This thesis describes how the Punk movement was started in Sweden and how it continued to grow in the late 70's. The main questions are: How was the Punk movement regarded in Sweden?; How did Punk reflect the society? and What does the term Punk represent?The study is based on journalistic texts in newspapers and magazines from the period of the breakthrough of Punk. The work is based on a methodical review of the material and is organized thematically under topics like opinions, gigs, clothing and music. Initially, Punk lead to misunderstandings and misperceptions since few people knew what Punk was all about.

Through participant observation in a local promoter group of hardcore Punk shows inGothenburg and qualitative interviews with its members I have investigated links between taste in music, values and social structures in the hardcore Punk scene. The theoretical framework of this essay is built upon the concept of subcultural capital, which is adapted from Pierre Bourdieu and developed by Sarah Thornton and Keith Kahn-Harris. The result shows how members among the hardcore Punk scene create and preserve distinction towards others, while the distinction becomes important benchmarks for including and excluding practices in the scene..

Through participant observation in a local promoter group of hardcore Punk shows inGothenburg and qualitative interviews with its members I have investigated links between taste in music, values and social structures in the hardcore Punk scene. The theoretical framework of this essay is built upon the concept of subcultural capital, which is adapted from Pierre Bourdieu and developed by Sarah Thornton and Keith Kahn-Harris. The result shows how members among the hardcore Punk scene create and preserve distinction towards others, while the distinction becomes important benchmarks for including and excluding practices in the scene..

The purpose of this essay is to investigate what it means to be a Punk in Linköping, Sweden today. This is done by interviewing four informants on a number of topics. The topics being discussed are appearance and values. The topics ?values? contains a number of sub-topics, but the emphasis is put on D.I.Y-ideals and equality.D.I.Y-ideals (Do It Yourself-ideals) are important.

Denna studie är en kvalitativ analys av relationen mellan identitetsskapande, sociala normer och Punken som subkultur. Denna studie undersöker hur de normer som reproduceras inom och utom subkulturen Punk påverkar de som identifierar sig med denna, samt hur de resonerar kring dessa normer. För att göra detta har jag använt mig av en narrativ metod, där jag intervjuat fyra individer som identifierar sig som Punkare. Resultaten visar att alla de respondenter jag intervjuat talar varmt om de normer och ideal som verkar kreativt och sammanordnande inom gruppen, eftersom dessa har en positiv effekt på individernas självkänsla och grupptillhörighet. De talar dock negativt om destruktiva beteenden som ibland sammankopplas med subkulturen, exempelvis drogmissbruk och nihilism.

Kallin, Linus. Punky Reggae Party. Ideologisk och musikalisk jämförelse av reggae och Punk. C-uppsats Uppsala universitet, 2011.ABSTRACTUppsatsens syfte är att skapa förståelse för musikstilarna reggae och Punk och deras respektivesubkulturer. Detta genomförs genom att utforska deras ideologier och se hur dessa speglar sig imusiken för att sedan jämföra och analysera dem med fokus på klass och ras.

Musikgenren Punk är nu över 30 år gammal. Och syftet med denna uppsats är att se likheter och skillnader mellan ett par tidiga brittiska Punklåtar och ett par tidiga svenska Punklåtar. Och ta reda på vad som kännetecknade det musikaliska i musikgenren. Frågorna som ställs i uppsatsen är: Vad var det i det musikaliska som kännetecknade musikgenren? Och vilka musikaliska likheter och skillnader hade den tidiga brittiska Punken och den tidiga Svenska Punken?För att få svar på dessa frågor så har fyra stycken musikaliska verk analyserats: Sex Pistols ?Anarchy in the UK?, The Clash ?White riot?, Ebba Grön ?Ung & sänkt? och P.F.

Problembakgrund: Sociala medier har blivit så viktigt att marknadsförare inte kan bortse ifråndem (Patino, Pitta och Quinones, 2012). Det är viktigt att företag har en klar strategi för hurmarknadsföringen på sociala medier ska se ut (Setreus, 2011). För att få djupare förståelse kringdet här bör användandet av sociala medier undersökas.Syfte: Uppsatsen syfte är att undersöka och beskriva konsumenters beteende på sociala medier,och upplevelser kring företags marknadsföring på sociala medier.Metod: Undersökningen har en kvalitativ ansats. Urvalet i studien är ett spontant uppsökandeurval av tolv individer, som har deltagit i totalt tre stycken gruppintervjuer med fyra personer ivardera.Slutsatser: Respondenterna i undersökningen använde i huvudsak sociala medier för att hållakontakten med vänner. De läste varandras profilsidor, och var noga med hur deras egnaprofilsidor såg ut.

Populärmusik som vi känner den har de senaste 60 åren starkt fokuserat på mer än bara musiken. Ikoner som Elvis var bland de första som slog igenom stort där inte bara musiken utan ett ideal följde med i paketet. Denna trend har fortsatt genom åren med band som the Monkees som beskyllts för att inte ens spela musiken själva, David Bowie som starkt jobbade med image och presentation för att locka publik, Kiss som fortsatte på den trenden med mycket smink och explosiva scenframträdanden fram till idag då band som Kraftwerk och Daft Punk gått i en något liknande riktning. Fortfarande är det den yttre framställningen som är viktig men istället för att använda sig själva fokuserar man på virtuella och/eller mekaniska representationer.Men framställningen av sig själv behöver inte bara presenteras i ett enskilt medie utan kan avspeglas och föras fram i flera olika. På så sätt ges publiken utrymme att själva leta upp mer information genom att söka i flera olika medier.

Denna uppsats är allmän och offentlig handling.Författaren har upphovsrätten och uppsatsen får intebegagnas annat än för enskilt bruk utan författarens tillstånd..

UnderdennastudieharmittsyftevaritattsehurenkulturarvsproduktionskullepåverkasubkulturenStraightEdge,urbådepositivochnegativsynvinkel.StraightEdgeärensubkultursomföddesurenmotreaktionpåPunkensdestruktivaideal.DenärendelavHardcore-­?scenen(HC-­?scenen)ochärbaseradpågrundvärderingenomattavstådroger,alkoholochtobakförrestenavlivet.GenomatttauppfrågorombevarandeochförvaltningavsubkulturenhoppadesjagpåattsXe(StraightEdge)skullekunnablibetraktadurettnyttperspektivdärkulturarvsfrågorkundefåståicentrum.Engenomgåendemetodunderstudienharvaritattgenyanamnåtföreteelserinomsubkulturensomannarsharbetraktatssomvardagliga.AttbenämnaspelningarsomritualerochX:etpådeltagarnashändersomsymbolerhargettmigenchanstilldjupareanalysochnyagrepppåsubkulturen.Underintervjuernamedminainformanterharfråganangåendeinkluderingochexkluderingkommituppochdessatvåbegreppharfåtttastordelavminuppsats.Atthittaenbalansmellanattvarainkluderandeellerexkluderandeverkarvaraettproblemsubkulturentampasmedochminuppsatsharförsöktattbehandladekonsekvensersomkanpåverkasubkulturen,bådepositivaochnegativa.Inkluderingbidrartillenöppensubkultursomkanfåchansenattväxa,medanenexkluderandesubkulturbevararautencitetensomärviktigförattbehålladegrundvärderingarsomsXeäruppbyggdpå.Slutligenharocksåenjämförelsemellansubkulturenochettbefästvärldsarvgjortsförattbreddasynenpåvadettkulturarvkanvara.Därdiskuteraskulturarvsproduktionenskonsekvenserochhursubkulturenkanbådegynnasochhotasavensådanprocess..

Musikgenren Punk är nu över 30 år gammal. Och syftet med denna uppsats är att se likheter och skillnader mellan ett par tidiga brittiska Punklåtar och ett par tidiga svenska Punklåtar. Och ta reda på vad som kännetecknade det musikaliska i musikgenren. Frågorna som ställs i uppsatsen är: Vad var det i det musikaliska som kännetecknade musikgenren? Och vilka musikaliska likheter och skillnader hade den tidiga brittiska Punken och den tidiga Svenska Punken?För att få svar på dessa frågor så har fyra stycken musikaliska verk analyserats: Sex Pistols ?Anarchy in the UK?, The Clash ?White riot?, Ebba Grön ?Ung & sänkt? och P.F.

Musik har i århundraden varit ett uttryck för mänskliga förhållanden och relationer i samhället. Denna uppsats behandlar den brittiska och svenska Punkkulturens identitetsskapande under slutet av 1970-talet. Tidigare forskning tyder på att 1970-talets Punkvåg var en svårtolkad rörelse, vars attityder och aktiviteter än idag betraktas som ambivalenta av forskare runt om i världen. Huruvida Punkkulturen var vänster- eller högerpolitisk, liksom sexistisk eller feministisk, är en komplex fråga. Genom att granska de båda ländernas två främsta, mest inflytelserika Punkbands texter, med fokus på politik, etablissemang, upproriskhet, utsatthet och genus, skapas förståelse för budskapen som formade Punkidentiteten.

En Cirkus i ett parkeringshus ? en omdefiniering av en existerande och oanvänd struktur med en spännande rörelse på en växande plats ? Telefonplan. En plats för performativa artister att komma samman och utveckla sina idéer och producera en föreställning.  En hemmascen att arbeta utifrån och en fast Punk att arbeta på då arbetsplatserna även finns inom enstaka evenemang. En kreativ plats med flexibla rum med en rytm mellan träning, produktion och scen..

Ungdomars identitetsskapande och livsvillkor är vad vår antologi handlar om. Det vi har studerat är hur ungdomar väljer att leva i det nutida samhället. I och med de stora valmöjligheterna och människors reflexiva förmåga uppkommer ständigt rädslan att de val vi gör kanske är fel. Ungdomstiden vi tar upp i denna antologi kan ses som något specifikt avgörande för skapandet av den personliga identiteten. De teman vi kommer att behandla är unga kristna i dagens samhälle och deras tro i koppling till deras identitetsskapande, Punkens betydelse för ungdomars identitet och hur samhället ser på dem, hur användandet av tekniken har påverkat unga människor med dess fördelar och nackdelar.