Med utgångspunkt i begreppet Relationskompetens har vi genomfört en kvalitativ studie som försöker belysa lärares resonemang kring det relationella arbete som sker då de möter utsatta barn. Vår empiri bestod av fem kvalitativa intervjuer med lärare som resonerade kring sin Relationskompetens och hur den används, i synnerhet i mötet med barn, men även i samverkan med arbetslag, kollegor och föräldrar. Vi valde att använda ett relationellt perspektiv i vår analys, och det hjälpte oss att tolka lärarnas resonemang, samt få en bild av den relationella pedagogikens betydelse i möten med barn som far illa. Max van Manens begrepp mensenkennis (människokännedom) gav oss vidare perspektiv på en lärares relationella arbete och professionalitet. Relationskompetens är fortfarande en underskattad kompetens, trots att diskussionen kring begreppet blivit allt större.

The main purpose of this essay is to investigate the legal position for employers concerning protection against what employees can express about one?s employer in social media.It may regard dissatisfaction concerning employment, tort or so-called whistleblowing. The spread through social media may be comprehensive and thus cause more damage to the employer.Employees within the public sector as well as in the private are protected by the liberty of speech, which is constitutional, even the protection of sources or the right to criticize can offer some protection. This gives the employees the possibility to widely express themselves in private social media as long as it can?t be classified as a violation, which per se is very rare.However, certain differences between the both sectors will be pointed out.There are still no constitutional rights regarding social media, but a grey area has emerged concerning the legal position.

Detta examensarbete syftar till att belysa och problematisera lärar-elevrelationernas betydelsefulla roll i den pedagogiska verksamheten. Utgångspunkt i undersökningen ligger i mellanstadielärares uppfattningar om relationsproblematiken i deras arbete. Kvalitativa forskningsintervjuer utgör grunden för erhållandet av kunskapsproduktion utifrån de intervjuade lärarnas livsvärldar. Intervjupersonernas utsagor skildrar relationernas betydelse för läraryrket samt innefattar berättelser om lärarnas arbete med att skapa och upprätthålla goda relationer. Det problematiseras om en skiljegräns upplevs finnas mellan undervisnings- och mänskliga relationer och hur känslomässiga aspekter påverkar dessa.

Detta examensarbete handlar om hur några förskollärare bemöter flickor respektive pojkar på en förskola i Skåne, genom ett genusperspektiv. Syftet är att visa hur förskollärarna på denna förskola tänker och agerar när det gäller kommunikation, relation samt tillsägelser gentemot flickor samt pojkar. Undersökningens frågeställningar är följande: Hur bemöts flickor? Hur bemöts pojkar? Görs det några skillnader? Hur? För att besvara dessa frågor, har jag använt mig av observationer vid ett antal tillfällen samt några intervjuer. Den teoretiska delen vilar på litteratur om genushistoria, genus i förskolan samt Relationskompetens.

Det här arbetet var ett försök att konkretisera vad gymnasielärare anser vara fungerande relationer och på vilket sätt de upplever att de skapar dessa. Undersökningen är en kvalitativ intervjustudie med fyra gymnasielärare. I resultatet framkommer lärarnas syn på kännetecken för en fungerande relation samt hur de uppfattar att de skapar fungerande relationer..

Syftet med denna studie är att försöka ge en bild av faktorer som påverkar mellanmänskliga möten i skolvardagen. Studien har fokus på relationen barn ? pedagog. Fokus finns på hur blivande specialpedagoger upplever och beskriver pågående samspel där barn känslomässigt berör sin omgivning. De egna känslorna som dessa samspel väcker hos de blivande specialpedagogerna lyfts fram.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken inverkan pedagogers relation kan ha på elevers självbild, samt vilka strategier som används för att bygga relationer. Undersökningen är en kvalitativ undersökning som genomfördes med intervjuer. Totalt intervjuades 5 pedagoger, och alla intervjuer följde samma intervjuplan. Resultatet visar att relationer är mycket viktigt för att stärka elevers självbild, Relationskompetens är en egenskap som inte kan läras in, men det är ändå viktigt som blivande pedagog att ta del av det i utbildningen. Inga speciella strategier används för att skapa relationer till eleverna, men SET används av lärarna speciellt i de yngre åldrarna.

Underso?kningen har syftat till att beskriva en la?rares syn pa? hur hon go?r na?r hon arbetar med att skapa, bevara och fo?rdjupa den professionella relationen till sin elev i individuell instrumentalundervisning. Fo?r att na? syftet har jag intervjuat tva? instrumentalla?rare pa? en kulturskola. De teoretiska begreppen och verktygen fo?r arbetet med relationen, fann jag i det terapeutiska och psykologiska fa?ltet.

Ett problem som lärarna ställs inför idag är de ska kunna hantera förväntningar på ett starkt, demokratiskt ledarskap och samtidigt vara lyhörda för elevernas behov. Denna uppsats visar vilka kompetenser det ställs på en lärare i rollen som arbetsledare. Uppsatsens litteratur utgår ifrån att elevernas skolmiljö kan jämföras med en arbetsplats. Syfte är att belysa förväntningar som elever i gymnasiet har på sina lärare. Som vägledning har teorier om kommunikations och Relationskompetens, grupprocesser och motivation använts.

Syftet med föreliggande arbete är att undersöka pedagogers syn på olikheter, möjligheter och svårigheter att möta olikheter och hur de ser på sin kompetens i förhållande till att möta elevers olikheter. I arbetet ges läsaren en tillbakablick över hur man sett på olikheter och inkludering ur ett historiskt perspektiv och hur man ser på det i dag. Vidare presenteras en genomgång av hur man kan arbeta för att möta olikheter, en beskrivning av lärarkompetens i generella drag samt kompetens att möta olikheter. Teoriavsnittet fokuserar i huvudsak på ett relationellt perspektiv. Metoden för insamling av data är halvstrukturerade intervjuer med pedagoger i olika kommuner som arbetar med elever i olika åldrar.

This thesis uses statistical methods to investigate if political appointees working for the Swedish government are good representatives for the members of the ruling party. This is a relevant question since the number of political appointees and the political fields in which they are employed have increased. Some say that this is a sign of presidentialism, which in this context means that the prime minister and his cabinet are becoming more independent from parliament and supporting party. The research is done by comparing the political appointees with an select elite of party members regards to socioeconomic background, which interest that are promoted in society and ideology. The consequences of differences on these characteristics between political appointees and the party elite could be that some interest in society are wrongly overrepresented while others are wrongly underrepresented by the unelected political appointees.

Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats är att utforska hur professionella hjälpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprätthåller hjälpande relationer samt vilken syn de har på betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anställda på psykiatriska kliniken i Norrland, varav två kvinnor och två män som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna såg relationen som väldigt viktig, både för att få till stånd en behandling men också för att upprätthålla en pågående behandling. Relationen i sig ansågs vara en bärare av hjälpen såväl som en hjälp i sig.

Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats är att utforska hur professionella hjälpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprätthåller hjälpande relationer samt vilken syn de har på betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anställda på psykiatriska kliniken i Norrland, varav två kvinnor och två män som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna såg relationen som väldigt viktig, både för att få till stånd en behandling men också för att upprätthålla en pågående behandling. Relationen i sig ansågs vara en bärare av hjälpen såväl som en hjälp i sig.

Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats är att utforska hur professionella hjälpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprätthåller hjälpande relationer samt vilken syn de har på betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anställda på psykiatriska kliniken i Norrland, varav två kvinnor och två män som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna såg relationen som väldigt viktig, både för att få till stånd en behandling men också för att upprätthålla en pågående behandling. Relationen i sig ansågs vara en bärare av hjälpen såväl som en hjälp i sig.

Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats är att utforska hur professionella hjälpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprätthåller hjälpande relationer samt vilken syn de har på betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anställda på psykiatriska kliniken i Norrland, varav två kvinnor och två män som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna såg relationen som väldigt viktig, både för att få till stånd en behandling men också för att upprätthålla en pågående behandling. Relationen i sig ansågs vara en bärare av hjälpen såväl som en hjälp i sig.