Syftet med studien var att studera pedagogernas roll under elevernas Raster samt hur arbetet och organisationen kring Rasterna går till. Detta granskade vi genom att utföra intervjuer och observationer med pedagoger verksamma inom rastverksamheten.I vår undersökning såg vi att pedagogerna inte har några specifika direktiv för deras roll under elevernas Raster, men att de känner att deras främsta uppgift är att skapa trygghet för eleverna. Respondenternas syn på syftet och vikten av Raster på skolan är att ge eleverna möjlighet till fysisk aktivitet och socialt samspel samt ge dem tid för rekreation och frisk luft..

Syftet med det här arbetet har varit att undersöka den psykosociala arbetsmiljön på en skola med fokus på personalens Raster och pauser. Jag har, dels genom egna erfarenheter under lärarutbildningen och dels genom att ta del av Nordängers avhandling Lärares Raster, Innehåll i mellanrum (2002), tagit del av information som visar på att det är bristfälligt med Raster och pauser på en del skolor. Informationen pekar på olika aspekter som hindrar personalen att kunna ta ut sina Raster. Några av dessa aspekter är att personalen blir hindrad av eleverna, de måste förbereda lektionerna och de måste få tag på någon under sin rast. Med mitt arbete ville jag peka på en möjlighet till förändring i positiv riktning.

I min undersökning studerar jag elevernas interaktion face-to-face på Raster där den bärbara datorn finns med. Syftet är att undersöka hur den bärbara datorn påverkar interaktionen mellan eleverna på Raster. Mina frågeställningar är hur och när elever är socialt responsiva respektive asocialt responslösa på Raster samt hur elevernas interaktionsritualer ser ut? Jag har använt en kvalitativ metod för att kunna besvara mitt syfte och mina frågeställningar. Jag intervjuade fem elever i årskurs ett på en gymnasieskola i Karlstad och genomförde tre observationstillfällen. Studien visar att den egna datorn både kan ses som en tillgång och hinder på Raster för elever på gymnasiet vid interaktion.

Arbetet handlar om barns motoriska och sociala utveckling och hur leken påverkar och är en förutsättning för att barnen ska utvecklas inom dessa områden. I arbetet har en observation av barns lek under Raster utförts. Observationerna är genom förda på en skola i södra Sverige, i en 1:a klass..

This thesis investigated if a combination of increased under colour removal (decreasing the total ink limit), normal andincreased density and modern FM-screening could be used to provide a visually better print on uncoated and coated paperin comparison with AM-screening using the same conditions.Two different test groups (one with graphic background, the other with no graphic background) were asked to a visuallyassess the quality of the prints presented in a pair comparison using a reference image.The results show that the FM-screening did not obtain any significant visual difference in comparison with AM-screening,regardless of paper types and density levels. In general however, prints on coated paper were graded higher..

Syfte Detta examensarbete gjordes för att försöka underlätta och förbättra arbetet med gråbalansstyrning vid dagstidningstryck. Punkter som ingår:- Hur väl går det att mäta med densitometer på gråbalansfälten, och vad kan påverka dess mätvärden? - Går det att hitta några riktlinjer för hur mätvärden, som erhålls från densitometern, skall förhålla sig till varandra? - Hur små kan gråbalansfälten vara och ändå vara tillförlitliga att arbeta med visuellt? - Hur förhåller sig konventionellt Raster till stokastiskt Raster? Resultat Vad gäller val av gråbalanston kan rekommenderas att använda någon av de fyra mellantoner, som ingick i undersökningen. Den allra ljusaste tonen i testerna är väldigt svår att läsa av visuellt, och vid mätning med densitometer är den inte tillräckligt känslig för variationer i fulltonsdensiteterna och punktareorna.Den allra mörkaste tonen är den som är enklast att läsa av visuellt i små fält, men vid mätning ger den väldigt spridda och oregelbundna mätvärden. Vid mätning med densitometer är konventionellt Raster stabilare än stokastiskt Raster.

I min undersökning studerar jag elevernas interaktion face-to-face på Raster där den bärbara datorn finns med. Syftet är att undersöka hur den bärbara datorn påverkar interaktionen mellan eleverna på Raster. Mina frågeställningar är hur och när elever är socialt responsiva respektive asocialt responslösa på Raster samt hur elevernas interaktionsritualer ser ut? Jag har använt en kvalitativ metod för att kunna besvara mitt syfte och mina frågeställningar. Jag intervjuade fem elever i årskurs ett på en gymnasieskola i Karlstad och genomförde tre observationstillfällen. Studien visar att den egna datorn både kan ses som en tillgång och hinder på Raster för elever på gymnasiet vid interaktion.

Uppsatsen behandlar vilka konflikter som kan förekomma mellan elever i tio- tolvårsåldern under lektioner och Raster, utomhus respektive inomhus samt hur dessa hanteras av eleverna själva och lärarna. För att få en bakgrund till ämnet har jag fördjupat mig i litteratur på området och för att undersöka hur det ser ut i praktiken har elever och lärare intervjuats. Undersökningen visar att de flesta konflikter uppstår under Raster och större delen av de konflikter som existerar i klassrummet är de som medtas från Rasterna. Den typ av konflikt som är vanligast både under lektioner och Raster, inomhus respektive utomhus, är relationskonflikter. De som är involverade i konflikten ogillar något hos motparten.

The essential thing about breaks has been in relation to time, body, movement, force and room during my examination. Through conversations high-school students from two schools have taken part in this study. The examination is based on conversations with the students and has focused on students? experiences of breaks, and is also carried through by the method of phenomenology. The results of my studie show that students - during their breaks - experience a feeling of allways heading for something and also that time seem to exist in three levels: filled time, non-filled time and flow regarding of time.

Denna fallstudies problemområde är en närmare granskning av en gymnasiesärskolans Raster. Syftet med arbetet är att synliggöra en gymnasiesärskolas specialpedagogers, speciallärare samt elevers upplevelser kring rastens betydelse samt de aktiviteter som förekommer. Fallstudien presenterar också tidigare forskning kring Raster samt forskning kring fysisk aktivitet. Den teoretiska ramen är det sociokulturella perspektivet som står i fokus vid granskning av det insamlade materialet i form av semistrukturerade intervjuer samt deltagande observationer.  Resultatet visar att det finns en samstämmighet bland både elever och pedagoger (specialpedagoger/speciallärare) att rasten definieras i form av elevens egen tid till att kunna vila och återhämta sig mellan lektionerna.

I denna studie undersöks hur genus skapas genom barns interaktion med varandra vid bollspel under Raster. Studien syfter till att bidra till djupare förståelse för genusskapande på Rasterna i skolan. I studein har löpande ostrukturerade observationer använts som metod. Sammanlagt observerades sex rast tillfällen samtliga på skolgården. Fem av Rasterna som observerades var 40 minuter långa och en var 20 minuter.

Syftet med denna studie är att uppmärksamma och belysa faktorer som kan möjliggöra samspel i träningsskolan, där eleverna använder icke - verbal kommunikation. Vi har valt en kvalitativ ansats där vi använt videoobservationer för att fånga samspel under lektionstid samt under Raster. Som komplement till videoobservationerna har vi även använt stimulated recall med halvstrukturerad intervju som form. Resultatet visar att eleverna har förmåga till samspel mellan varandra under Raster. Samspelet består av att eleverna riktar blicken, sneglar, följer efter och närmar sig varandra.

Bakgrund: Studier har visat att dörröppningar samt rörelse av personal inne på operationssalen ökar mängden bakterier i luften. Vårdrelaterade infektioner är den mest förekommande komplikationen vid kirurgi och skapar onödigt lidande för patienten. Infektionsförebyggande åtgärder såsom ventilation i operationssalen har betydelse för att minska risken för att bakteriebärande partiklar ska kontaminera luften i operationssalen och åstadkomma infektion i operationssåret. Syfte: Syftet med denna observationsstudie var att studera hur frekvent dörrarna öppnades under pågående operation samt identifiera orsakerna till dörröppningarna. Metod: Data från observationer av 27 operationer har sammanställts och analyserats.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka högstadieelevers syn på kränkande behandling och trakasserier på två skolor, samt hur skolorna arbetar för att förhindra detta.FrågeställningarHur och var sker kränkande behandling och trakasserier?När sker kränkande behandling och trakasserier?Vad anser elever kännetecknar en mobbare?Hur arbetar skolorna för att förhindra trakasserier och kränkande behandling?MetodArbetet har en kvalitativ ansats då undersökningarna har utgått ifrån gruppintervjuer och observationer. Jag har genomfört intervjuer i mindre grupper med elever samt observationer av lektioner i ämnet idrott och hälsa.ResultatEleverna uppfattar att kränkande behandling och trakasserier förekommer på Raster och på sociala medier, men även på lektioner, till och från skolan samt i omklädningsrum. Orsaken till varför det förekommer just här beror på för låg vuxennärvaro. När det gäller kränkande behandling och trakasserier på sociala medier, sker det tillexempel genom att någon eller några lägger ut opassande bilder samt att personer skriver elaka kommentarer.

Skolgården är en plats för lek och aktivitet, såväl stillsam som livfull. Den används på Raster och efter skoldagens slut. Men skolgården kan användas även under lektionstid, i ett utomhuspedagogiskt syfte. Detta är ett kandidatarbete om hur vi som landskapsarkitekter kan skapa förutsättningar på skolgårdar så att de kan utnyttjas bättre som ett utomhusklassrum under lektionstid. Med utgångspunkt från mina samlade kunskaper i utomhuspedagogik, och barnens önskemål om vad skolgården ska innehålla, har jag gjort en gestaltning över skolgården på Vireda skola..