Titel: Reagera då för fan! ? En kvalitativ studie om Provokation som marknadskommunikationsstrategi Författare: Maria Norlin och Steven Persson Kurs, termin och år: Kandidatuppsats, HT 2013 Antal ord i uppsatsen: 21 879 Problemformulering och syfte: Det blir svårare och svårare att fånga människors uppmärksamhet på grund av den stora mängden medialt brus i samhället. Provokation används som ett angreppssätt för att försöka nå igenom. Syftet med denna studie är att genom fyra kampanjer undersöka hur Provokationsmarknadsföring använts samt varför det används i syftet att skapa samhällsdebatt. Metod och material: Studien använder sig av metodtriangulering i form av kvalitativa samtalsintervjuer, fokusgruppsintervjuer och en kvantitativ innehållsanalys. Huvudresultat: De studerade byråerna använder Provokation medvetet i kampanjerna och studiens representanter för allmänheten har uppfattat kampanjerna som provocerande. Fyra faktorer, varav tre sammanhängande, ligger till grund för att Provokationsmarknadsföring används.

Syftet med min studie är att få en inblick i provokativa bilders betydelse och plats i bildundervisningen. Detta med fokus på bildlärare och bildlärares hantering av bilder som kan uppfattas som provocerande eller kränkande. Denna studie har varit en ingång till att få svar på mina funderingar. Jag har med hjälp av kvalitativ metod haft intervjuer med bildlärare kring provokativa elev- och samhällsbilder. Resultatet visar att samhällsbilder som anses vara provokativa tar en större plats i bildundervisningen än elevernas provokativa bilder och jag anser att det kan vara så för att det kan vara lättare att distansera sig från samhällets provokativa bilder än elevbilder.

I en värld där konsumenten dagligen överöses av kommersiella budskap är det många gånger svårt, för att inte säga omöjligt, för företag att synas. Ett tuffare klimat kräver tuffare tillvägagångssätt, vilket har resulterat i nya marknadsföringsmetoder. En av dessa nya metoder är provokativ marknadsföring som vänder sig till betraktarens känslor genom Provokation. Provokativ reklam och dess effekter på konsumenter har undersökts tidigare. Dessa studier har emellertid övervägande fokuserat på Provokation i form av sexuella stimuli, varför det råder stor osäkerhet om hur andra Provokationsformer i reklamsammanhang mottas av konsumenter.

En innovation handlar i grund och botten om en förståelse och inkorporation av den komplexa kreativiteten i en innovationsprocess. I denna studie har sex centrala kärnvärden kring den upplevda kreativiteten tagits fram med hjälp av semistrukturerade intervjuer från tio respondenter. Utifrån en fenomenologisk ansats har dessa kärnvärden utvecklats från begreppen kreativitet och innovation. Inom kreativitet var ? relatera, förändra och kommunicera ? centrala begrepp för respondenterna.

I en värld där konsumenten dagligen överöses av kommersiella budskap är det många gånger svårt, för att inte säga omöjligt, för företag att synas. Ett tuffare klimat kräver tuffare tillvägagångssätt, vilket har resulterat i nya marknadsföringsmetoder. En av dessa nya metoder är provokativ marknadsföring som vänder sig till betraktarens känslor genom Provokation. Provokativ reklam och dess effekter på konsumenter har undersökts tidigare. Dessa studier har emellertid övervägande fokuserat på Provokation i form av sexuella stimuli, varför det råder stor osäkerhet om hur andra Provokationsformer i reklamsammanhang mottas av konsumenter.

Detta arbete handlar om provokativa åtgärder. Vår uppfattning är att det är viktigt att den enskilde polismannen har kännedom kring juridiken i detta ämne. Syftet med denna rapport är att undersöka hur bevis- och brottsProvokation får användas vid bekämpningen av brottslighet. Vi har även försökt att klargöra begreppen, samt peka på oklarheter som råder inom detta område för att på så sätt visa på dess komplexitet. Vi har genom studier av lagtext, propositioner, Statens offentliga utredningar (SOU), utlåtanden av Justitieombudsmannen (JO) och justitiekanslern (JK), juridisk litteratur samt rättsfall satt oss in i rådande rättsläge.

Dagens brottslighet blir alltmer organiserad, ty ny teknik, grövre vapen samt öppnare gränser innebär att polisen får allt svårare att hålla jämna steg. Behovet av nya arbetsmetoder är en förutsättning för att överhuvudtaget komma åt den organiserade kriminaliteten. Brotts- och bevisProvokation är metoder som redan används, men som p.g.a. av bristande lagstiftning inte kan användas så effektivt som är önskvärt. Rapportens syfte är att belysa vad bevis- och brottsProvokation är och hur den används.

Denna rapport beskriver arbetet med att utveckla en iPhone app och ett serverprogram till Mac. Programmet är tänkt att användas av besökare på festivaleroch liknande evenemang. Så de kan dela med sig av vad de ser med andrabesökare. Appen använder den inbyggda kameran för att ta bilder som sedanautomatiskt laddas upp till en lokal server om en finns tillgänglig. Serverprogrammet sparar bilderna och visar dem sedan på en skärm eller med envideo projektor eller något liknande.

I uppsatsen inventeras, kategoriseras och karaktäriseras den konstnärliga utsmyckningen vid Växjö universitetsbiblioteks nybyggda del. Uppsatsen visar också den process som ligger bakom inköp och placering av de konstverk som finns synliga för allmänheten. Genom intervjuer med inblandade personer och konststudering har tolkningar och jämförelser gjorts.I uppsatsen jämförs olika tendenser inom samtidskonsten med den specifika konstsamlingen. Frågan om konstverken är representativa för samtidskonsten besvaras utifrån uppställda definitioner av tendenser inom samtidskonst. Uppsatsen visar bland annat att den specifika konstsamlingen representerar en estetiskt tilltalande konstsyn, där förståelse och anpassning går före Provokation och motarbete..

Att polisen i sitt arbete aktivt ska ha rätt att provocera personer att begå brott har länge varit en infekterad fråga. Eftersom en polis har möjligheten att beivra andras handlingar, blir också frågan om polisens möjlighet att själv få provocera andra till att begå brott intressant. Detta arbete behandlar primärt om vilken ställning brottsProvokation har i Sverige idag. Arbetet har som utgångspunkt två perspektiv. Dels den provocerandes, där framförallt tillåtligheten av brottsProvokation i stort berörs. Dels i situationen för den som blivit utsatt för en Provokation.

When is it acceptable to make fun of religion, and when does it become disrespectful? On January 7, 2015, the headquarters of the French satirical news paper Charlie Hebdo was subjected to a terrorist attack that claimed the lives of 12 staff members, due to the publishing of caricatures picturing the prophet Muhammed. The reactions that followed the attack circled around two perspectives; the importance of freedom of expression and the obligation to show respect for certain institutions and traditions in society. How come the caricatures can elicit such completely different reactions? This is the question that this thesis uses as a starting point for the examination of the subject caricatures and satire.

Even though provocative marketing is a widely used tool among companies to distin-guish themselves from the crowd and catch the attention of consumers, there are several variables that remain relatively unexplored. This paper aims to investigate what impact the brand has on how provocative advertising is perceived and how it affects attitudes and behavior. An experiment was conducted where several well-established measures of ad effectiveness such as brand attitude, buying intentions and word-of-mouth intentions were used to analyze the effects of brand knowledge. The results show that a provocative advert lowers attitude and buying inten-tions for the established brand while it remains unchanged for the unestablished brand. This implicates bigger freedom for unestablished brands to elaborate with provocative elements in their marketing.

Den här uppsatsen undersöker punken och några aspekter av dess visuella identitet. Genom att söka några av dess konsthistoriska rötter finner man att situationism och dadaism ofta nämns som konströrelser med ett uttryck som punken bygger vidare på. Det kan förklaras genom bland annat att Malcom McClaren och Jamie Reid, som låg bakom lanseringen av Sex Pistols, hade en situationistisk bakgrund. Reids arbete med till exempel skivomslag åt Pistols har också lagt grunden för föreställningen om vad punkestetik är. Med analyser av God Save The Queen 1977 och Nowhere Buses 1972 har jag sökt att ge en förklaring till hur de bilderna kan tänkas fungera utifrån en mottagarkontext av frustrerade, arbetslösa ungdomar i slutet av 70-talet.

Syftet med denna studie är att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 år) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmärksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgått från följande forskningsfrågor. Hur kommunicerar små barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.

Denna rapport behandlar om och när polisen får använda sig av brottsProvokation enligt nuvarande rätt samt innebörden och definitionen av detta begrepp. Avsikten att ge en överblick med hjälp av bland annat tidigare rättsfall, utlåtande från JK, HD samt JO av de rättsliga regler som gäller i Sverige och med hjälp av Internet och litteratur avseende USA: s lagstiftning. De regler som gäller i Sverige grundar sig i huvudsak på principerna att brottsProvokation inte är tillåtet samt att bevisProvokation får tillämpas vid en stark misstanke mot någon om ett redan begånget brott. En Provokation får inte föranleda någon att begå brott som denne annars inte skulle ha begått. På grund av brist på lagregler så råder en osäkerhet avseende vad som är tillåtet respektive inte tillåtet vad gäller provokativa åtgärder.