och därefter belysa de faktorer som framkommit.Avgränsningar: Studien avgränsar sig till större förvaltningsbolag som drivs i vinstdrivande syfte.

Allt byggande innebär en miljöbelastning i någon form men med en bra arbetsmetod som dessutom är enkel att använda kan byggsektorns miljöpåverkan minska. När olika byggmaterial ska jämföras finns det många faktorer att väga in om ett miljö- och hälsomässigt bra val ska göras. År 2012 tog två byggingenjörsstudenter vid Karlstads Universitet fram ett metod för att jämföra olika ytmaterial ur miljö-, hälso- och funktionsperspektiv för offentlig miljö. I den här rapporten görs en utvärdering av  metoden genom koppling till ett verkligt projekt. Metoden består av en multikriterieanalys där kriterier som rör miljö, hälsa och funktion ingår.

Flerbostadshus byggda mellan åren 1961-1975, i dagligt tal kallade för miljonprogrammet har inom de närmaste åren ett omfattande renoveringsbehov. Detta på grund av bland annat naturligt slitage men även brist på underhållsinsatser. Kostnaderna för att rusta upp dessa områden slutar ofta på enorma summor. Orsaken till renoveringsbehovet beror främst på husens tekniska tillstånd men även på grund av skärpta myndighetskrav, hög energianvändning, sociala faktorer, efterfrågan samt ett behov av modernare bostäder. Staten har varit tydlig med att de inte kommer att bidra med ekonomiskt stöd vid upprustning av miljonprogrammet.