Den nya Rehabiliteringskedjan med sina fasta tidsgränser för långtidssjukskrivna har fått stor uppmärksamhet i svensk media under senare tid. De nya reglerna fokuserar framförallt på tidiga insatser för långtidssjukskrivna med målet återgång i arbete. Intervjuerna i föreliggande studie utfördes med sju försäkrings-kassahandläggare på olika försäkringskontor. Syftet var att undersöka vilka erfarenheter och upplevelser handläggarna på Försäkringskassan har av den nya Rehabiliteringskedjan och arbetslivsinriktad rehabilitering. Resultatet visade att det är en mängd olika faktorer som påverkar handläggarnas arbete.

Under senaste åren har den nya sjukförsäkringen debatterats flitigt i svensk media. Införandetav en rehabiliteringskedja och tidsbegränsningar i försäkringen som innebär ett nytt sätt atttänka och förhålla sig till grundstenarna till vårt välfärdssystem har bidragit till oro ochosäkerhet bland de försäkrade, Försäkringskassans kunder.Regeringens mål med förändringen är att minska ohälsan i Sverige och man vill nå en merförutsägbar och rättssäker försäkring genom tidsbestämd rehabiliteringskedja ochtidsbegränsningar för sjukpenning och sjukersättning. Uppsatsen utreder vad som hänt med depersoner som fått maximal ersättning från Försäkringskassan samt utreder hur ohälsotalet harutvecklats under perioden 2002-2010. Har Försäkringskassan nått de mål som regeringenavsett och beror utvecklingen på Rehabiliteringskedjan och tidsbegränsningarna i försäkringen.Resultaten visar att Försäkringskassan i princip har nått målet för ohälsotalet som stadigtminskat sedan 2003. Minskningen av ohälsotalet är även större från och med 2008 till 2010,jämfört med tidigare år.

Sjukskrivnings- och rehabiliteringsreglerna är ett omdebatterat ämne och innehållet i dessa har förändrats mycket under årens lopp. Senaste ändringen var i form av införandet av den så kallade Rehabiliteringskedjan i socialförsäkringsbalken (2010:110;SFB). Rehabilitering syftar enligt 29 kap. 2 § SFB ?till att en försäkrad som har drabbats av sjukdom ska få tillbaka sin arbetsförmåga och få förutsättningar att försörja sig själv genom förvärvsarbete?.

Syftet med denna studie var att belysa arbetsförmedlares arbetssituation. Detta utifrån de ändringar av svensk socialförsäkring som trädde i kraft 1:a juli 2008 med införandet av en rehabiliteringskedja och utförsäkringar som följd. Därefter gällande lagstiftning ålade Arbetsförmedlingen en större roll i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Både arbetslösa och anställda med sjukskrivning eller som utförsäkrats har därefter kommit att hänvisas till Arbetsförmedlingen för hjälp och stöttning. Studien bygger på kvalitativa djupintervjuer med sex arbetsförmedlare i Jämtland och Västernorrlands län vid fyra olika intervjutillfällen under april månad år 2010.

Sjukskrivnings- och rehabiliteringsreglerna är ett omdebatterat ämne och innehållet i dessa har förändrats mycket under årens lopp. Senaste ändringen var i form av införandet av den så kallade Rehabiliteringskedjan i socialförsäkringsbalken (2010:110;SFB). Rehabilitering syftar enligt 29 kap. 2 § SFB ?till att en försäkrad som har drabbats av sjukdom ska få tillbaka sin arbetsförmåga och få förutsättningar att försörja sig själv genom förvärvsarbete?.

Sjukförsäkringen genomgick en förändring 2008 (SFB; 2010:110) och skulle med den nya inriktningen få fler sjukskrivna att delta i arbetslivet och minska på antalet bidragstagare som inte har möjlighet att bidra till stadskassan. Det medförde ökade krav för att vara sjukskriven och även på de som redan var i en pågående sjukskrivning genom att Rehabiliteringskedjan infördes. Rehabiliteringskedjan innebär tidsgränser för bedömning av återgång i arbete för att förhindra fleråriga sjukskrivningar. Ökade resurser lades på Arbetsförmedlingen för att öka möjligheten för så kallad arbetslivsinriktad rehabilitering och bedömning av arbetsförmåga. Denna uppsats är utförd med kvalitativ metod och genom öppna intervjuer, Syftet med denna uppsats är att beskriva hur personer med lång sjukskrivning upplever övergången mellan sjukskrivning och arbetslivsinriktad rehabilitering hos Arbetslivsresurs.

Från och med år 2008 är sjukförsäkringen tidsbegränsad och den försäkrades arbetsförmåga bedöms gentemot successivt hårdare krav vid fasta tidsgränser inom ramen för den så kallade Rehabiliteringskedjan. I den här uppsatsen utreds ur ett rättssäkerhetsperspektiv de rättsregler som leder till att individer får lämna sjukförsäkringen. Syftet med att införa lagstiftningen undersöks och uppgifter från förarbeten ställs mot uppgifter från doktrinen. Arbetslinjens inverkan på sjukförsäkringens utformning undersöks. De insatser som sätts in av de båda myndigheterna Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen för de individer som lämnat sjukförsäkringen redogörs för.

AbstractThe aim in this dissertation is to investigate into the working of the rehabilitation process as to actors involved. A specific focus has been set on the component ?Work introduction?. The study shows that the road back to work is a complex matter. Individuals involved have different backgrounds and living situations, which influence this rehabilitation.

I Sverige finns en fungerande socialförsäkring som skall skyddavid skador och sjukdom men som sittande regering ansågbehövdes förbättras för dem som är sjukskrivna. Under 2008genomfördes en reform för att minska sjukskrivningstiderna ochmånga personer blev då utförsäkrade trots sjukdom och skada.Syftet med studien var att undersöka hur några utförsäkradehanterade beskedet och hur personerna reagerat efter att beslutetom utförsäkring verkställdes.Genom två kvalitativa intervjuer framkom hur dessa personerhanterade att trots sin sjukdom bli ?friskförklarad? och utan rätttill sjukpenning. Det transkriberade materialet analyseradesgenom att finna olika teman som blev huvudrubriker. Begreppsom blev centrala var bland annat oro för ekonomi, extern hjälpoch drivkrafter.Resultatet är att informanterna önskade att fler insatser tillkommitoch att det hade hänt mer under den långa tid som de varsjukskrivna.

Vocational rehabilitation is an ongoing issue that directly or indirectly affects everyone at a workplace. In recent years, laws and rules have changed. The 1st July 2008 changes were made in the General Insurance Act (SFS 1962:381). These changes have meant that there is now a so-called rehabilitation chain.  The rehabilitation chain contains time frames for when sick people will have their ability to work tested against their normal work or to other jobs. If a person is considered having enough capacity to be able to work he or she will lose their entitlement to sick pay.The aim of our study is to investigate managers? perceptions of the new rehabilitation chain, with a focus on vocational rehabilitation of long-term sick to get them back to work.The method used was qualitative and data collection was done through nine semi-structured interviews.

This qualitative study involves the implementation of Lean and Kaizen methods in a Swedish service industry. Lean philosophy is based on a method to achieve more with less. In practical terms this means that the use of an organization's resources is improved. The origin of Lean is the Toyota Production System. Now, Kaizen methods give managers and employees a better more efficient system to reach their goals within the organization or company.

Syftet med detta arbete är att beskriva och analysera individers deltagande i det som här kallas Projekt Prehab, som innebär en av Folkuniversitetet anordnad förberedande insats för arbetslivsinriktad rehabilitering. Frågeställningar i arbetet är vad det innebär för den enskilda individen att delta i Projekt Prehab, samt hur medverkan kan påverka nästa steg i rehabiliteringen. Utifrån kvalitativa intervjuer med sex deltagare och två coacher, har jag försökt besvara forskningsfrågorna. Det empiriska materialet har analyserats utifrån begrepp från karriärvalsteorin Careership: brytpunkt, tid av rutin och handlingshorisont. Analysen grundas också på begrepp från den sociologiska riktningen symbolisk interaktionism: social interaktion och rollövertagande, samt begreppen begriplighet och meningsfullhet som ingår i sociologen Antonovskys teori om individens känsla av sammanhang.

The purpose of this paper is to study the rules of the bill 2007/08: 136 "Areformed sick-leave process of increased return to work" as related to therehabilitation chain. In the interpretation of the material I have used the ?practicallegal method? and a minor empirical study has been conducted to find out howRegion Skåne and UMAS adjust their activities to the new regulations.The government aims to reduce sick leave and on March 19, 2008,the above mentioned bill was presented to the Riksdag. The bill is a part of thegovernment's package of measures and contains proposals for a revised sick-leaveprocess. The rehabilitation chain is a part of the package and includes actions witha tighter schedule.The employer is still after the new rules playing a central role in thesick-leave process and must through early and continuous contact with theworkers start the rehabilitation process.

Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur arbetsförmåga definieras samt hur arbetsförmå¬gan bedöms utifrån olika aktörer i samhället. Syftet var också att ta reda på hur rehabiliteringen fungerar utifrån de olika aktörerna i samhället. Frågeställningen är: ? Vad är arbetsförmåga? ? Hur bedöms arbetsförmåga? ? Hur fungerar Rehabiliteringskedjan?Intervjupersonerna har valts ut genom ett strategiskt urval genom det är de personer som valts ut för intervjun som kan svara bäst på frågorna. Alla intervjuerna var semistrukturerade och djupinter¬vjuer som tog över en timme att genomföra.