I denna uppsats kommer jag att undersöka försvarsmaktens Rekryteringsprocess och om denna har utvecklats i takt med försvarsmaktens omstrukturering. Den metod som jag har valt att använda mig av i uppsatsen är komparation eftersom jag har för avsikt att jämföra hur Försvarsmaktens Rekryteringsprocess har sett ut tidigare med hur den ser ut idag. Bakgrunden till denna uppsats är ett intresse för försvarsmaktens förändringar mot ett insatsförsvar och hur detta påverkar Rekryteringsprocessen..

Denna kandidatuppsats behandlar ämnet mångfaldsrekrytering. Uppsatsens syfte var att tolka och förstå en kommuns Rekryteringsprocess ur ett mångfaldsperspektiv. Vidare ville vi belysa hur kommunens Rekryteringsprocess kan förbättras för att främja rekrytering av mångfald. En frågeställning utarbetades för att besvara syftet:Hur går kommunens Rekryteringsprocess till?Undersökningen är en fallstudie och genomfördes på Växjö kommun, där vi intervjuade fyra chefer och fyra personalspecialister, samtliga väl insatta i kommunens Rekryteringsprocess. För att uppfylla syftet användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer och analys av kommunens riktlinjer för rekrytering.

Vi har formulerat två teser som visar effekten av hur MKF använder oklarheten i sin Rekryteringsprocess. Den första tesen orsakar en ryktesspridning som gör att MKF får in ett stort antal ansökningar. Den andra tesen leder till att de inkomna ansökningarna håller en hög kvalité. Kombinationen av dessa två effekter gör att MKF får till stånd en mycket effektiv Rekryteringsprocess..

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur en Rekryteringsprocess kan se ut i en bransch med höga kompetenskrav och hur HR-personal som arbetar med processen kan beskriva den. Särskilt fokus ligger på hur kravprofilen används genom Rekryteringsprocessen. Utifrån syftet formulerades två frågeställningar: Hur kan en Rekryteringsprocess gå till? Hur kan en kravprofil användas genom en Rekryteringsprocess och vilka hinder och möjligheter kan arbetet med en kravprofil innefatta?Studien är genomförd med kvalitativ metod. Resultatet grundar sig på sju semistrukturerade intervjuer som har genomförts på en HR-avdelning i en kunskapsintensiv organisation.

SammanfattningC-uppsats i Arbetsvetenskap, Högskolan i Halmstad, Vt 2009Titel: Att anställa i statlig myndighet ? en beskrivning av hur Rekryteringsprocessen ser ut i en offentlig organisationFörfattare: Frida Andersson och Ida JohanssonHandledare: Tomas BerggrenEn statlig myndighet måste vara extra noggrann med att alla steg i processen utförs på ett sakligt och objektivt sätt då Rekryteringsprocessen är offentlig och alla anställningar måste göras på saklig grund. Syftet med studien är att beskriva hur offentlighetsprincipen och förtjänst och skicklighet påverkar beslutfattande och urvalsmetoder i en statlig myndighetsRekryteringsprocess. Vidare är syftet att jämföra rekryteringsförfarandet på myndigheten med de rekryteringsmodeller och den forskning som finns om ämnet. Studien bygger på en kvalitativ undersökning och det har genomförts fem halvstrukturerade intervjuer med personalspecialister på en statlig myndighet.

Denna kandidatuppsats behandlar ämnet mångfaldsrekrytering. Uppsatsens syfte var att tolka och förstå en kommuns Rekryteringsprocess ur ett mångfaldsperspektiv. Vidare ville vi belysa hur kommunens Rekryteringsprocess kan förbättras för att främja rekrytering av mångfald. En frågeställning utarbetades för att besvara syftet:Hur går kommunens Rekryteringsprocess till?Undersökningen är en fallstudie och genomfördes på Växjö kommun, där vi intervjuade fyra chefer och fyra personalspecialister, samtliga väl insatta i kommunens Rekryteringsprocess. För att uppfylla syftet användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer och analys av kommunens riktlinjer för rekrytering.

Traineeprogram har blivit allt mer populärt i Sverige och då det är ett högt antal sökande till dessa program kan det leda till konsekvenser för Rekryteringsprocessens utformning och de sökandes upplevelser av den i termer av effektivitet och upplevelser av rättvisa i processen. Denna  studie  syftar till att undersöka motsatsförhållandet mellan  organisationers krav på effektivitet i Rekryteringsprocessen och de sökandes behov av rättvisa i Rekryteringsprocessen. För att besvara vårt syfte och frågeställning har en kvalitativ metod använts i denna studie. Resultatet tyder på att de krav som organisationer har på att effektivisera  sin Rekryteringsprocess har effekter på de sökandes upplevelse av rättvisa i processen. Det framkommer dock att de finns en förståelse bland de sökande för organisationers behov av att effektivisera processen.

Titel: ?Do you have the feeling? ? En studie i rekryterares användande av känslan i en Rekryteringsprocess?Författare: Henrik Hagström och Robin UllströmHandledare: Annika SchillingProgram: Human Resource Management, Vårterminen 2014 , LinnéuniversitetetNyckelord: Rekrytering, magkänsla, känsla, Rekryteringsprocess,   Syfte: Syftet med den här kandidatuppsatsen är att visa rekryterares inställning till ?känslan? och hur den används i en Rekryteringsprocess.Metod: Uppsatsen har en induktiv ansats med en kvalitativ strategi. Antalet kvalitativa intervjuer som har genomförts är sju stycken med personer med rekryteringsansvar.  Teori: Vi har behandlat teorier kring hur en rekryteringprocess teoretiskt bör se ut, Vi har även sett till olika typer av kompetens och hur magkänsla, känsla och intuition spelar in i människors agerande och tyckande. Då teori om just magkänsla är svår att komma över har vi likställt intuition och professionell kompetens med magkänsla.Empiri: Uppsatsens utgångspunkt ligger i det empiriskt insamlade materialet som består av det primärdata vi samlat in.

Problem: Med hänsyn till hur stor betydelse rekrytering ges i kunskapsföretag, finner vi det intressant att undersöka hur rekryteringen genomförs. Det blir även intressant att undersöka hur kunskapsföretag använder sig av rekrytering för att finna lämpliga personer. Vi vill utifrån denna bakgrund besvara två frågor: Hur genomför ÖPwC sin rekrytering? Hur kan rekryteringen resultera i att lämpliga personer anställs? Syfte: Med utgångspunkt i vår problemställning är uppsatsens syfta att skapa förståelse och att öka medvetenheten för en väl genomförd Rekryteringsprocess i kunskapsföretag. Metod:Vi har valt att genomföra en fallstudie av ÖPwC genom en kvalitativ metod.

LKAB använder i rekryteringssammanhang personlighetstest i syfte att om möjligt förutsäga hur kandidater agerar vid givna situationer i det framtida arbetet som produktionschef. Företaget använder Temperament and Character Inventory (TCI) och känner sig inte tillfredsställda med detta, då kandidaternas personliga egenskaper uppfattas annorlunda vid anställningsintervjun än vad testet visar. På uppdrag av LKAB har olika personlighetstest analyserats och jämförts mot LKAB:s kravspecifikation på produktionschefer. Genom intervjuer med HR-advisors på LKAB samlades information in om produktionschefernas personliga egenskaper, LKAB:s Rekryteringsprocess och om personlighetstestet. Med utgångspunkt från företagets kravspecifikation för produktionschefer jämfördes personlighetstesten Gordon Personal Profile Inventory, NEO Personality Inventory-Revised, Hogan Personality Inventory, Sixteen Personality Factor och Temperament and Character Inventory med hjälp av en litteraturstudie.

Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur en organisation kan arbeta med sin Rekryteringsprocess, sitt ledarskap och sin organisationskultur för att främja de fyra ledstjärnorna laganda, handlingskraft, sunt förnuft och kundfokus. Uppsatsen är genomförd på Gekås Ullared AB och inriktar sig på rekrytering, ledarskap och organisationskultur. Data samlades in genom intervjuer och enkäter. Totalt har tio intervjuer utförts samt en enkätundersökning med 142 deltagare. Resultatet i relation till tidigare forskning och teorier visade att utvecklingsmöjligheter finns inom de undersökta områdena, till exempel framtagning av en för Gekås gemensam kompetensmodell, utbildning i transformativt ledarskap samt fortsätta att utveckla en stödjande och öppen organisationskultur..

Idag kan arbetsgivaren vraka och välja bland arbetssökande och när de flesta jobben inte annonseras utan fås genom kontakter. Stora företag använder sig av stora rekryteringar när de ska nyanställa personal och den här uppsatsen handlar om hur småföretagares Rekryteringsprocess vid nyanställning ser ut och vilka faktorer det är i Rekryteringsprocessen som leder till beslut. Goffmans dramaturgiska modell med fokus på intrycksstyrning används för att förklara den arbetssökandes beteende som sedan kan kopplas till rekryterarens reaktioner vilka leder till beslut. I uppsatsen presenteras även hur litteraturen ser ut om hur en rekryterare bör gå tillväga när hen ska nyanställa personal. En kvalitativ insamlingsmetod genom intervjuer har använts för att undersöka småföretagares subjektiva uppfattningar och agerande när de rekryterar.

Syftet med det här arbetet var att kartlägga Rekryteringsprocessen i svenska rederier och bemanningsbolag av maskinbefäl. För att ta reda på detta skickades det ut ett antal enkäter till personalrekryterarna i respektive rederi/bemanningsbolag. Studien är en kvantitativ undersökning för att få in ett så stort underlag som möjligt och därefter kunna få fram ett trovärdigt resultat. Resultatet blev att Rekryteringsprocessen har påverkats av utflaggningen av fartygen och då framför allt för juniorbefälen. Det som personalrekryterarna ansåg som mest betydelsefullt vid nyrekrytering av maskinbefäl är rekommendationer från redan anställda i rederiet/bemanningsbolaget och fullständig sjöingenjörsexamen.

Den vanligaste rekryteringsvägen är genom informella kontakter och spontanbesök är den näst vanligaste vägen. Arbetsförmedlingen (AF) som rekryteringsväg minskar ständigt och sociala medier används allt mer som rekryteringsverktyg. Många företag har svårt att rekrytera personal med rätt kompetens. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur och vilka sociala medier som används i rekryteringssammanhang. Forskningsstrategin är en fallstudie av Länsförsäkringar Bergslagens Rekryteringsprocess.

Det är idag väldigt vanligt att en Rekryteringsprocess inkluderar ett personlighetstest som hjälpmedel för att hitta den rätta personen för jobbet. Av denna anledning är det intressant att studera vad för funktion personlighetstester har. Därför har denna studie genomförts i syfte att undersöka vilken betydelse personlighetstester har som verktyg i en Rekryteringsprocess, och hur man kan bedöma yrkeskompetensen hos en person med hjälp av ett personlighetstest.För att ta reda på detta har jag använt mig av en kvalitativ metod där sex personer har intervjuats. Samtliga jobbar på samma företag som rekryterare av något slag och använder personlighetstest i deras vardagliga arbete. Resultaten av dessa intervjupersoners utsagor har sedan analyserats utifrån Keens och Ellströms teorier om kompetens.Studiens resultat visar att personlighetstest används olika från rekryterare till rekryterare och att det ibland kan ge väldigt värdefull information om kandidaten som söker jobbet, och ibland kan det även vara helt oanvändbart.