Våra kulturella referensramar är med och avgör vår kulturella och sociala identitet. I den journalistiska texten kommer journalisternas referensramar till uttryck bland annat genom skribenternas bruk av kulturella Referenser: jämförelser och paralleller olika kulturella fenomen emellan. Vi har undersökt dessa kulturella Referenser genom att titta på Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressens kulturjournalistik under två veckor i oktober och november 2010. Vi har framför allt velat ta reda på hur relationen mellan skribenten och läsaren påverkas av dessa Referenser, och har kvalitativt försökt identifiera tendenser för hur Referenserna används.Vår undersökning visar framför allt prov på tre kategorier av kulturella Referenser: kulturella Referenser som spränger barriären mellan populär- och finkultur, kulturella Referenser som förklarar resonemang och kulturella fenomen, samt nostalgiska kulturella Referenser som skapar samhörighet mellan skribent och läsare. Dessa tre kategorier kompletteras med kulturella Referenser av mer estetisk karaktär, som skapar dramatik i texten, och kulturella Referenser som används som retoriskt verktyg..

Översättningen av egennamn och kulturella Referenser är problematiskeftersom namn i sig bär kulturella konnotationer. Om översättaren inteförmedlar den bakomliggande kontexten går en viktig betydelsedimensionförlorad för målspråksläsaren. Syftet med föreliggande uppsats är attundersöka vilka översättningsstrategier som kan tillämpas vid översättningenav egennamn och kulturella Referenser i en politisk text om Nordirland.Uppsatsen består av två delar. I det första, teoretiska avsnittet refereras det tillett antal av forskningen angivna metodologiska principer för översättning avkulturellt betingade ord. I det andra, praktiska avsnittet tillämpas dessastrategier i en analys av ett urval av de översättningsförslag som jag gett i minegen översättning av texten..

Syftet med uppsatsen är att analysera och jämföra den engelska och tjeckiska översättningen av Stieg Larssons kriminalroman Män som hatar kvinnor och undersöka hur svenska kulturspecifika Referenser har hanterats  och om de överatta texterna blev domesticerade (målspråksorienterade) eller exotiserade (källspråksorienterade). Detta undersöks genom att kategorisera de svenska kulturspecifika Referenser som finns i boken och genom att kartlägga de översättningstekniker som översättarna använt sig av vid översättningen samt genom att utföra en statistisk analys av översättningsteknikernas fördelning i texterna. Eftersom vissa översättningstekniker bidrar till att den översatta texten blir domesticerad och vissa till att den blir exotiserad borde denna analys tydligt visa vilken global översättningsstrategi, d.v.s. domesticering eller exotisering, som tillämpats på båda måltexterna.Resultatet visar att det finns 306 svenska kulturspecifika Referenser i boken Män som hatar kvinnor. Dessa har kategoriserats i kategorierna Geografiska namn; Personnamn; Institutioner, företag och organisationer; Mat och dryck; Politiska begrepp; Tidningar och TV; Högtider; Fordon och Övrigt.

Uppsatsen studerar förekomsten av kulturReferenser, det vill säga syftningar och refereringar till kulturella fenomen, i svensk dagspress kulturjournalistik. KulturReferenser fungerar som koder som antingen kan avläsas eller är obegripliga för läsaren, och undersökningens syfte är att reda ut hur kodmaterialet skiljer sig mellan olika genrer inom kulturjournalistiken. Källmaterialet är Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets kulturdelar, perioden 14 till 20 april 2011, vilket ska representera en vanlig nyhetsvecka. Undersökningen visar att användandet av kulturReferenser skiljer sig mellan genrer beroende på textens syfte. I opinionstexter är det vanligt förekommande med kulturReferenser som stärker skribentens förtroende.

I denna uppsats har arbetsmetoder vid ljuddesign utan verkliga auditiva Referenser undersökts i syfte att ge upphov till och skapa underlag för diskussion. Frågor som hur man översätter beskrivna egenskaper till designen av ett ljud har berörts. Ett test har genomförts där en grupp ljudstuderande har fått i uppgift att med fria medel skapa ett läte åt en visuellt återgiven fiktiv varelse och i samband med detta redovisa arbetet genom att besvara frågor i ett formulär. Sex testdeltagare har lämnat in den skriftliga delen av uppgiften, fem av dem har också lämnat in ljudande resultat. Materialet har analyserats i syfte att finna mönster i processens olika skeden..

Utifrån tanken att alla använder sig av återberättande i sin vardag för att förmedla information undersöker det här arbetet om abstraktionsnivån på ett spel kan skifta fokuset skiftar mellan det förkonstruerade, vilket ger spelaren motivation och kontext till sina handlingar, och det emergenta narrativet, de händelser som sker under spelet, i ett återberättande av spelet. Via två versioner av ett spel, en abstrakt version utan återkopplingar till de förkonstruerade narrativet och en med återkopplingar, fick testare efter att de spelat en av versionerna göra ett kort återberättande utifrån frågor. Testningen visade att de som spelade den abstrakta versionen gjorde mer Referenser till det emergenta narrativet och de som spelade versionen med återkopplingar till det förkonstruerade narrativet gjorde mer Referenser till det. Vidare undersökningar skulle vara att se om spelvana spelar roll för vad som hamnar i fokus under återberättandet..

Det blir i slutet av sin utbildning naturligt att en börjar fundera över hur det första jobbet efter utbildningen ska förvärvas. Av den anledningen ansågs det intressant att ta reda på vad rekryterarna på rederierna baserar sina beslut på vid anställning av styrmän. Syftet med denna undersökning blev därför att ta reda på vilka faktorer som är mest avgörande när en nyexaminerad sjökapten söker jobb som juniorstyrman. För att få en djupare bakgrundsförståelse för ämnet söktes det efter tidigare arbeten angående rekrytering av juniorstyrmän. Efter det kunde några faktorer uteslutas och några faktorer var i behov av att undersökas vidare.

Denna uppsats består av en översättning av Abe K?b?s korta novell Den magiska kritan (???????) från japanska till svenska och en översättningskommentar som främst fokuserar på tre olika kategorier ord eller uttryck som kan vara problematiska vid översättning från japanska. Dessa kategorier är kulturspecifika Referenser, onomatopoetiska ord och västerländska lånord.Eftersom Abe K?b? är en prisbelönt och internationellt erkänd författare och de rådande översättningsnormerna stipulerar att sådana författare bör översättas källtroget har jag valt att försöka arbeta utifrån en adekvansinriktad (källtrogen) översättningsstrategi. Detta innebär bland annat att jag i möjligaste mån försökt överföra författarens stil och hålla mig så nära källtextens betydelse som möjligt utan att måltextens språkbruk blir onaturligt. .

DIAMOND är ett dokumenthanteringssystem som har utvecklats av Sogeti och används för att generera och distribuera rapporter till fördefinierade destinationer. DIAMOND använder sig av en databas för att lagra Referenser till de destinationer som rapporten skall hamna på och rapportmallar som rapporten skall generas utefter. För att konfigurera databasen har Sogeti ett gränssnitt men det anses som svåranvänt. Vårt uppdrag var att skapa ett nytt mer lättanvänt gränssnitt till databasen som används av DIAMOND. Under projektets gång kom det även fram önskemål att kunna se historik över de rapporter som genererats av DIAMOND.Vi har gått från att skapa två olika designförslag till att skapa prototyper baserade på dem.

För att få reda på hur kunden uppfattar den skriftliga informationen från Distansapoteket framställdes en enkät. Den skickades ut till 1500 privatpersoner som fick sina läkemedel via apoteksombud i Norrbotten, Västerbotten och Jämtlands län levererade från Distansapoteket i Boden. Kunden skulle svara inom en vecka för att begränsa tiden för insamlandet av enkäterna. Eftersom tidigare arbeten inte gjorts inom området fanns inga Referenser om hur kunden uppfattar Apotekets Terminal System ? Muntlig Omsorg i Dialog (ATS-Mod-kundutskriften) som lämnas ut tillsammans med läkemedlet.

Via kulturskribenters sätt att hänvisa till andra kulturella fenomen kan allt från kultursyn till läsartilltal utläsas. I denna uppsats kommer det redogöras för svenska kulturjournalisters bruk av kulturReferenser. Avsikten är att undersöka varför kulturskribenterna använder sig av detta grepp, vad de anser vara god kultur, hur läsarna tilltalas och hur Referenser som bryter barriären mellan hög- och populärkultur används. Detta kommer att granskas utifrån ett kultursociologiskt perspektiv och de teorier som kommer appliceras på frågeställningarna är Pierre Bourdieus teorier om habitus, fältet och det kulturella kapitalet. Till det tillkommer ethosdiskussioner och resonemang kring den implicite läsaren och den implicite författaren.

Uppsatsens syfte är att undersöka om manliga och kvinnliga filmrecensenter skriver om film på olika vis. Vi har undersökt totalt 120 filmrecensioner mellan 2 mars och 4 november 2011 i Svenska Dagbladet, Nöjesguiden och Cinema. Undersökningen genomfördes med hjälp av både kvantitativ och kvalitativ metod.Den kvantitativa metoden i vår undersökning visar att männen i vårt material skriver längre texter än kvinnorna. Kvinnorna recenserar oftare genrerna familj och romantik, medan männen har ett övertag inom action och komedi. Männen använder sig av fler Referenser än kvinnorna.Den kvalitativa metoden i vår undersökning visar att männen i vårt material sällan förklarar sina Referenser medan kvinnorna är mer beskrivande och förklarar Referenserna i sina filmrecensioner.

Idag kan arbetsgivaren vraka och välja bland arbetssökande och när de flesta jobben inte annonseras utan fås genom kontakter. Stora företag använder sig av stora rekryteringar när de ska nyanställa personal och den här uppsatsen handlar om hur småföretagares rekryteringsprocess vid nyanställning ser ut och vilka faktorer det är i rekryteringsprocessen som leder till beslut. Goffmans dramaturgiska modell med fokus på intrycksstyrning används för att förklara den arbetssökandes beteende som sedan kan kopplas till rekryterarens reaktioner vilka leder till beslut. I uppsatsen presenteras även hur litteraturen ser ut om hur en rekryterare bör gå tillväga när hen ska nyanställa personal. En kvalitativ insamlingsmetod genom intervjuer har använts för att undersöka småföretagares subjektiva uppfattningar och agerande när de rekryterar.

Titel Fyra faktorer mot ett lyckat kundmöteFörfattare Nathalie Lindenhall & Matilda ÅsénKurs Examensarbete i Medie- ochkommunikationsvetenskap, Göteborgs UniversitetTermin Vårterminen 2014Handledare Orla VigsöSidantal 49 sidor (exklusive Referenser och bilaga)Antal ord 18 713 ord (exklusive Referenser och bilaga)Syfte Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som ligger till grund för den kommunikativa samförståelsen mellan PR-byråer och deras kunder under ett kundmöte.Metod Sju kvalitativa respondentintervjuerHuvudresultat Denna studie visar att PR-byråer gynnas av att arbeta med förberedande åtgärder inför ett kundmöte för att snabbare och mer kontrollerat kunna uppnå en kommunikativ samförståelse med kunden.Research, kommunikation, frågor och förtroende är fyra huvudfaktorer som studien har mynnat ut i. Genom att arbeta med dessa skapas goda förutsättningar för djupa dialoger, ömsesidig förståelse och långsiktiga kundrelationer. Huvudfaktorerna samspelar både med varandra och med andra underfaktorer såsom relation, strategi och personkemi för att lyckas uppnå en samförståelse mellan PR-konsult och kund..

Detta examensarbete beskriver dator- och nätverkssäkerhet. Syftet med detta examensarbete är att undersöka den interna nätverkssäkerheten på en gymnasieskola. Speciellt viktigt att undersöka är de kriterier skolan har, om kriterierna uppfylls och på vilket sätt dessa kan testas. Tester utfördes gällande säkerhetsprogramvaran för att säkerställa att den verkligen var säker mot intrång. Tester genomfördes även för att kontrollera att elevdatorerna hade ett BIOS-lösenord närvarande, att eleverna hade lagringsutrymme på servern men inte kunde överskrida lagringskvoten, och att eleverna var lokala administratörer på en bärbar klientdator.