Sök:

Sökresultat:

14 Uppsatser om Regleringsbrev - Sida 1 av 1

Mål- och resultatstyrning som styrinstrument : Hur fungerar styrning av myndigheter genom regleringsbrev?

Denna uppsats handlar om mål- och resultatstyrning som styrinstrument för staten. Mål- och resultatstyrning av statliga myndigheter sker genom Regleringsbrev där politikerna ställer de övergripande målen för myndighetens verksamhet. Det är viktigt för myndigheten och det berörda departementet att hitta ett styrsystem som fungerar på bästa sätt. Det gäller här frågan om en effektiv ekonomistyrning. I vid mening är det en fråga om medborgarnas förtroende för den offentliga sektorns styrning, som skall garantera att skattemedel används på effektivaste sätt.

Lantmäteriet : En studie av vad som påverkar utformningen av verksahetsplanerna

Regleringsbrevet är ett av myndighetens styrdokument utöver instruktion, verksamhetsförordning och gällande lagar. Med Regleringsbrev och anslagstilldelning vilka är fastsatta av regeringen ska myndigheten planera sin verksamhet som ska resultera i verksamhetsplaner. Lantmäteriet styrs bland annat av regeringen i form av Regleringsbrev trots att deras verksamhet till största delen är beroende av avgifter för sina tjänster och produkter. Kunderna är av skilda slag, allmänheten, kommunala och statliga verksamheter, men också näringslivet. Endast 25 % av Lantmäteriets omsättning är anslagstilldelning från regeringen resterande del är intäkter från näringslivet.

Svensk Form : En studie om hur föreningen Svensk Form styrs i bakgrund av regeringens uppdrag och föreningens mål

Swedish design is known all over the world and is seen in national as well as in international arenas. There is only one design organization in Sweden that has the task to represent Swedish design in public. The organization is Swedish Form and it is the oldest design organization in the world. It has a huge influence in our society, within design and form. In the end of 1990 the association received its first government assignment, which still continues.

Utbildningn inom kriminalvården

Svensk kriminalvård har över tiden succesivt gått från kroppsstraff till att innebära vård och anpassning till ett liv i frihet. I dagens kriminalvård definieras det av visionen ?bättre ut? (Kriminalvården 1). Förutsättningarna för ett liv utan kriminalitet och missbruk är starkt kopplade till möjligheten att erhålla ett arbete och en bostad efter verkställigheten. Enligt tidigare forskning så framgår det tydligt hur missbruk och ett kriminellt levnadssätt kan brytas med hjälp av en utbildning. En utbildning som kan påbörjas under verkställigheten för att ge den frihetsberövade ett verktyg som underlättar en återanpassning (BRÅ 2013). I denna rapport ligger tyngdpunkten på samtal och intervjuer samt en enkätundersökning avseende intagna som i nuläget verkställer ett straff samt nyligen blivit villkorligt frigivna (VF).

En relation med problem : problematiken kring den politiska styrningen av Försvarsmakten

Denna uppsats på C-nivå, som en del av Försvarshögskolans Chefsprogram, har som syfte att bidratill en ökad förståelse för styrningsproblematiken och den problematiska relationen mellanstatsmakten och Försvarsmakten.Den huvudsakliga metoden i denna uppsats empiridel är en form av kvalitativ textanalys av regeringensPlaneringsanvisningar för Försvarsmaktens budgetunderlag och det dokument som kommunicerarmed denna vilken är Försvarsmaktens budgetunderlag för att undersöka om det finnsmissförståelse mellan av statsmakten ställd uppgift och av Försvarsmakten uppfattad uppgift.Dessa dokument är också det huvudsakliga källmaterialet. Andra dokument som används är t exRegleringsbrev och propositioner.Uppsatsens övergripande frågeställning är huruvida regeringens styrning är otydlig eller svårtolkadeller om Försvarsmakten inte förstår vad regeringen vill? Den mera konkreta frågan är; Finnsdet missförståelse mellan av regeringen ställd och av Försvarsmakten uppfattad uppgift?Avslutningsvis presenteras möjliga tolkningar av hur vi kan förstå den problematiska styrningen.Planeringsanvisningarnas krav på Försvarsmaktens förmågor är analyserade mot Försvarsmaktenssvar i budgetunderlagen för åren 2005, 2006, 2007 och 2008..

Strategiskt management av krishanteringsstyrkan

Syftet med uppsatsen är att genom empirisk forskning beskriva hur statsmakten, iuppsatsen syftande på regeringskansliet och Försvarsmakten, har förberett processen kringfinansieringen av en potentiell europeisk krishantering som inte har allokerade medel istatsfinanserna för 2003? Med strukturering av Premfors policyanalys svarar uppsatsen påtvå frågor; Hur regeringskansliet och Försvarsmakten förberett beslutet om finansiering avsvenskt deltagande i en europeisk krishantering när kostnaderna överstiger anslaget förfredsfrämjande truppinsatser och om det finns skillnader i uppfattning mellan dessaintressenter kring hur finansieringen skall ske. Efter analys av ett antal intervjuer och avpropositioner, brev och skrifter framkom svaret på frågeställningarna; Regeringskansliet,men inte Försvarsmakten, har förberett sig på en finansiering utanför anlagsposten förfredfrämjande insatser. Regeringskansliet har slagit ihop två anslag till ett för att fåflexibelt management av de medel som riksdagen fördelar i statsbudgeten tillförbandsverksamhet och fredfrämjande truppinsatser. Det visade sig även attregeringskansliet och Försvarsmakten faktiskt har en tydlig skillnadsuppfattning kring huren finansiering utanför anslagsposten skall ske.

Fysiska krav till polisutbildningen : En rapport om jämställda förhållanden i antagningsförfarandet

I rapporten behandlas de fysiska kraven till polisutbildningen. Bakgrunden till varför de ser ut som de gör idag samt syftet med dem. Syftet med denna rapport är att undersöka jämställdheten kring de fysiska testerna i antagningsförfarandet till polisutbildningen. Vi kommer att undersöka om det är nödvändigt med skilda fysiska krav för män och kvinnor i antagningsförfarandet samt för- och nackdelarna kring detta. I det Regleringsbrev som säger vad polisens ska ägna budgetåret 2005 åt står det tydligt att polisen ska redovisa sina mål för vilka åtgärder som vidtagits för att åstadkomma ökad jämställdhet mellan kvinnor och män.

Vikten av att balansera implicit- och explicit kunskap vid utveckling av batchprogram : En fallstudie av BasInfo-projektet på Skatteverket

Antalet ensamkommande flyktingbarn- och ungdomar (EKBU) i Sverige har ökat markant sedan 2013. Under 2015 beräknas 7800 stycken barn och ungdomar komma till Sverige som flyktingar. Riksdagen och regeringen sammanställer så kallade Regleringsbrev där instruktioner kring hur flyktingmottagandet framgår. Varje kommun får dessa, vilket styr hur Migrationsverket ska arbeta och ta emot flyktingar. I och med det ökade antalet EKBU kan ett markant ökat mottagande ske för kommunala HVB-hem, vilket kan resultera i en utmaning för boendepersonalen.

Regionernas internationella verksamhet : En utvärdering av Kalmar läns och Östergötlands läns internationella verksamhet

Utvärderingen av den regionernas internationella verksamhet utgår från två regioner, Kalmar och Östergötland. Uppsatsen bygger på material från de regionala aktörerna, offentligt tryck och intervjuer, och är skriven utifrån en processutvärderingsteori av Evert Vedung.Regionernas internationella arbete är idag en naturligt och integrerad del av verksamheten, ett internationellt arbete vars absoluta tyngdpunkt i dag ligger på arbete inom EU. Det finns dock en vilja att lyfta perspektivet utanför EU och i undersökningen visar Östergötland upp samarbeten med Kina, Ryssland och Iran.Styrdokumenten ger en otydlig bild av hur verksamheten ska formas och utvärderingen visar att verksamheten inte har reglerats eller getts några ramar från centralt håll, utan de internationella frågorna har formats inom det ?öppna mandat? som de regionala aktörerna anser sig ha. Från länsstyrelsehåll efterfrågas ett ramverk i högre grad än från regionförbunden.Det internationella arbetet är en viktig del för aktörerna i deras roll som presumtiva arbetsgivare samt en hörnsten i det regionala utvecklingsarbetet, varför det finns skäl att tro att verksamheten kommer att utvecklas och utökas.

Högre fördelningstal av ensamkommande flyktingbarn- och ungdomar : Upplevelser från ett HVB-hems boendepersonal kopplat till Organisationsteori och Copingteori

Antalet ensamkommande flyktingbarn- och ungdomar (EKBU) i Sverige har ökat markant sedan 2013. Under 2015 beräknas 7800 stycken barn och ungdomar komma till Sverige som flyktingar. Riksdagen och regeringen sammanställer så kallade Regleringsbrev där instruktioner kring hur flyktingmottagandet framgår. Varje kommun får dessa, vilket styr hur Migrationsverket ska arbeta och ta emot flyktingar. I och med det ökade antalet EKBU kan ett markant ökat mottagande ske för kommunala HVB-hem, vilket kan resultera i en utmaning för boendepersonalen.

Matchen om Miljarderna : Statlig Bidragsgivning inom Svensk Idrott

Årligen stödjer staten den svenska idrottsrörelsen med direkta subventioner. Man anger mål och syften med idrottsstödet men idrotten är en självständig rörelse som själv bestämmer över bidragets användande. Som bidragsgivare har dock staten ett intresse att idrottsstödet används på ett sätt som är i linje med dess mål. Syftet med denna uppsats är att skildra relationen mellan staten och idrottsrörelsen genom det statliga idrottsstödet och undersöka hur man skulle kunna effektivisera användandet av det. Vi visar att staten stödjer idrotten huvudsakligen av två orsaker; för att främja folkhälsan samt att fostra barn och ungdomar till goda medborgare.

Att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred : en uppgift för dagens Försvarsmakt?

Försvarsmakten har sedan sekelskiftet gått ifrån att vara ett invasionsförsvar till att bli ett insatsförsvar. Under denna omvandling har Försvarsmakten blivit allt mindre och fått en mer internationell inriktning. Förband har lagts ned, personal sagts upp och materiel skrotats. Författaren är intresserad av att se hur detta har påverkat Försvarsmakten som en samhällsresurs.Problemet som ställs i uppsatsen är huruvida regeringen har anpassat Försvarsmaktens uppgift att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred, mot bakgrund av den omvandling som skett. Syftet med denna uppsats är sålunda att undersöka och jämföra om uppgiften att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred har förändrats, utvecklats eller anpassats till det nya insatsförsvaret som Sverige har idag.Som metod används en komparativ och kvalitativ textanalys av utvalda propositioner, departementsserier och Regleringsbrev.

Att förändra en högskolas kodplan : fallstudie vid Högskolan Väst

Studie "Att förändra en högskolas kodplan (- fallstudie vid Högskolan Väst)" i kursen Examensarbete i företagsekonomi - kandidatexamen med inriktning mot redovisning, VT 2013 har genomförts av Pernilla Andersson och Victoria Sjöstedt.Vi har på uppdrag av Högskolan Väst undersökt hur en kodstruktur kan vara strukturerad för att uppfylla interna och externa redovisningskrav och behov. Bakgrunden till studien orsakades av att de upplevde en problematik med deras befintliga kodstruktur som hade skapats 2002. Organisationen hade förändrats under dessa tio år varför strukturen behövde justeras, dessutom hade de börjat växa ur sina nummerserier. Ett beslutsstödssystem hade också införskaffats där ekonomisystemet eventuellt skulle implementeras varför kodstrukturen även behövde kunna integreras med andra system för att få fram relevant information. Högskolans kodplan vid studiens genomförande bestod av fälten konton, ansvar, verksamhetsgren, motpart, finansiär, anläggning och objekt.

?Det är liksom behändigt och bekvämtatt slänga ordet omkring sig!? : Kulturarvsbegreppet och arkivväsendet

Uppsatsens syften är att undersöka hur kulturarvsbegreppet används i svenska kulturpolitiska utredningar och propositioner med särskilt fokus på arkivväsendet, samt att sätta detta i relation till hur kulturarvsbegreppet används i tre regionala arkivinstitutioners verksamhet och i respektive institutioners direktiv och styrdokument. Särskild tonvikt har lagts vid enskilda arkiv, vars bevarandevärde ofta motiveras med att de tillhör kulturarvet.En genomgång av utredningar som fokuserar på kulturpolitik i allmänhet eller arkiv i synnerhet visar att kulturarvsbegreppet används på ett ambivalent sätt med varierande räckvidd och betydelse som varierar mellan ett enhetligt, nationellt särpräglat kulturarv och en mängd mindre kulturarv, där minoriteter och tidigare underrepresenterade grupper ska lyftas fram och ?allt? kan ingå.Arkivinstitutionerna i Sverige har inte samma långa tradition som museer av aktiv insamling, skapande av källmaterial och utåtriktad förmedling av det material som förvaras på institutionen. Om kulturpolitiken och kulturarvsbegreppet får en betydelse som mer riktas mot exempelvis underrepresenterade grupper kan konsekvenserna bli att arkivinstitutionerna måste ta på sig en mer aktiv roll och självkritiskt granska vilka värderingar eller principer som format verksamheten.För att komplettera den kulturpolitiska bilden har ett antal kvalitativa intervjuer med representanter för arkivinstitutioner i Skåne, samt studier av institutionernas presentationsmaterial, gjorts. På konkret vardagsnivå tycks skiftningar i kulturpolitiska direktiv och kulturarvsbegreppets potentiellt förändrade betydelse ha relativt liten betydelse.