I vår produktion har vi tagit fram ett system för order- och lagerhantering, med vikt på realtidsuppdateringar, åt en extern mottagare där infrastrukturen inte hängt med i företagets utveckling. Vi valde detta projekt i syfte att bredda våra kunskaper inom både programmering och Projekthantering. Denna slutreflektion tar upp den förundersökning vi gjorde för att kunna besluta om vilka verktyg vi använde i utvecklingen, den tar även upp vårt sätt att hantera och planera projektet. Under projektet har vi arbetat med en egenutformad arbetsprocess vilken även beskrivs här. --- Our production has been to design a system for ordering and supply management with emphasis on realtime updates to an external recipient, where the infrastructure has not kept pace with the development of the company.

I vår produktion har vi tagit fram ett system för order- och lagerhantering, med vikt på realtidsuppdateringar, åt en extern mottagare där infrastrukturen inte hängt med i företagets utveckling. Vi valde detta projekt i syfte att bredda våra kunskaper inom både programmering och Projekthantering. Denna slutreflektion tar upp den förundersökning vi gjorde för att kunna besluta om vilka verktyg vi använde i utvecklingen, den tar även upp vårt sätt att hantera och planera projektet. Under projektet har vi arbetat med en egenutformad arbetsprocess vilken även beskrivs här. --- Our production has been to design a system for ordering and supply management with emphasis on realtime updates to an external recipient, where the infrastructure has not kept pace with the development of the company. We chose this project in order to broaden our knowledge in both programming and project management. This text brings up the investigation we made to decide which tools to use in the development, it also brings up the way we managed and planned our project. During the project we have worked with a self-designed software development process which is also described here..

Studentorganisationen Värmlands nation i Uppsala genomdrev under våren och sommaren 2006 ett konceptbyte på sin dansklubb. Initiativet togs av nationsledningen, men genomförandet skedde i form av ett självständigt projekt drivet av projektanställda nationsmedlemmar. Den här uppsatsen studerar hur nationens ideella organisationsstruktur har påverkat projektarbetet. Detta görs främst genom intervjuer med berörda individer inom både nationen och projektet. Uppsatsen utgår från organisationsteori av Henry Mintzberg och projektteori av Anders Marttala, Kjell Nordberg och Anders Blomé.Värmlands nations organisationsform kännetecknas av ideella drivkrafter, informell kommunikation och att många olika individers diversifierade insatser resulterar i en mångfasetterad och stundtals svåröverblickbar helhet.

Den största delen av forskningen inom Projekthantering är koncentrerad till stora företag och projekt, däremot finns det mindre forskning utförd på små företag. I denna uppsats har vi studerat Projekthanteringen i North Kingdom; en liten kreativ digital byrå med 17 anställda. Genom intervjuer med projektledaren har vi studerat hur deras projekt ?Get the Glass?, ett webbaserat spel, genomförts med fokus på dess tidsplanering och budgethantering utifrån följande problemställning:Hur inverkar ett litet svenskt kreativt företags tidsplanering och budgethantering på ett kort, komplicerat och kreativt projekt?Studiens huvudsyfte är att skapa förståelse för hur ett litet svenskt kreativt företag arbetar i ett kort komplicerat projektarbete med fokus på projektets tidsplanering och budgethantering. Som delsyfte ser studien över North Kingdoms arbete med budgethantering och tidsplanering med avsikten att undersöka på vilka sätt dessa delar av projektarbetet kan göras enklare och effektivare.Uppsatsen har genomförts med en hermeneutisk syn på kunskap och med en abduktiv vetenskapsteoretisk metod där förståelse för teori och empiri vuxit fram tillsammans.

Detta arbete gjordes som avslutning på Samhällsbyggnadsprogrammet med inriktning Samhällsplanering vid Luleå tekniska universitet. Syftet med projektet var att ta reda på förbättringsområden i arbetet med projekt inom Luleå kommuns Tekniska förvaltnings arbetsområde.För att ta reda på hur projektgången fungerar hades möten med representanter från olika avdelningar på Tekniska förvaltningen samt från andra förvaltningar. Utöver det gjordes även en teoristudie för att jämföra teorin med Tekniska förvaltningens projektprocess.Projektledning och teknik hanterar en stor mängd projekt varje år från flera andra avdelningar och förvaltningar. Arbetet med projekt fungerar för det mesta bra och ett ständigt förbättringsarbete finns. Förbättringsområden har identifierats i samband med början av processen när det gäller andra förvaltningar samt projektslut..

På Trafikverkets centrala funktion IT används Team Foundation Server 2010 för Projekthantering. Utifrån detta system det är det möjligt att få fram mätetal som visar information om olika projekt. I denna fallstudie undersöks, med hjälp av intervjuer, vilka av dessa mätetal som kan användas för att visa en relevant bild av kvaliteten på ett systemutvecklingsprojekt. En modell presenteras för hur olika mätetal skulle kunna vägas samman för att fungera som en siffra på ett projekts kvalitet/hälsa. Till sist utvärderas om mätetal från TFS är tillräckliga för att ge en bra bild av kvaliteten på ett systemutvecklings-projekt.

Vägverket har många projekt som sträcker sig över lång tid, ofta många år. När ett nytt objekt skall byggas så startar en ofta lång process innehållande de olika klassiska projektstadierna med förstudie, vägutredning, arbetsplan, och bygghandling. Dessa delas sedan ofta in i delar som i sin tur ses som egna projekt, ofta med olika projektledare. Det finns idag problem med hanteringen av detta, då t.ex. lagar, olika politiska mål och personliga åsikter mellan olika projektledare kan ändras betydligt under årens gång.

Scrum är ett agilt ramverk för Projekthantering, tänkt att effektivisera systemutvecklingsarbete och maximera affärsnyttan, bland annat genom användadet av roller, så som en icke detaljstyrande projektledare (ScrumMaster), en engagerad produktägare (Product Owner), och en självständig systemutvecklargrupp med ett brett spektrum av färdigheter (Scrum Team). I följande uppsats ämnar vi att undersöka hur ett Scrum Team och deras arbete blir påverkade av att vara delaktiga i en Scrumimplementering. För att åstadkomma detta har vi genomfört en fallstudie med kvalitativa intervjuer, direktobservationer i arbetsmiljö samt insamlande av dokument. Förutom dessa källor har vi genomfört en expertintervju med en av grundarna bakom Scrum, Jeff Sutherland. Våra fynd tyder på att förändringarna inkluderar en rad faktorer, så som samarbete, transparens och kommunikation, men framför allt en ökning i självbestämmande och självständighet, samt en ökning av kollektivt ansvarstagande.

This document is a summary of my work to create a project management system for a small firm working with computer graphics. The intention is to manage customers, projects, images and invoices in the easiest possible way. To make the system as flexible as possible a web-interface was chosen which makes it possible to access the system from any computer, making it independent of any particular operating system. The only requirement on the user environment is that the computer must have a connection to the Internet to be able to access the system. The different techniques that have been used to develop the project management system is primarily Ruby on Rails and a MySQL database.

This document is a summary of my work to create a project management system for a small firm working with computer graphics. The intention is to manage customers, projects, images and invoices in the easiest possible way. To make the system as flexible as possible a web-interface was chosen which makes it possible to access the system from any computer, making it independent of any particular operating system. The only requirement on the user environment is that the computer must have a connection to the Internet to be able to access the system. The different techniques that have been used to develop the project management system is primarily Ruby on Rails and a MySQL database. Although Ruby on Rails was completely new to me, I decided to use this framework instead of PHP, which I already have a good knowledge of, because of the benefits Ruby on Rails provide.

Syfte: Analysera och diskutera huruvida teori om kritiska framgångsfaktorer vid implementering av affärssystem för fysiska företag beaktas i e-handelsföretag. Identifiera framgångsfaktorer för implementeringen av affärssystem i e-handelsföretag.Forskningsfråga: Beaktas samma kritiska framgångsfaktorer vid implementering av ett affärssystem i stora fysiska företag som små e-handelsföretag?Metod: En kvalitativ metod antogs vilket innebar att en fallstudie genomförts som omfattat två respondenter. En vetenskaplig förhållningssätt som var influerad av positivism men framförallt hermeneutisk. Slutligen har studien en deduktiv karaktär.Teori: Inledningsvis redogörs för vad affärssystem är och vad som skiljer i e-handelsföretag följt av en möjlig process för en implementering.

It has become more common for organization to operate a lot of projects at the same time. These projects affect each other, either in way of resources or technical. Projects in a multi-project environment depend and affect each other, and in most cases they rival about resources, decision-makings and priority. To lead a project portfolio with several projects is a major challenge. The most common problems that occur are vague objective, unclear working conditions, resource shortage and problems of priority.

The work in project has been around since humans began to hunt in groups, building bridges or building of the Great Wall of China. In 1960- and 70´s, the word project got their value it has today. A project means a work done during a decided time, with decided economy and non-recurring nature (Jansson and Ljung 2004). The projects had a general analytical model. It was used for all projects the organization engaged.

Dagens företagande innebär i en allt större utsträckning arbete i projektform.Denna förändring har skett i en ökande takt och studier visar att projektportföljen i enorganisation kan växa med så mycket som 50 % per år (Deloitte, 2006). Konsekvensen har blivit att många företags projektorganisationer inte har anpassat sigtill ökningen av antalet projekt och en formell metodik för att värdera projektkandidatersaknas ofta. Detta medför att värdefulla resurser hamnar i ?fel? projekt.Portföljstyrning, eller Project Portfolio Management, bildar den värdefulla bron mellantraditionell verksamhetsstyrning och Projekthantering. Denna förvaltning möjliggörmaximering av projektens bidrag till företagets totala framgång (Levine, 2008).

Trots otaliga digitala alternativ används fortfarande analoga system som whiteboardtavlor med tillhörande whiteboardpennor och post-it lappar vid t.ex. Projekthantering. I denna studie undersöks användares motiv till varför de väljer att använda analoga respektive digitala system, samt vad de anser är viktigt vid utveckling av gränssnitt till digitala system.Syftet med studien är att, ur ett användarperspektiv, visa fördelar, nackdelar samt interaktionsmöjligheter hos analoga respektive digitala system, och att redogöra för vad som bör tas i beaktande när analoga system ska digitaliseras så att fördelaktiga egenskaper hos det analoga systemet kan överföras till det digitala.Anställda på det IT-företag studien genomförts i samarbete med har intervjuats, och resultatet från dessa intervjuer har sammanställts och analyserats med hjälp av en för studien framtagen analysmodell, vilken baserats på den litteraturstudie som gjorts. Vid analysen framkom att det främst är enkelheten och överskådligheten hos analoga system som gör att dessa föredras. Det som anses vara mest fördelaktigt hos digitala system är möjligheten till hög funktionalitet, att persistent kunna lagra information och att kunna utnyttja denna på olika sätt, samt möjligheten att kunna dela information.Beträffande de intervjuades åsikter om analoga respektive digitala system kan ett mönster ses, att de egenskaper de nämner som positiva och som fördelar hos analoga system ofta benämns som negativa och som nackdelar hos digitala system.