Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur svensklärare tänker kring lärarprofessionalism och en Professionalisering av läraryrket. Metoden för undersökningen består av kvalitativa intervjuer som gjordes på fem verksamma svensklärare. Undersökningen ger framförallt en bild av hur svensklärare ser på sitt yrke som profession. Det framkommer även meningsskiljaktigheter bland lärarna vad gäller en Professionalisering av läraryrket. Professionaliseringen som görs i form av en lärarlegitimation, jämförs med decentraliseringen av skolan på 90-talet.

Forskning om professionaliserade valkampanjer har nästan uteslutande bedrivits genom studier av val i en nationell kontext, vilket har skapat ett teoretiskt ramverk som förbiser andra typer av val, så som lokala- och supranationella val. Den här studien söker att nyansera den gängse bilden av professionellt kampanjarbete genom att undersöka i vilken utsträckning politiska partier i en mellanstor svensk kommun använder sig av professionaliserade kampanjtekniker, samt i vilken utsträckning det nuvarande teoretiska ramverket är applicerbart på lokalt kampanjarbete. Resultatet visar som väntat på en lägre generell grad av Professionalisering jämfört med nationella kampanjer, vidare visar resultatet på att det finns specifika lokala förklaringar till partiernas olika grad av Professionalisering som inte har belysts av tidigare forskning..

Med bakgrund i forskning kring lärares Professionalisering, om de styrdokument som studeras och ämnena som de gäller för genomförs en jämförande kritisk interdiskursiv analys av kursplaner (Lpf94 reviderade år 2000) och ämnesplaner (Gy11). Utifrån en design som nyttjar förändrings- och referenspunktsstrategierna används en metod baserad på kritisk diskursanalys och kritisk realistisk ontologi samt den begreppsapparat som därmed följer. Nio diskursiva strategier med underkategorier identifieras och kopplas till lärares Professionalisering och deProfessionalisering. En Professionaliserings- och en deProfessionaliseringsdiskurs identifieras även och dessas interdiskursiva relation beskrivs i termer av artikulering, produktion och reproduktion av skiljaktigheter och olikheter samt diskursiv kamp. Uppsatsens huvudsakliga slutsats är att deProfessionaliseringsdiskursen i form av deprofessionaliserande diskursiva strategier har större utrymme i de studerade ämnesplanerna än i de studerade kursplanerna och därmed att utrymmet för lärares Professionalisering minskat i ämnesplanerna jämfört med i kursplanerna..

I Förskollärarprofessionen ur ett förskollärar- och föräldraperspektiv författad av Jenny Wernberg och Therese Persson, studeras förskollärares och föräldrars syn på och uppfattningar om förskollärarens profession samt likheter och skillnader mellan dem. Vi har även studerat hur läroplanens införande har påverkat förskollärarnas Professionalisering. Våra teoretiska utgångspunkter är begrepp som profession, professionalism och Professionalisering. Kvalitativa intervjuer och enkäter har legat till grund för denna studie. Förskollärarna har ett helhetsperspektiv och pratar om sin profession och Professionalisering på gruppnivå. De fokuserar mycket på läroplanen och vikten av att synliggöra verksamheten för föräldrar.

SammanfattningSyftet med denna uppsats var att problematisera relationen mellan lärares Professionalisering och lärares yrkesetik. Min forskningsfråga var följande; Hur framställs lärares yrkesetik? Utifrån den frågan valde jag att göra en diskursanalys av Lärares yrkesetik. I min bakgrund presenteras olika forskares sätt att se på läraryrkets förändring och de konsekvenser det fört med sig. Där presenteras också olika forskares syn när det gäller etik och lärares yrkesetik.

I denna uppsats har vi studerat hur lärarkårens Professionalisering gestaltats i lärarfacklig media under 1900-talet. Vi har i denna uppsats gjort detta genom att följa den modell som Berg och Wallin (1983) anser att professionalitet är. Modellen består av fyra centrala områden: erkännande av samhället, yrkesetiska regler och kåranda, pedagogisk kunskap och självständighet i yrkesrollen. Genom dessa områden har vi närmare studerat Professionaliseringen och lärarnas arbetssituation i de tre utvalda årtalen.Denna uppsats har varit mycket intressant att arbeta med. Vi har funnit mycket spännande läsning i de olika tidningarna och artiklarna som talar för den tid de är skrivna i.

Vårt syfte har varit att, med stöd av kvalitativa intervjuer samt litteraturstudier, undersöka hur förskollärare uppfattar Professionalisering samt sina unika kompetenser. Begreppen profession o?ch k?ompetens utgör grunden för våra val av teoretiska utgångspunkter samt tidigare forskning. Studien har för oss synliggjort att även om förskollärare är positiva till Professionalisering så förekommer det ingen djupgående relation till begreppet. Detta kan bero på att Professionaliseringen främst har hanterats på en facklig samt statlig nivå och utan större förankring hos förskollärarna själva.

I denna uppsats har vi studerat hur lärarkårens Professionalisering gestaltats i lärarfacklig media under 1900-talet. Vi har i denna uppsats gjort detta genom att följa den modell som Berg och Wallin (1983) anser att professionalitet är. Modellen består av fyra centrala områden: erkännande av samhället, yrkesetiska regler och kåranda, pedagogisk kunskap och självständighet i yrkesrollen. Genom dessa områden har vi närmare studerat Professionaliseringen och lärarnas arbetssituation i de tre utvalda årtalen.Denna uppsats har varit mycket intressant att arbeta med. Vi har funnit mycket spännande läsning i de olika tidningarna och artiklarna som talar för den tid de är skrivna i.

The purpose of this study is to examine and compare librarian profession with different professional theories. The intention is to describe how the librarian profession meets the different professional criteria and to what extent the librarian profession can be said to be professional in expertise, service and autonomy. Nolin?s modern theory provides an opportunity to analyze occupational groups based on professionalized basic concepts. The analysis of relevant material showed that the librarian is a service profession with high skills, but does not hold a high degree of autonomy.

Uppkomsten av yrkesidentiteten geolog är i Sverige nära knutet till etableringen av Sveriges geologiska undersökning (SGU) år 1858. I denna uppsats undersöks hur geologens yrke utvecklades under perioden mellan 1858 till 1914, Yrket kom att professionaliseras som ett resultat av samverkan mellan SGU och svenska universitet och högskolor vilket beskrivs i uppsatsen. En genomgång har gjorts av bakgrund och arbetsuppgifter för de geologer som anställdes vid SGU under den aktuella prioden. Vidare beskrivs några praktiska geologiska arbetsuppgifter och vilken betydelse de hade för industrialiseringen av Sverige. SGUs engagemang i malmgeologiska frågor kom att ifrågasättas av värmländska bergsmän och den debatten behandlas även..

Syftet med detta arbete är att undersöka en eventuell Professionaliseringsprocess inom informatörsnätverket i Värmland. Nätverket som består av 117 yrkesverksamma informatörer i Värmland fungerar som ett forum för kompetensutveckling för länets informatörer, och har för avsikt att sätta fokus på yrkesrollen informatör.För att kunna besvara våra frågeställningar valde vi att göra en kvantitativ undersökning genom elektroniska enkäter. Populationen bestod av informatörsnätverket i Värmlands samtliga medlemmar.Utifrån resultatet drog vi slutsatsen att: nätverket är en social värld, där en Professionalisering av yrket informatör sker på både ett medvetet och ett omedvetet plan. Svaren från enkäterna visar på att det sker en social utestängning genom språkbruk och genom en gemensam uppfattning kring yrket informatör som profession..

Under 1990-talet förändrades synen på personalarbetet och det blev allt viktigare att HR-funktionen tog en annan roll för att kunna mäta sig i de krav som ställdes från omvärlden. Förändringen syftade till att arbetet skulle bli mer effektivt inriktat mot att gå från rollen som stödfunktion till att vara med och utveckla affärsstrategier som skapade värde för viktiga aktörer. Trots att studier visar på hur HR-medarbetare har förändrat sitt arbete med att vara mer strategiskt och värdeskapande så finns det mindre forskning som studerar värdeskapande HR utifrån Professionalisering. Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka och analysera hur HR-chefer beskriver att de arbetar med värdeskapande HR och på vilket sätt detta kan ses bidra till en ökad Professionalisering, i termer av ökad status för yrkesgruppen som sådan. För att besvara detta genomfördes sju semistrukturerade intervjuer med HR-chefer inom sju separata organisationer och empirisk data är analyserat mot en bakgrund av professions- och Professionaliseringsteori samt teorin om värdeskapande HR.

I denna studie har vi för avsikt att problematisera fritidspedagogens splittrade yrkesroll inom skolans verksamhet samt vilka kompetenser som ligger till grund för yrkesrollen. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med tre verksamma och utbildade fritidspedagoger, och en enkätstudie på 27 studenter som läser grundlärare med inriktning mot fritidshem. Sett till fritidspedagogernas och studenternas åsikter om utbildning, kompetenser och yrkesroll i skolan avser studien se om de tror att yrkesrollen kan professionaliseras. Studien avser huruvida den nya utbildningen som startade 2011 i jämförelse till den tidigare utbildningen för fritidspedagoger, förbereder studenterna för sin kommande yrkesroll inom skolan. Resultatet i studien visar på kompetenser inom specialpedagogik och relationella gemenskaper formar yrkesrollen.

Enligt denna undersökning identifieras läraretiken som en blandning av de tre stora områdena av etiska teorier, det vill säga konsekvensetik, pliktetik och dygdetik. Läraretik hämtar sin etik från olika områden av samhället såsom humanism, miljöetik och demokrati vilket bildar en starkt pluralistisk etik. Detta är ett problem då lärarna individuellt måste agera utifrån en relativt oklar etisk grund. Det finns ingen enhetlighet i lärares agerande vilket skadar lärares möjligheter till Professionalisering. Det noteras också hur avsaknaden av ett gemensamt yrkesspråk förhindrar både etiskt handlande och en eventuell Professionalisering.

Syfte med detta arbete är att studera yrkesstatusen hos personal som arbetar med människormed intellektuella funktionsnedsättningar på daglig verksamhet och bostäder med särskildservice. Denna yrkesgrupp ingår i den offentliga sektorn, tillhör omsorgen, ärkvinnodominerad och har ingen enhetlig utbildning och yrkesbeteckning.Personalomsättningen är stor och lönen är låg.Vår fråga är huruvida kraven på yrkeskompetens för denna yrkesgrupp som vi kallar föromsorgsassistenter har förändrats under de senaste tjugo åren och vilka hinder ochmöjligheter det finns för en utveckling till ett självständigt yrke.Vårt empiriska material består av olika skrifter om kompetenshöjning för omsorgspersonalsom Socialstyrelsen publicerat, beskrivningar av utbildningar och vidareutbildningar,platsannonser från arbetsförmedlingen samt information från personer som har arbetat länge iledande positioner inom handikappomsorgen.Våra teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktionism och som tolkningsmetod valde viFaircloughs diskursanalys.Det framgår av forskning om Professionalisering att det krävs vissa kriterier för att ett yrkeska kunna utvecklas till en profession. Vår målgrupp uppfyller inte dessa kriterier.Resultatet visar att yrket genom åren har blivit mer mångfacetterat och kvalificerat. Vårslutsats är att det finns både hinder och möjligheter för omsorgsassistenter på väg till ensjälvständig yrkesgrupp.Som möjlighet till ett självständigt och utvecklat yrke ser vi strävan mot akademisering ochProfessionalisering och en hög prioritering av utbildning. Den allt otydligare yrkesprofilenmed breda kompetenskrav samt kvinnodominansen inom den undersökta yrkesgruppen kandäremot betraktas som hinder för utveckling till ett självständigt yrke..